Meny

Aktuellt för elentreprenörer

Tukes 1.6.2012 8.00
Pressmeddelande

 

Farliga nollfel – var noggrann med kopplandet

Knappt hälften av elentreprenörerna klarade Tukes inspektionsbesök med rena papper

Elsäkerhetsexamen behövs även för service av elbilar

Meddela din e-postadress, det här meddelandet skickas i framtiden elektroniskt

Farliga nollfel – var noggrann med kopplandet

I skadade elnät kan det förekomma så kallade nollfel, som kan leda till att metallhöljena på elapparater i fastigheten blir spänningsförande. För att elentreprenören inte själv ska orsaka ett nollfel bör han vara särskilt noggrann med kopplandet av PEN-ledare och gamla nolledare.

Stormarna i julas fällde enorma mängder träd över luftledningarna i stora områden och orsakade elavbrott som i värsta fall varade många dagar. Luftledningarna skadades svårt, både stolpar och ledare brast. Fallande träd kapade på vissa håll PEN-ledarna som fungerar som bärlina för AMKA-kablarna i lågspänningsnätet. Detta gav upphov till farliga nollfel, om fasledarna fortfarande var kopplade och spänningsförande. Nollfel har också förekommit när montören försummat att koppla fasledaren eller dra åt kopplingen.

Vid nollfel blir spänningen onormal på de olika faserna. Det kan vara betydande överspänning på en eller två faser och underspänning på de andra. Överspänning förstör särskilt elapparater som innehåller elektronik. Underspänning gör att t.ex. kylar och frysar inte kan starta. Då kan de gå sönder och i värsta fall orsaka brand.

Nollfel i distributionsnät kan också medföra allvarlig risk för elstöt. Om över- och underspänning av ovan beskrivet slag förekommer, håller inte heller nollpunkten i fastighetens elnät samma potential som jord. I allmänhet är alla skyddsledare i fastigheten kopplade till denna punkt. Därför förekommer nollpunktens spänning i alla skyddsjordade delar, t.ex. i metallhöljet på elcentralen eller på elapparater som är anslutna till skyddsjordade uttag. Beroende på förhållandena kan detta orsaka farlig beröringsspänning.

I extrema fall kan den farliga spänningen vara ungefär lika stor som fasspänningen. Nollpunktens spänning påverkas av hur stor belastning som är kopplad till de olika faserna i förhållande till varandra. Situationen kan också förändras utan förvarning om en termostat slår av eller på belastning med stor effekt.

Om nollfelet finns på distributionsnätssidan blir den farliga beröringsspänningen i huset mindre om husets elanslutning har ett bra jordtag. Jordtaget jämnar ut potentialskillnaderna mellan skyddsjordade delar och övriga byggnadsdelar, även om potentialen skulle ha stigit i förhållande till ’avlägsen jord’ till följd av ett nollfel. Ett jordtag som läggs i ring runt byggnaden i kombination med huvudpotentialutjämning är det bästa sättet att försäkra sig att alla delar av byggnaden har samma potential. Om jordtaget dessutom har lågt ohmvärde är det till fördel i en situation där ’avlägsen jord’ är berörbar via metallrör, teleledningar eller liknande som kommer på avstånd från en plats utanför byggnaden.

Vid nollfel i en byggnad där installationen är gammal och innehåller nollningar, är situationen mycket farlig med tanke på beröringsspänning. Situationen uppstår redan vid nollfel i enstaka enfasiga gruppledare inne i byggnaden. Metallhöljena på nollade apparater får full fasspänning i förhållande till övriga ledande delar i byggnaden (från fasledaren via apparatens inre impedans till nollningspunkten och därifrån vidare till skyddsledaren och apparathöljet). Detta gäller även elapparater av skyddsjordad konstruktion som är anslutna till nollade uttag.

Om nollfelet i en fastighet är internt kan elen också söka sig ovanliga vägar längs ledande konstruktioner, eftersom det inte finns någon nollförbindelse som fungerar som returledare. Detta kan utgöra ett stort hot mot egendom, eftersom risken för brand är uppenbar.

Ett nollfel är alltid en mycket farlig situation som det är viktigt att känna igen. Ett tydligt tecken på nollfel är att en del lampor i fastigheten lyser ovanligt starkt och andra mycket svagt. Då måste man omedelbart bryta strömmen via fastighetens huvudströmbrytare redan innan felsökningen börjar. Det är bra att för säkerhets skull undvika att röra vid centralens hölje. För att elentreprenören inte själv ska orsaka ett nollfel bör han vara särskilt noggrann med kopplandet av PEN-ledare och nolledare och kontrollera situationen innan spänningen slås på. Apparatskador som orsakas av överspänning uppstår nämligen omedelbart. Det gamla talesättet att ”granska kopplingarna när röken har skingrat sig” är knappast särskilt lustigt i det läget.

Knappt hälften av elentreprenörerna klarade Tukes inspektionsbesök med rena papper

På basis av Tukes tillsynsobservationer har bristerna i elinstallationer och ibruktagningsbesiktningar minskat. År 2011 var 144 elentreprenörer föremål för Tukes fältövervakning. Samtidigt granskades ett 60-tal halvfärdiga installationsobjekt.

I fråga om drift och underhåll av elanläggningar granskades sammanlagt 87 objekt. I fråga om besiktningsverksamhet granskades 21 auktoriserade besiktningsmän.

I fråga om granskning av elentreprenader och elanläggningar valdes de flesta objekten ut rätt slumpmässigt ur Tukes register över entreprenörer och elanläggningar. En del valdes ut på basis av anmälningar av reklamationsnatur som inkommit till Tukes. Geografisk täckning var ett annat kriterium när objekten valdes ut. De auktoriserade besiktningsmännen väljs systematiskt ut för fältövervakning så att alla besiktningsmäns verksamhet granskas regelbundet.

Allt som allt klarade 42 % av elentreprenörerna fältövervakningsbesöket med s.k. rena papper, det vill säga utan anmärkningar om brister.

Observationerna om ibruktagningsbesiktningarnas nivå gjordes på basis av elentreprenörens protokoll över sina objekt samt på basis av elinstallationerna i installationsobjekt. Utvecklingen har varit positiv. Medan allvarliga brister eller försummelser i ibruktagningsbesiktningarna förekom i ända upp till vart femte objekt kring millennieskiftet, var andelen allvarliga besiktningsbrister nu bara tre procent. I fem installationsobjekt förekom brister som medförde fara och huvudsakligen handlade om bristande beröringsskydd på grund av att installationerna var halvfärdiga.

Bara hos en entreprenör upptäcktes försummelser i fråga om certifieringsbesiktning av elanläggningar. 

Till elentreprenörens viktigaste skyldigheter hör att se till att personalen som utför elarbeten får allmän utbildning i säkerhet vid elarbeten. Hos knappt 20 % av verksamhetsutövarna hade detta försummats. Ofta gällde försummelsen ändå bara en del av personalen. Situationen har stabiliserat sig på den här nivån under de senaste åren och har klart förbättrats sedan de värsta åren (30–40 % försummelser). Visst finns det fortfarande utrymme för förbättring, och det är bra att komma ihåg att en utbildning som är up-to-date inte bara minskar olycksrisken utan också underlättar den juridiska situationen för arbetsgivaren och ledaren för elarbeten om olyckan är framme. Det är förstås också väsentligt att övervaka att bestämmelser och anvisningar verkligen följs.

Tillsynen över drift och underhåll av elanläggningar inriktades huvudsakligen på objekt i Tukes register som förutsätter en driftsledare, t.ex. anläggningar inom industrin samt distributionsnät. I vart fjärde objekt (23 %) hade inget service- och underhållsprogram gjorts upp, trots att lagen kräver det. Situationen har varit likartad ända sedan 2005, före det saknade minst vart tredje objekt ett sådant program. Bara i två objekt (3 %) hade periodisk besiktning inte utförts, vilket åtminstone delvis torde vara en följd av att Tukes de senaste åren aktivt begärt in anmälningar om periodisk besiktning.

I tre objekt upptäcktes brister som utgjorde direkt livsfara och i fyra objekt förekom andra brister som allvarligt äventyrade elsäkerheten. I vissa objekt saknade elcentralerna eller elapparaterna beröringsskydd eller också var skyddet trasigt. Ett annat exempel på en allvarlig brist är att man demonterat apparater och lämnat kvar oskyddade kablar till vilka spänning kan kopplas med en enkel driftsåtgärd. Allvarliga brister förekom dock i mindre utsträckning än tidigare och ett stort steg mot det bättre skedde redan 2005, samtidigt som det blev vanligare med service- och underhållsprogram. Det verkar alltså som om programmen även följs.

Trots de upptäckta bristerna visar fältövervakningen av elentreprenader och drift och underhåll av elanläggningar 2011 ändå att utvecklingen varit positiv inom alla delområden. Detsamma visade även Tukes granskning av små objekt under 2011, ett projekt vi berättade om i föregående meddelande till elentreprenörer. Tukes tackar alla som är verksamma i elbranschen för goda insatser för att upprätthålla och ytterligare förbättra den höga elsäkerhetsnivån.

Hos en auktoriserad besiktningsman konstaterades allvarliga brister i verksamheten och det fanns inte längre någon grund för att fortsätta verksamheten. Hos omkring en tredjedel konstaterades verksamheten huvudsakligen vara i sin ordning. För de övriga auktoriserade besiktningsmännen konstaterades att den okulära besiktningsandelen och samplet för jämförande mätningar (i synnerhet PE-kretsen) skulle kunna vara bättre. Mätresultaten borde även bokföras omsorgsfullare i intyg och protokoll, och likaså hänvisningarna till normer när brister upptäckts. Det konstaterades även att kvalitetsanvisningarna för besiktningsmän borde uppdateras i fråga om de senaste lagändringarna och standarderna samt underhållet av mätutrustningen.

Elsäkerhetsexamen behövs även för service av elbilar

Allt fler hybrid- och elbilar kommer ut på marknaden. När dessa fordon underhålls och repareras kan det bli aktuellt att utföra elarbeten på delar med en nominell spänning som överstiger 120 Vdc (eller över 50 Vac). Elsäkerhetslagstiftningen förutsätter att den som utför sådana elarbeten har den behörighet som krävs.

Den som utför service- och reparationsarbeten på elfordon ska göra lagenlig verksamhetsanmälan till Tukes. Aktören ska också ha anställd en person med behörighetsintyg för att leda elarbeten. Ledaren ska ha behörighetsintyg för åtminstone elbehörighet S3 samt vara förtrogen med arbetena i fråga.

Kraven på utbildning och/eller arbetserfarenhet för elbehörighet S3 finns i ministeriets beslut 516/1996 § 14 och 11. Dessutom ska personen avlägga elsäkerhetsexamen, som anordnas av Tukes.

Vid sidan av Tukes traditionella elsäkerhetsexamen planeras för bilbranschen en separat elsäkerhetsexamen som begränsar sig till hybrid- och elfordon. Författningsmässigt motsvarar den här examen Tukes traditionella examen, men är skräddarsydd för att bättre motsvara bilbranschens behov. Den som avlägger examen och uppfyller de övriga behörighetsvillkoren har möjlighet att få begränsat elbehörighetsintyg 3 för ledande av elarbeten på hybrid- och elfordon.

Tanken är att AKL Sertifiointi Oy (som ägs av Bilbranschens Centralförbund rf, www.akl.fi) ska börja anordna de här begränsade examina i år.

Den nya begränsade elsäkerhetsexamen kommer inte att undantränga den traditionella examen, utan vardera kan användas som bevis på den elsäkerhetskunskap som behövs för begränsad elbehörighet 3. Förstås är den begränsade examen mera praktiskt inriktad och lämpar sig bättre för specialkraven i bilbranschen.

Motsvarande förfarande förekommer redan i fråga om oljeeldningsutrustning, där begränsad elsäkerhetsexamen 3 för värmeanläggningar anordnas av Uppvärmningsenergi Förening rf (www.ley.fi).

Meddela din e-postadress, det här meddelandet skickas i framtiden elektroniskt

Vi håller på att övergå till elektronisk kommunikation och meddelandena till entreprenörer kommer i framtiden att skickas elektroniskt i stället för med vanlig post.

Vi ber er därför meddela e-postadressen till ledaren för elarbeten genom att gå in på Tukes webbplats www.tukes.fi/urakoitsijat. Där finns en länk till en blankett med vilken det går snabbt och enkelt att skicka uppgifterna. För mer information eller hjälp skicka e-post till [email protected]

Mer information:

Roger Kanerva, överinspektör, tfn 010 6052 593
Timo Iholin, överinspektör, tfn 010 6052 594
Harri Westerlund, överingenjör, tfn 010 6052 572

E-postadresserna har formen: [email protected].

Detta meddelande har skickats till adresserna i Tukes elentreprenörsregister. Eventuella adressändringar kan meddelas per e-post till [email protected] Vid anmälan om ändrade uppgifter om ansvarspersoner eller ändring av företagsformen ber vi er använda blanketten SL1 på vår webbplats www.tukes.fi.