Hoppa till innehåll

Förekomsten av rodenticider är vanligare i finländska rovdjur än i centraleuropeiska

Tukes
Utgivningsdatum 10.3.2016 8.30
Pressmeddelande

87 procent av gnagarna eller djuren som äter dem exponeras för de aktiva substanserna i rodenticider.  I en undersökning som utfördes av Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes), Åbo universitet, Livsmedelssäkerhetsverket Evira och Naturhistoriska centralmuseet Luomus letade man efter rodenticider i 136 däggdjur och fåglar i Finland. I 119 prover upptäcktes ett eller flera av de aktiva ämnen som används i rodenticider.

Djuren i undersökningen påträffades döda eller sköts eller fångades in för något annat ändamål. Förekomsten och halten av aktiva ämnen (bromadiolon, difenakum, brodifakum, flokumafen, klorfasinon, difetialon och kumatetralyl) fastställdes via leverprover från djuren. De aktiva ämnena förs vidare från gnagare som ätit av rodenticiden till rovdjuren som äter dem. 

Procentuellt sett upptäcktes mer aktiva ämnen i djuren i Finland än i Centraleuropa, där liknande undersökningar har genomförts under senare år. I Spanien hade endast hälften av de undersökta rovfåglarna och däggdjursrovdjuren exponerats för de aktiva ämnena i rodenticider. I Tyskland hade tre av fem rävar exponerats för rodenticider, medan man i tolv av tolv rävar som undersökts i Finland upptäckte de sökta aktiva ämnena i samtliga.

– Vi vet inte varför förekomsten av restprodukter är vanligare i Finland än i Tyskland eller Spanien. I ett försök att minska andra djur från att exponeras för rodenticider har man infört begränsningar i användningen av olika rodenticider. Eftersom rodenticider i rovdjur och asätare är så vanligt förekommande uppstår frågan om de införda begränsningarna i användingen av rodenticider verkligen följs eller om de nuvarande begränsningarna är otillräckliga. Det är dock tydligt att rodenticider ofrånkomligen hamnar i andra djur så länge rodenticider överhuvudtaget används, säger överinspektör Sanna Koivisto från Tukes.

Rodenticider har fördröjd effekt och gnagare dör först cirka en vecka efter att de ätit en dödlig dos. Gnagarna kan röra sig normalt till en början och kan fångas av rovdjur.

Hos majoriteten av de däggdjur och fåglar som undersöktes i Finland upptäcktes låga rodenticidhalter. I 12,5 procent av de undersökta djuren var halterna ändå så höga att rodenticiderna kan ha påverkat djuren negativt.

Rodenticider hittades vanligen i berguv, kattuggla, räv, mårdhund och mårddjur. Det vanligast förekommande aktiva ämnet var bromadiolon, där även koncentrationerna var höga. Bromadiolon har varit det mest använda aktiva ämnet i Finland sedan början av 2000-talet. De näst mest upptäckta aktiva ämnen var kumatetralyl, difenakum, brodifakum och flokumafen. Förekomsterna motsvarande rätt väl försäljningssiffrorna för rodenticider. Halterna varierade kraftigt både mellan olika djurarter och olika individer inom samma art.

Även de starkaste aktiva ämnena, som endast får användas inomhus av professionella skadedjursbekämpare, hittades i undersökta djurarter, dock mer sällan än de mest använda ämnena.

Nuvarande begränsningar i användningen av rodenticider är otillräckliga  

Enligt kemikalielagen måste rodenticider användas i enlighet med deras bruksanvisningar. Privatpersoner får bekämpa möss i inomhusmiljöer samt råttor i byggnader och deras omedelbara närhet. Betet ska alltid placeras i låsta beteslådor, så att till exempel hundar inte kommer åt att äta av det. Överblivna rodenticider ska kasseras som farligt avfall. Men alla användare följer sannolikt inte bruksanvisningarna. I Finland säljs rodenticider i butiker, men inte beteslådor. Det krävs att människan har lust att börja leta efter en beteslåda i en annan butik.

Det verkar vanligt att vid yrkesmässig skadedjursbekämpning sätta ut rodenticidbeten i förebyggande syfte, i strid med bruksanvisningarna. Långvarig användning av rodenticider ökar exponeringen på andra djur och bidrar till att skapa motståndskraft hos gnagare.

På Tukes hemsida finns information om förebyggande av skador orsakade av rodenticider och råd för korrekt användning för både konsumenter och professionella skadedjursbekämpare.

I EU pågår just nu en omprövning av riskerna som är förknippade med de aktiva ämnena i rodenticider. Syftet är att i samband med riskbedömningen nå en överenskommelse om metoder som kan hjälpa till att minska ackumuleringen i tam- och vilddjur.

Mer information:

Undersökning: Prevalence of anticoagulant rodenticides in non-target predators and scavengers in Finland

Graf över rodenticider i finländska djur (på finska)

Överinspektör Sanna Koivisto, Tukes, tfn 029 5052 030

sanna . koivisto (at) tukes.fi

Tillbaka till toppen