Meny
FI SV

Aktuellt för elentreprenörer - juni 2013

Tukes 5.6.2013 12.13
Pressmeddelande

De flesta elbränder orsakas av elspisen, bränderna som börjat i bastuaggregat har fyrdubblats Enligt Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) utredning gjorde räddningsverken på ett år 2590 utryckningar på grund av byggnadsbrand eller risk för brand som orsakades av el. Uppgifterna baserar sig på fall som registrerats i räddnings-myndigheternas databas Pronto under tolvmå-nadersperioden mars 2012 – februari 2013.


Alltid var det inte nödvändigtvis fråga om egentlig brand. I fallen som orsakades av el var tre av fyra risker för byggnadsbrand medan de övriga var byggnadsbränder.

Till elbränder räknas förutom tekniska fel även felaktig eller oaktsam användning av en apparat, och därför är utryckningarna som orsakats av spisen med i utredningen. Spisar orsakade 41 % av utryckningarna. Ofta var orsaken att man lagat mat utan att övervaka spisen. Armaturer orsakade näst mest utryckningar, 9 %. Utryckningarna gällde huvudsakligen fast installerade armaturer, och då handlade det ofta om försummat underhåll. Fyra av fem utryckningar som gällde elbränder berodde på de tio vanligaste orsakerna till elbrand (tabell).

Antalet bränder och farliga situationer som orsakats av bastuaggregat har fyrdubblats under de två senaste åren. Antingen hade föremål som inte hör hemma i bastun lämnats i omedelbar närhet av bastuaggregatet, eller också hade det uppstått ett tekniskt fel i aggregatet. Under granskningsperioden uppstod bara 11 bränder i tv-apparater och bara fyra i luftvärmepumpar, trots att de här apparaterna är så allmänna. Alla tv-apparaterna som fattat eld var gamla bildrörsapparater.

Elanläggningar stod för 13 % av de totalt 2590 utryckningarna. 5 % orsakades av elcentraler. Elledningar och elkablar var den näst största orsaken till problem som berodde på elanläggningar, deras andel var närmare 4 %. I samtliga fall var den misstänkta orsaken anläggningens ålder,vilket även omfattar anslutningar som blivit dåliga med tiden.

Tukes har utrett orsakerna till elbränder även åren 2001 och 2005. Efter dessa undersökningar har räddningsväsendets insamling av information om orsakerna till elbränder förbättrats betydligt och i den utredning som nu publicerades kunde databasen Pronto användas som källa. I de tidigare utredningarna utreddes brandorsakerna på basis av det geografiska område där de inträffade.

Utanför området undersöktes dessutom storbränder som misstänktes vara elbränder samt bränder som hade orsakat dödsfall. I utredningarna samlades information om alla elbränder i Finland för analys.

Tabell: Alla orsaker till elbränder och sampel 2010 och 2011 samt under granskningsperioden för utredningen 3/2012 – 2/2013.

Årssammandrag

2010

2011

Utredningen

Annan maskin eller apparat*

242

252

188

Batterier och laddning

   

29

Hissar 

   

9

Centraldammsugare

   

10

Spisfläkt

   

19

Armatur

162

190

233

Bastuaggregat

35

75

156

Fördelningscentral i elnätet

104

93

128

Tvättmaskin

108

109

95

Elledningar och elkablar

113

116

83

Mikrovågsugn

81

73

69

Annan del i elnätet**

87

78

41

Fördelningsdosa

   

13

Eluppvärmning

   

13

Maskin eller apparat som använts i en produktionsprocess

143

135

66

Kyl eller frys

82

55

64

Värmeapparat

48

48

60

Diskmaskin

58

50

55

Eluttag eller eltryckknapp

46

38

51

Annan hushållsapparat***

62

52

7

brödrost

   

30

Ventilationsaggregat eller ventilationskanal

30

37

36

Frityrkokare

   

25

Apparat för torkning av tvätt

19

11

17

TV

32

22

11

Dator med kringutrustning

13

13

9

Kaffebryggare eller vattenkokare

21

16

9

Luftvärmepump

   

4

Spannmålstork

2

2

4

Centralvärmepanna

2

3

0

Annat arbetsredskap eller annan apparat

33

25

0

Sammanlagt (spisarnas andel saknas)

1523

1493

1534

Spisar

1026

1020

1056

Alla sammanlagt

2549

2513

2590

* 2010 och 2011 hörde batterier och laddning, hissar, centraldammsugare och spisfläkt till kategorin Annan maskin eller apparat. I utredningen har dessa delats upp i skilda kategorier.

** 2010 och 2011 hörde fördelningsdosor och eluppvärmning till kategorin Annan del i elnätet.

*** 2010 och 2011 hörde brödrostar till kategorin Annan hushållsapparat.

Så förebygger du elbränder

  • Läs och följ bruksanvisningarna och se till att apparaterna är i skick.
  • Övervaka användningen av apparaterna. Dra ur stickproppen när apparaten inte behövs.
  • Korrekt installation minskar olycksrisken.
  • Innehavaren ansvarar för elinstallationernas skick i hemmet och i andra fastigheter och produktionsanläggningar.
  • Se till att installationerna granskas enligt föreskrifterna, övervaka installationernas skick och be vid behov en elyrkesman bedöma
  • anläggningens skick.
  • Alla elanläggningar åldras, även de för vilka periodisk besiktning inte föreskrivs i lag.

Läs hela utredningen: J. Lepistö & H. Valkeinen, Sähkö palon syttymissyynä, Tutkimusraportti 1/2013, Tukes. http://tukes.fi/Tiedostot/sahko_ja_hissit/Sahko_palon_syttymissyyna.pdf 

Tukes utreder om certifieringsbesiktningar försummas


Tukes har fått vetskap om fall där certifieringsbesiktningar inte utförts trots att installationsobjektets elanläggningsklass skulle ha krävt det. För att utreda saken har Tukes intensifierat sin övervakning genom att förutom fältövervakning även utnyttja distributionsnätsinnehavarnas register över elanläggningar.

Enligt elförfattningarna ska den som bygger en elanläggning sörja för besiktningarna. För elan-läggningar som anslutits till en distributionsnätsinnehavares nät ska nätinnehavaren i sitt register införa uppgifter om anläggningens innehavare, typ, byggare (elentreprenör) och om utförda certifieringsbesiktningar och periodiska besiktningar. Anmälan görs av den auktoriserade besiktningsman eller det auktoriserade organ som utfört besiktningen. Det torde vara sällsynt att anmälan blir bortglömd, och om uppgifter om certifieringsbesiktning saknas är orsaken sannolikt försummad besiktning eller brister i registerföringen.

Före utgången av 2013 klarnar det hur allmänna försummelserna är. Om situationen så kräver fortsätter Tukes den intensifierade övervakningen även i framtiden.


Ny anmälan krävs för oljeeldnings- och gasinstallationsföretag


Behörighetskraven för oljeeldnings- och gasin-stallationsbranschen samt arbetsområdena ändrades och förenhetligades vid ingången av 2013, då en ny förordning (558/2012) trädde i kraft. Enligt den ska alla som bedriver installat-ions- och serviceverksamhet som gäller naturgas-, flytgas- och oljeeldningsaggregat samt besiktning av underjordiska oljecisterner senast 31.12.2013 göra en anmälan till Säkerhets- och kemikalieverket om att verksamheten fortsätter.

Om företaget inte gör någon anmälan mister det sina verksamhetsrättigheter. Förordningen har dock ingen direkt inverkan på elarbeten i dessa branscher, eftersom den utfärdats på basis av författningarna om säker hantering av kemikalier. Det behövs alltså ingen separat ny anmälan om utförande av elarbeten, men ifall eventuella förändringar skett i fråga om dem lönar det sig att samtidigt anmäla om dessa.

Elrättigheter av klasserna S1, S2 och S3 ger fortfarande rätt att utföra elarbeten i dessa branscher och detsamma gäller Elinspektionscentralens tidigare beviljade rättigheter för specialentreprenadområde (meddelande T27) i den omfattning de beviljats.

Däremot är de nya behörighetsklasserna för olje-, eldnings- och gasinstallationsföretag enligt den nya förordningen (558/2012) A, C och P, som ytterligare indelas i gas- och oljebehörighet. För besiktning av oljecisterner gäller klass T. För rörelser som anmält att de fortsätter sin verksamhet utvidgas behörighetsområdena i klasserna P och C, varefter de får utföra installation, service och besiktning i den omfattning som behörighetsklassen i den nya förordningen medger. I den nya klass P är gränsen för den nominella bränsleeffekten högst 70 kW och i klass C högst 1200 kW.

Blanketterna kan skrivas ut på vår webbplats http://www.tukes.fi/sv/Service/Blanketter/ Skicka dem jämte eventuella bilagor till Tukes antingen per e-post [email protected] eller per brev Tukes / PB 66, 00521 Helsingfors.

Tukes skickar ett beslut till verksamhetsutövare som anmält att verksamheten fortsätter och för in dem i registret över godkända företag. Uppgifterna kan kontrolleras i registret på Tukes webbplatshttp://www.tukes.fi/sv/Register/, som utöver godkända företag även innehåller uppgift om installations- och reparationsrättigheter inom elbranschen, kylanläggningsbranschen och räddningsväsendet.


Elledningar i värmeisolerad väggkonstruktion ska installeras rätt


I den senaste upplagan av elinstallations-standarden SFS 6000 från 2012 finns ett klart uttryckt förbud mot installation av kablar i isole-ringsmaterial med undantag för genomföringar. Installationssättet har inte heller varit i överensstämmelse med tidigare upplagor av standarden. Om en kabel är dragen i isoleringen fungerar dess överbelastningsskydd inte på avsett sätt, och då kan kabeln överhettas och skadas. Risken för brand kan inte heller uteslutas.

I dagens huskonstruktioner används ofta 5 cm tilläggsisoleringsull eller liknande ovanpå ångspärren. Kablarna får inte heller ligga under detta isoleringsskikt (mellan den tunna och tjocka ullen). Standardens belastbarhetstabeller för infällda installationer har beräknats i en situation där kabeln är förlagd mellan ytbeklädnadsskivan och isoleringen. Då kan kabeln kylas inåt mot rummet. I tabellerna i standarden har minst 10 W/m2K använts som utgångsvärde för ytbeklädnadens värmeledningsförmåga. Även under ett tunt isoleringsskikt är värmeledningsförmågan betydligt sämre. Isoleringsull är avsedd uttryckligen för värmeisolering, det vill säga för att för-hindra värmeledning. Det är även viktigt att notera att enligt standarden får inte heller installationer förlagda i rör ligga i isoleringen.


Kom ihåg att fylla i rätt blankett

När du skickar blanketter till Tukes, kom ihåg att alltid använda blanketterna som finns på vår webbplats och har uppdaterade kontaktuppgifter.

Mer information:

Timo Iholin, överinspektör, tfn 029 5052 594
Roger Kanerva, överinspektör, tfn 029 5052 593
Hennamari Valkeinen, teknisk expert, tfn 029 5052 179 (elbränder)
Harri Westerlund, överingenjör, tfn 029 6052 572

E-postadresserna har formatet:
[email protected]