Fyrverkerier orsakade flera ögonskador och bränder

Mycket information om farorna med fyrverkerier har kommunicerats och myndigheterna har även försökt främja säkerheten lagstiftningsvägen, men trots det inträffar tyvärr fortfarande olyckor och skador, konstaterar Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes). Fyrverkerier orsa-kade igen flera allvarliga ögonskador och bränder på nyåret. Finlands Ögonläkarförening uppger att antalet fall av ögonskador som krävde sjukhusvård var 13. Enligt räddningsväsendets PRONTO-register uppstod 60 bränder som orsakades av fyrverkerier på nyåret. Mycket skadegörelse åstadkoms också med fyrverkerier, till exempel genom att skjuta dem mot byggnader och människor.

Skyddsglasögon skulle skydda ögonen, men de används inte

Finlands Ögonläkarförening uppger att av årsskiftets tretton ögonskador var tre allvarliga, åtta medelsvåra och resten lindriga. Antalet allvarliga ögonskador har under de senaste fem åren legat på 2–3 i genomsnitt. Av de som skadades var 10 själva användare och tre åskådare. Endast en av dem som fick ögonskador hade använt skyddsglasögon. Fyra av de skadade var minderåriga, två av dem hade själva hanterat fyrverkeripjäsen och två var åskådare. Olycksorsaken var oftast att pjäsen hade exploderat genast när den tändes, att den vält eller flugit i fel riktning. I två fall orsakades olyckan av en fyrverkeritårta, tre skador orsakades av raketer och två skador av en stjärnbomb. Noggrannare information finns i Finlands Ögonläkarförenings uppföljningsrapport.

– Antalet ögonskador har hållit sig ganska konstant sedan 2013 med undantag för 31 skadade vid  årsskiftet 2015–2016. I fjol och året innan var antalet ögonskador 12. Före lagändringen var talen mer än det dubbla, och under de värsta åren 2007, 2008 och 2009 var de skadades antal över 40, berättar professor Tero Kivelä på HUS Klinik för ögonsjukdomar.

Skyddsglasögon har varit obligatoriska för dem som avfyrar fyrverkerier redan i nära tio år. Tukes och Ögonläkarföreningen rekommenderar skyddsglasögon även för åskådare eftersom pjäser som kommit ur kurs har orsakat ögonskador för åskådare varje år. Även detta nyår fick två minderåriga pojkar som var åskådare ögonskador av en raket som flög i fel riktning.

Fyrverkeripjäser orsakade tiotals bränder – antalet utryckningsuppdrag minskade jämfört med tidigare år

I anslutning till nyåret gjorde räddningsverken 60 utryckningar på grund av bränder, vilka uppskattades vara orsakade av fyrverkerier. Antalet bränder minskade redan för tredje året i följd, berättar forskningsdirektör Esa Kokki vid Räddningsinstitutet.  Antalet byggnadsbränder vid årsskiftet orsakade av fyrverkerier var sju. 

Uppgifterna om bränder härrör från räddningsväsendets resurs- och olycksstatistik (PRONTO). 

Antalet anmälningar från konsumenterna om defekta fyrverkerier minskade jämfört med tidigare

Efter årsskiftet har Tukes av konsumenterna tagit emot åtta anmälningar om defekta fyrverkerier eller sådana som inte har fungerat på avsett sätt. Av anmälningarna gällde fem fyrverkeritårtor som hade fungerat felaktigt, exempelvis att den fattat eld, skjutit åt fel håll eller exploderat på marken. Denna typ av anmälningar har varit betydligt fler tidigare år. I fjol tog Tukes emot 73 anmälningar om defekt fyrverkeri och i förfjol var antalet hela 232. Det stora antalet felanmälningar då berodde på en felaktig bruksanvisning i en fyrverkeritårta, för vilken ett varningsmeddelande gavs.

Det går fortfarande att anmäla defekta fyrverkerier eller sådana som inte har fungerat på avsett sätt till Tukes.

Importörerna ansvarar för fyrverkeriernas säkerhet. Tukes övervakar importörernas verksamhet och testar produkterna riskbaserat. Fyrverkerier omfattas inte av förhandsgodkännande. Alla fyrverkerier som importeras ska ha CE-märkning.

Man har försökt minska antalet fyrverkeriolyckor genom kampanjer och lagändringar

Tukes förde kampanj för en säker användning av fyrverkerier i sociala medier och på tv inför nyåret. I kampanjen deltog flera organisationer och myndigheter, exempelvis Tullen, Ögon- och vävnadsbankstiftelsen, Finlands Ögonläkarförening rf och Helsingfors räddningsverk. I kampanjen påminde man om hur viktigt det är att använda skyddsglasögon, stöda en fyrverkeritårta samt följa bruksanvisningen.

Före årsskiftet fick farorna med fyrverkerier exceptionellt mycket utrymme i medierna, mycket tack vare medborgarinitiativet om en begränsning av privatpersoners användning av fyrverkerier.

Användningen av fyrverkerier har varit begränsad av lagstiftningen redan i nära tio år. Åren 2009–2010 trädde olika begränsningar i kraft vilka syftade till att minska antalet olyckor, t.ex. skyddsglasögon blev obligatoriska för dem som avfyrar fyrverkerier, 18-års åldersgräns infördes och fyrverkeritiden begränsades. Ytterligare förbjöds de fyrverkerier som har orsakat flest olyckor, till exempel små romerska ljus och småraketer. Resultaten visade sig första gången vid årsskiftet 2010–2011, då antalet ögonskador sjönk till nästan hälften.

– Genom lagändringar och kampanjer har en bättre säkerhetsnivå uppnåtts, men det räcker inte eftersom allvarliga skador fortfarande förekommer. Ansvaret för fyrverkeriernas säkerhet ligger på fyrverkeribranschens aktörer, som via produktutveckling kan främja säkerheten, till exempel så att tårtorna inte välter så lätt, säger Säkerhets- och kemikalieverkets sektionschef Kurt Kokko.

– Dessutom behövs attitydförändringar för att få användarna att agera mera ansvarsfullt och få dem att bättre inse riskerna med fyrverkerier.   Fyrverkerier är explosiva varor och en olycksrisk föreligger alltid. Fyrverkerier är oberäkneliga, de kan flyga i fel riktning eller ha något fel och explodera redan när de tänds. Användarna läser inte alltid bruksanvisningen och tänder inte nödvändigtvis pjäsen på rätt sätt.  Det är särskilt tråkigt att föräldrar låter barn tända fyrverkerier, trots att lagen förbjuder minderåriga att hantera dem. Dessutom ingår i nyårsfirandet ofta alkohol, någonting som inte alls passar ihop med fyrverkerier, säger Kurt Kokko.

Mer information:

Sektionschef Kurt Kokko, Tukes (fyrverkerier), tfn 029 5052 128, [email protected]

Professor Tero Kivelä, Finlands Ögonläkarförening rf, HUS Klinik för ögonsjukdomar (ögonskador), tfn 050 525 2723, [email protected]

Forskningsdirektör Esa Kokki, Räddningsinstitutet (bränder) tfn 029 5453 409, [email protected]

BILAGA 1:

Årligt antal ögonskador vid årsskiftet som krävt sjukhusvård 

2018–2019: 13

2017–2018: 12

2016–2017: 12

2015‒2016: 31

2014‒2015: 17

2013‒2014: 11

2012−2013: 15

2011−2012: 19

2010−2011: 27

2009−2010: 47

2008−2009: 46

2007−2008: 44

2006−2007: 32

2005−2006: 22

2004−2005: 31

2003−2004: 32

2002−2003: 19

2001−2002: 36

2000−2001: 30

Källa: Finlands Ögonläkarförening rf

BILAGA 2.

Bränder som uppstått 27.12−5.1 och lett till alarm och där brandorsaken har uppskattats vara fyrverkerier 

2018–2019: 60

2017–2018: 67

2016–2017: 106

2015‒2016: 136

2014‒2015: 75

2013‒2014: 96

2012−2013: 44

2011−2012: 78

2010−2011: 69

2009−2010: 62

2008−2009: 236

2007−2008: 227

2006−2007: 155

2005−2006: 81

2004−2005: 84

2003−2004: 66

Källa: Räddningsväsendets resurs- och olycksstatistik (PRONTO).