Förpackningar och förpackningsavfall

Syftet med lagstiftningen är att minska miljöpåverkan från förpackningar och förpackningsavfall samt främja återvinning, återanvändning och tillvaratagande av förpackningar och förpackningsavfall.

Förpackningar ska uppfylla vissa krav som ställs i lagstiftningen och de får inte innehålla vissa tungmetaller i halter som överstiger de uppsatta gränsvärdena. Företaget som släpper ut en förpackning på marknaden (till exempel tillverkar, importerar eller förpackar) i Finland, ansvarar för att förpackningarna är förenliga med de här kraven. Tukes övervakar vissa begränsade tungmetaller i förpackningar som släpps ut i marknaden samt att vissa krav ställt på förpackningar följs.

Definitioner

Förpackningar är produkter som:

  • förvarar eller skyddar ett ämne eller ett föremål
  • underlättar presentationen av ett ämne eller ett föremål
  • möjliggör hantering och transport av ett ämne eller ett föremål.

Dessutom ska en förpackning uppfylla tilläggskrav för konsument-, grupp- och transportförpackningar. De här tilläggskraven finns definierade i bilaga 1 till förordningen om förpackningar och förpackningsavfall (1029/2021).

Konsumentförpackningar är avsedda för förvaring på försäljningsstället av en produkt, som säljs (säljenhet) till den slutliga användaren eller konsumenten. En tvättmedelsflaska är till exempel en försäljningsförpackning.

Gruppförpackningar är avsedda för förvaring på försäljningsstället av en grupp av säljenheter. En gruppförpackning kan säljas som sådan eller användas endast på försäljningsstället. En gruppförpackning kan avlägsnas utan att säljenhetens egenskaper påverkas.

Transportförpackningar är avsedda för att underlätta hantering och transport av säljenheter. Containrar som används för väg-, järnvägs-, sjö- och flygtransporter är inte transportförpackningar.

Begränsningar för ämnen i förpackningar

Förpackningar eller förpackningskomponenter som lösgörs manuellt eller med enkla fysikaliska metoder, får sammanlagt innehålla högst 100 milligram per kilogram (uppmätt av förpackningens eller förpackningskomponentens vikt):

  • bly
  • kadmium
  • kvicksilver
  • sexvärdigt krom.

Undantagen är glasförpackningar och lådor, backar och pallar av plast som används i en sluten och kontrollerad produktcykel. De kan under vissa villkor innehålla högre tungmetallkoncentrationer än vad som fastställts ovan. Företaget som släpper ut sådana förpackningar på marknaden ska vid behov uppfylla sina rapporteringsskyldigheter och övriga krav (kommissionens beslut 2009/292/EG om lådor, backar och pallar av plast och kommissionens beslut 2001/171/EG om glasförpackningar).

Begränsningen för tungmetallhalten tillämpas inte på förpackningar av kristallglas.

Krav på förpackningar

Förpackningar ska uppfylla vissa krav om framställning och sammansättning av förpackningar samt möjligheterna till återanvändning och återvinning. Enligt kraven ska en förpackning:

  • ha så liten volym och vikt som möjligt samt uppfylla kraven för säkerhets- och hygiennivå både med tanke på den förpackade produkten och konsumenterna
  • vara återanvändbar och återvinningsbar så att den skadliga inverkan på miljön som förorsakas av slutlig användning av förpackningsavfall ska minimeras
  • hålla koncentrationen av skadliga och farliga ämnen så låg som möjligt
  • som återanvändbar, tåla flera omgångar eller rotationer av transport och användning
  • vara säker för hälsan och säkerheten för arbetstagare som hanterar de använda förpackningarna
  • uppfylla återvinningskraven för förpackningar när de använda förpackningarna blir avfall
    • innehålla en viss viktprocent av återvinningsbart material om förpackningen är avsedd för återvinning
    • ha ett lägsta nedre värmevärde om förpackningsavfallet används för energiutvinning
    • vara tillräckligt biologiskt nedbrytbart och får inte störa den separata insamlingen eller komposteringsprocessen av komposterbart avfall, om förpackningsavfallet är avsett för kompostering
  • vara förenlig med vissa harmoniserade standarder vars referensnummer har publicerats i EU:s officiella tidning

Dryckesförpackningar av plast för engångsbruk med en kapacitet på upp till tre liter kan endast släppas ut på marknaden i Finland om korkar och locken är fästa vid behållaren under hela användningen. Kravet träder i kraft den 3 juli 2024. Mer information om dryckesförpackningar av plast för engångsbruk är tillgänglig på Tukes webbplats.

Märkning av förpackningar

Märkningar för identifiering av de materialen som använts i förpackningarna är frivilliga i Finland. Om företaget märker förpackningsmaterialen på själva förpackningen eller på etiketten, ska märkningen göras i överensstämmelse med bilaga 3 i förordningen om förpackningar och förpackningsavfall. Märkningen ska vara tydlig och lätt att läsa även efter att förpackningen öppnats.

Förpackningen får även förses med märkningar som underlättar återanvändning av förpackningen, sorteringen och återvinningen av en kasserad förpackning. På märkningar kan man till exempel utnyttja det gemensamma nordiska skyltsystemet för avfallssortering.

Bestämmelser om märkningskraven för vissa engångsplastprodukter och deras konsument- och gruppförpackningar finns i statsrådets förordning om vissa plastprodukter (1318/2022). Mer information om engångsplastprodukter är tillgänglig på Tukes webbplats.

De övriga märknings- och etikettkraven som förpackningen ska uppfylla beror på förpackningsinnehållet.

Producentansvar

Producentansvaret omfattar förpackningar. Producentansvar innebär att produkternas tillverkare, importörer och distansförsäljare och förpackare ansvarar för avfallshanteringen och kostnader av sina produkter när de tas ur bruk. I Finland är Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland (PIR-ELY) tillsynsmyndighet avseende producentansvaret.

Kontaktmaterial för livsmedel 

Kraven på förpackningar som kommer i beröring med livsmedel är striktare än kraven på övriga förpackningar. I Finland vakar Livsmedelsverket livsmedelsförpackningarna.