Hoppa till innehåll

Tukes påminner om brandrisker i samband med värmepannor

Tukes
Utgivningsdatum 4.12.2013 9.00
Pressmeddelande

I Finland har det i år inträffat över hundra bränder i samband med ved-, flis- och pelletspannor. Under de senaste åren har användningen av biobränslen för uppvärmningsändamål ökat märkbart inte bara i bostäder utan även i jordbruksbyggnader och industrifastigheter. Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) ger råd om hur du kan minska brandriskerna och undvika olyckor när du använder värmepannan.

Enligt räddningsverkens databas Pronto är bränder som orsakats av s.k. bakbrand samt sotbränder de vanligaste bränderna i samband med värmepannor.  Bränder har också orsakats av gnistor från pannan eller av het aska.

Bakbrand orsakar tiotals bränder varje år, oftast i flispannor. Bakbrand är en brand som sprider sig från eldstaden mot bränsleförrådet genom bränslemataren. Orsaken är ofta att bakbrandsskydd saknas eller att det inte fungerar, störning i bränslematningen, felaktig användning av pannan eller försummat underhåll. Brandrisken ökar också om skorstenen och pannan inte passar ihop, eller om skorstenen inte har sotats och därför drar dåligt. 

Vid sotbrand har stora mängder sot samlats i skorstenen och sotet antänds av hög värme, en gnista eller av vinden. Typiskt för sotbrand är att temperaturen i skorstenen är mycket hög, och då finns det också risk att skorstenen skadas. Sotbrand kan också sprida gnistor i omgivningen. Försummad sotning är den största riskfaktorn för sotbrand.

Olyckor i samband med värmepannor kan förebyggas på många sätt. Tukes överinspektör Pertti Haakana betonar att hela kedjan är viktig för att en panna ska fungera säkert: planering, tillverkning, installation, drift, service och underhåll.  
Redan om en enda länk sviker ökar olycksrisken.

Tillverkaren ansvarar för att uppvärmningsanläggningen är säker när den tas i drift och åtföljs av bruks- service- och säkerhetsanvisningar på finska och svenska.

– Förebyggande av bränder måste beaktas redan vid tillverkningen av pannan. Till exempel måste automatiska bränslematare utrustas med två separata bakbrandsskydd. Det ena kan vara ett släckningssystem som kopplats till bränslemataren medan det andra t.ex. kan vara en slussmatare som stänger förbindelsen mellan värmepannan och bränsleförrådet.  Redan i anskaffningsskedet är det bra att försäkra sig om att pannan passar ihop med skorstenen, säger Haakana.

Uppvärmningssystem för fasta bränslen monteras huvudsakligen först på installationsplatsen. Därför har installationen stor betydelse för anläggningens säkerhet. Vid installationen lönar det sig att anlita yrkesmän.

Så här kan du själv påverka pannans säkerhet:

-  Följ alltid drift-, service- och säkerhetsanvisningarna för pannan. Använd aldrig något annat bränsle än det som pannan är avsedd för, flis i en flispanna o.s.v.

-  Placera inga brännbara material nära pannan och förvara ingenting i pannrummet som inte hör hemma där, framför allt inte brand- eller explosionsfarligt material. Pannrummet är ingen lämplig förvaringsplats för gasflaskor.

-  Övervaka och underhåll uppvärmningsanläggningen och dess säkerhetssystem regelbundet.

-  Se till att skorstenen sotas regelbundet och elda bara med torrt trä och tillräcklig lufttillförsel. Fastighetsägaren ska se till att sotaren kommer och sotar pannan och skorstenen en gång per år och samtidigt kontrollerar skorstenens skick.

-  Aska ur eldstaden efter behov. Het aska ska helst läggas i ett lockförsett kärl av obrännbart material.

-   Se till att det finns minst en handbrandsläckare i närheten av pannrummet.

-  Se till att det finns tillräckligt många brandvarnare i bostaden och testa deras funktion regelbundet.

-  Se till att det i jordbruksbyggnader och industrifastigheter finns en fungerande branddetektor eller ett sprinklersystem.

Läs mer i Tukes guide: Kiinteän polttoaineen lämmityskattiloiden turvallisuus

Mer information: Överinspektör Pertti Haakana, tfn 029 5052 438, överinspektör Teuvo Blomberg, tfn 029 5052 489, [email protected] 

Tillbaka till toppen