Meny

Ny gruvlag träder i kraft i början av juli

Tukes 9.6.2011 14.35
Pressmeddelande

Arbets- och näringsministeriets meddelande Enligt statsrådets förslag ska en ny gruvlag träda i kraft den 1 juli 2011. Lagen ersätter helt den nuvarande gruvlagen från 1965. Avsikten är att lagen ska stadfästas vid föredragning för Republikens president den 10 juni.


I gruvlagen föreskrivs det om rättigheterna och skyldigheterna för dem som bedriver malmletning, gruvdrift och guldvaskning medan verksamheten pågår samt om de avslutande åtgärderna och efterbehandlingen.

Den nya gruvlagen beaktar bättre än tidigare såväl säkerställandet av förutsättningarna för malmletning och gruvdrift som miljöaspekter, medborgerliga fri- och rättigheter, markägarnas rättigheter och kommunernas möjligheter att påverka. I gruvlagen samordnas olika allmänna och enskilda intressen så att lagen i sin helhet så väl som möjligt tryggar att konkurrerande intressen tillgodoses samtidigt.

Rätt till malmletning, gruvdrift och guldvaskning 

Det är möjligt att utföra malmletning som prospekteringsarbete, som påminner om allemansrätt. Malmletningstillstånd behövs om verksamheten kan orsaka fara för människors hälsa, den allmänna säkerheten eller annan näringsverksamhet, eller om verksamheten försämrar landskaps- eller naturskyddsvärdena. För letning efter uran krävs alltid malmletningstillstånd.

I malmletningstillståndet är det möjligt att reservera företrädesrätt enligt nuvarande praxis. Ett malmletningstillstånd ger företrädesrätt till det gruvtillstånd som utvinningsrätten baserar sig på. Utvinning av guldförekomster i marken genom vaskning på statsägt område kräver guldvaskningstillstånd.

Tillståndsprövningen grundar sig på en övergripande granskning. Uppmärksamhet fästes å ena sidan vid malmletningens och gruvdriftens behov och å andra sidan vid bl.a. fastighetsägarnas ställning och ställningen för enskilda personer som orsakas olägenhet, konsekvenserna av verksamheten för miljön, landskapet, markanvändningen och säkerheten, en sparsam användning av naturresurserna, naturvård, strålsäkerhet och en samordning av användningsbehoven för olika områden.

Genom villkor som fastställs i tillståndet kan sådana olägenheter som verksamheten orsakar allmänt och enskilt intresse minskas och begränsas. Verksamhet enligt tillståndet får inte inledas förrän tillståndet har vunnit laga kraft och den krävda säkerheten har ställts.

Malmletningstillstånd och guldvaskningstillstånd beviljas för en bestämd tid. Ett malmletningstillstånd kan vara i kraft avsevärt mycket längre än för närvarande, upp till 15 år. Den maximala giltighetstiden för ett guldvaskningstillstånd begränsas inte längre. Ett gruvtillstånd gäller i regel tillsvidare.

Statsrådet kan bevilja tillstånd att för gruvdrift använda ett område som tillhör någon annan, om gruvprojektet är påkallat av allmänt behov . Vid en gruvförrättning löser innehavaren av gruvtillstånd in nyttjanderätten och andra rättigheter till områdena i fråga. Då fastställs också ersättningarna och behövliga fastighetstekniska åtgärder vidtas.

Gruvsäkerheten grundar sig på de krav som ställts på det ledningssystem som den som bedriver gruvdrift tillämpar och på den förhandsövervakning som sker med stöd av gruvsäkerhetstillståndet.

Ersättningarna till markägaren stiger

Innehavare av malmletningstillstånd, gruvtillstånd och guldvaskningstillstånd ska enligt gällande praxis vara tvungen att ersätta de skador och olägenheter som de orsakar till fullt belopp. Tillståndshavaren betalar dessutom också i fortsättningen till ägarna av fastigheterna på malmletningsområdet, gruvområdet och guldvaskningsområdet en årlig ersättning, vars nivå höjs.

Malmletningsersättningen är för de fyra första åren 20 euro per hektar och år och den stiger gradvis efter det fjärde året. Guldvaskningsersättningen är 50 euro per hektar och år. Den inmutningsavgift som betalats till staten (6,75 euro/ha) slopas.

En innehavare av gruvtillstånd ska till fastighetsägaren årligen betala en brytningsersättning på 50 euro per hektar. Dessutom betalas som brytningsersättning 0,15 procent av värdet av den metallmalm som brutits och utvunnits under ett år.

Säkerhets- och kemikalieverket blir gruvmyndighet och tillståndshandläggare

Gruvmyndighetsuppgifterna överförs från arbets- och näringsministeriet till Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes). Gruvmyndigheten avgör tillståndsärenden och övervakar att lagen följs. Uppgifterna sköts i Tukes gruvgrupp som inrättas i Rovaniemi.

I lagen beaktas annan central lagstiftning som tillämpas på malmletning och gruvdrift, såsom miljöskyddslagen, naturvårdslagen, ödemarkslagen, markanvändnings- och bygglagen, arbetarskyddslagen samt lagstiftningen om samernas hembydsområde, skoltområdet och renskötselområdet. Gruvlagen har så långt som möjligt samordnats med annan lagstiftning till en ändamålsenlig helhet.

I samband med stiftandet av gruvlagen ändras också kärnenergilagen. En ansökan om tillstånd som gäller urangruva enligt kärnenergilagen och gruvlagen handläggs tillsammans och avgörs genom samma beslut vid statsrådet. För att tillstånd ska beviljas förutsätts det bl.a. att gruvprojektet är förenligt med samhällets helhetsintresse, att den kommun där gruvan är belägen har samtyckt till projektet och att säkerhetskraven har uppfyllts.  

De gruvrättigheter som tidigare beviljats för guldvaskning upphör efter en övergångsperiod på nio år. De nuvarande innehavarna av gruvrättigheter har företrädesrätt till guldvaskningstillstånd för motsvarande område enligt den nya gruvlagen. Från och med juli 2020 är det möjligt att bedriva guldvaskning i Lemmenjoki nationalpark endast med traditionella metoder.

Ytterligare upplysningar:

gruvöverinspektör Pekka Suomela, arbets- och näringsministeriet, tfn 010 606 3727

regeringsrådet Anja Liukko, arbets- och näringsministeriet, tfn 010 606 2078

www.tem.fi/kaivoslakiuudistus