Elsäkerhet – LVD

Elektriska produkter måste vara säkra när de installeras, används och underhålls på rätt sätt. Elsäkerheten regleras genom elsäkerhetslagen och lågspänningsdirektivet, LVD, Low Voltage Directive. Syftet med lågspänningsdirektivet är att säkerställa att de elektriska produkter som finns på marknaden är säkra för människor, husdjur och egendom.

Den som tillverkar elektriska produkter är ansvarig för att produkten överensstämmer med lågspänningsdirektivets krav.

Tillämpning av LVD-direktivet

Lågspänningsdirektivet gäller elektriska produkter som är tänkta att användas

vid märkspänning mellan 50 och 1 000 V för växelström (AC)
vid märkspänning mellan 75 och 1 500 V för likström (DC).

Med märkspänning avses ingångs- eller utgångsspänning i den elektroniska produkten, inte eventuella spänningar som finns inuti produkten.

Lågspänningsdirektivet gäller inte alla elektriska produkter, men elsäkerhetslagen kräver att alla produkter är säkra.

Tillämpningen av LVD-direktivet omfattar inte

elektriska produkter som används i explosionsfarlig miljö
elektriska produkter konstruerade för radiologi och medicinska ändamål
elektriska delar för varu- och personhissar
elmätare
stickproppar och uttag för allmänbruk
elstängselapparater
radiostörningar
specialiserade elektriska produkter för användning på fartyg, i flygplan eller på tåg
specialbyggd testningsutrustning avsedd för yrkesmän som används vid forsknings- och utvecklingsanläggningar.

Så säkerställer du att produkten överensstämmer med kraven

1. Kontrollera kraven

I LVD-direktivet definieras de väsentliga säkerhetskraven för elektriska produkter. Tillverkaren kan visa att de har uppfyllts, när tillverkaren testar den elektriska produkten enligt harmoniserade standarder.

I apparatspecifika standarder för elapparater anges ofta detaljerade krav på information, anvisningar och varningar som måste ingå i apparatens märkning och bruksanvisning. Tillverkaren ska säkerställa att märkningskraven som gäller apparaten också uppfylls enligt tillämpliga standarder.

Typiskt sett ska en elapparat vara märkt med nominell spänning och frekvens, effekt samt kapslingsklass, om inte IP 20 gäller, samt eventuella användningsbegränsningar såsom ”Får ej övertäckas” eller tidsbegränsning för användning i minuter.

Val av standarder

Man kan kontrollera den senaste versionen av en IEC-standard i elbranschens internationella standardiseringsorganisation IEC:s nätbutik. Dessutom har webbplatsen en "preview"-knapp med hjälp av vilken man får gratis tillgång till standardens tillämpningsområde (scope) och innehållsförteckning. Standardens namn eller tillämpningsområde (scope) gör det möjligt att bedöma om man är på ungefär rätt väg (t.ex. om produkten är en taklampa och den standard som används är för brödrostar).

De senaste versionerna av de standarder som tillämpas i Europa är i sin tur tillgängliga på elbranschens europeiska standardiseringsorganisation CENELEC:s webbplats. Om man vet standardens nummer, kan man göra sökningar i punkten "standard reference".

I EU-försäkran om överensstämmelse kan man hänvisa till harmoniserade EN-standarder som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. På kommissionens webbplats finns en lista över harmoniserade standarder i lågspänningsdirektivet (t.ex. ”summary list as pdf” nere på sidan). Två viktiga punkter på listan är:

Kolumn 5: "Date of start of presumption of conformity (1)", här ser man den dag då man har kunnat börja hänvisa till standarden i försäkran om överensstämmelse.
Kolumn 10 "Date of withdrawal from OJ end of presumption of conformity (6)", här ser man den sista dagen då man kan hänvisa till denna version av standarden i EU-försäkran om överensstämmelse.

Användningen av standarder är inte obligatorisk, men ofta det enklaste sättet att säkerställa en produkts överensstämmelse.

När en ny EN-standard eller en kompletterande eller ersättande ändringsdel (amendment) har offentliggjorts, finns det vanligtvis en övergångsperiod på cirka tre år, varefter man måste hänvisa till den nya standarden i EU-försäkran om överensstämmelse (förutsatt att standarden också har offentliggjorts på listan över harmoniserade standarder).

Vid granskningen av EU-försäkran om överensstämmelse och testrapporterna är det viktigt att beakta att det är fråga om den senaste versionen av standarden och att även standardens ändringsdelar (amendmenten) ingår. Ändringsdelen kan t.ex. innebära skärpta testkrav:

Till exempel EN 60335-1:2012+A1:2019, ändringsdel A1 från 2019 för med sig ett högre 100 N krav på dragtestet för dragavlastningen på de apparater som ska monteras på plats.

En större teknisk ändring av standarden leder i sin tur ofta till att en helt ny standardversion publiceras.

Finländska SFS-standarder och SFS-EN-standarder inom elbranschen kan köpas på SFS Suomen Standardit rf:s webbplats. Majoriteten (ca 95 %) av de finländska elstandarderna är identiska med EN-standarderna. Ytterligare information om standarder och standardisering finns också på webbplatsen för Finlands standardiseringsorganisation för elteknik SESKO rf.

2. Kontrollera att produkten överensstämmer med kraven

Tillverkaren ska kontrollera och testa att elektriska produkter eller elektrisk utrustning uppfyller kraven i LVD-direktivet. Tillverkaren ska också bedöma vilka risker som produkten kan medföra.

När det gäller elsäkerhet är testningen av apparatens elsäkerhet en viktig del av bedömningen av överensstämmelse med kraven. För testningen är det viktigt att identifiera de standarder som gäller för produkten samt eventuella tillägg till standarderna. I början av standarderna anges tillämpningsområdet (scope) som ger en beskrivning av de produkter som omfattas av standarden. Ibland är det inte helt entydigt att en produkt omfattas av ett visst tillämpningsområde i en standard. I frågor som kräver tolkning kan man till exempel be om hjälp från standardiseringsorganisationer eller ackrediterade testlaboratorier.

Tillverkaren kan själv testa elsäkerheten hos en apparat eller använda ett externt laboratorium. Dessutom kan till exempel importören eller distributören testa eller låta testa produkten om de vill försäkra sig om produktens säkerhet. Testningen av elsäkerheten kräver ofta kunskap om standarden samt laboratorielokaler och laboratorieutrustning, och därför rekommenderas ofta att man använder ett externt laboratorium. Dessutom ökar användningen av ett externt ackrediterat laboratorium testningens tillförlitlighet.

När man väljer testlaboratorium lönar det sig att bedöma laboratoriets kompetens som testare. Ett nationellt ackrediteringsorgan (t.ex. FINAS i Finland, SVEDAC i Sverige, DAkkS i Tyskland) kan bevilja ett laboratorium behörighet att utföra tester enligt en viss standard. Ett ackrediterat laboratorium har klarat en objektiv utvärdering.

Du kan kontrollera det ackrediterade kompetensområdet för ett laboratorium i Finland på FINAS-ackrediteringstjänstens webbplats. Det lönar sig att åtminstone kontrollera följande i laboratoriets kompetensintyg:

Är laboratoriet ett ackrediterat testlaboratorium (bokstaven T och ett nummer t.ex. T004)
Har man använt en standard inom laboratoriets kompetensområde? (t.ex. EN 61010-1)

På FINAS webbplats kan du även kontrollera kompetensen hos ett kalibreringslaboratorium om du behöver kalibrering för en exakt mätutrustning (t.ex. produktionstestare). I kalibreringslaboratoriets kompetensintyg kan du kontrollera om laboratoriet är behörigt att kalibrera till exempel elektriska storheter, vikt, temperatur eller fuktighet. Du känner igen ett kalibreringslaboratorium på sifferserien som börjar med bokstaven K.

Icke-certifierad testning och kalibrering lämpar sig till exempel för testningar i produktutvecklingsfasen, husets interna kalibrering eller för att söka rätt riktning mot en slutlig bedömning av överensstämmelse.

Laite testataan soveltuvan standardin mukaan

Vid testning för elsäkerhet ska produkten testas enligt en standard som är tillämplig för produkten. Elektriska produkter grundar sig vanligtvis på IEC-standarden och dessutom undersöks för samma standardnummer EN-standardens landspecifika undantag (t.ex. i Finland större köldtålighet o.dyl.) som de europeiska länderna uppgett. I övrigt har IEC- och EN-standarderna för samma standardnummer i allmänhet mycket liknande innehåll.

Elsäkerhetstestningen kan vanligtvis utföras enligt följande:

Fullständig typtestning: hela överensstämmelsen med standarden testas
Partiell testning: endast väsentliga elsäkerhetskrav testas

Den fullständiga typtestningen är alltid ett säkrare alternativ, men den partiella testningen lämpar sig väl för exempelvis en apparat i produktutvecklingsskedet eller om man vill försäkra sig om att det inte finns några uppenbara säkerhetsbrister i produkten.

Vid elsäkerhetstestningen av en produkt undersöks vanligtvis åtminstone följande:

Märkningar och anvisningar
- Produktskylt, varningar, bruksanvisningar
Produktens mekaniska konstruktion
- IP-klassificering, kapselns hållfasthet, vassa kanter osv.
Materialens brandbeständighet (t.ex. kapseln)
- Glödtrådstest, flamprov, användning av certifierat material
Elektrisk isolering
- Spänningshållfasthetstest (med intervallen primär-sekundär, primär-kapsel)
- Yt- och luftavstånd (t.ex. tillräcklig isolering i transformatorn)
Felförsök
- Ett enda fel (t.ex. kortslutning av en komponent)
- Överbelastning
- Förutsebar felaktig användning
Komponenter och deras dimensionering
- Ledning, jordning, anslutningsdon (dimensionering, material)
- Säkerhetskomponenter (t.ex. säkring, säkringens storlek)
- Kritiska komponenter (t.ex. kondensator mellan faserna, transformatorer, optokopplare)
Anslutning till elnätet
- Stickproppens konstruktion, dragavlastning, dimensionering av matningskabeln

Dessutom medför de olika produkternas egna produktstandarder egna särskilda krav för att en produkt ska kunna utformas och användas på ett säkert sätt (t.ex. kaffebryggare, eluttag, armaturer).

Det är bra att kontrollera de grundläggande uppgifterna i rapporten från testningen eller tillverkaren. Till exempel för vilken apparat rapporten är gjord och finns modellen för den aktuella apparaten i rapporten. Testlaboratoriets kompetens kan bedömas på det sätt som beskrivs ovan. Dessutom är det skäl att kontrollera vilken standard som tillämpats vid testningen. Även om man inte vet något om själva apparaten eller de standarder som är förknippade med den, är det värt att kontrollera följande i standarden:

Standardens namn
Tillämpningsområde (Scope)
Om versionen som använts i testet är den senaste versionen av standarden

3. Upprätta nödvändiga dokument

Tillverkaren ska upprätta tekniska dokument för den elektriska produkten. Utöver de tekniska dokumenten ska tillverkaren också upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse och nödvändiga anvisningar, så att slutanvändaren kan använda produkten eller utrustningen på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

EU-försäkran om överensstämmelse

Bruksanvisningar för produkter och märkningar om säker användning

4. Fäst CE-märkning och andra märkningar

Utöver CE-märkningen ska tillverkaren också fästa de andra nödvändiga märkningar som direktivet nämner på den elektriska produkten.

CE-märkning

Tillverkarens, importörens och säljarens skyldigheter

Utöver produktkraven med LVD-direktivet dessutom skyldigheter för produktens tillverkare, importör och säljare.

Vanliga frågor

Vid test som utförts i samband med marknadsövervakning har flera armaturer inte uppfyllt kapslingsklassificeringen mot skadligt vattenintrång som angetts för dem. I synnerhet vid testningen av flera IPX4-klassificerade (stänkvattentäta) armaturer har vatten trängt in i dem, även om det inte har funnits några vattenavrinningshål i armaturen, varvid inget vatten får komma in i den.

Kapslingsklassen fastställs med hjälp av standardiserade testningsmetoder. Till exempel vid ett IPX4-test fästs armaturen på ett roterande stativ och utsätts för stänkvatten från alla håll. I början av testningen är armaturen tänd och när testningen är halvvägs så släcks den. Testningen är ganska krävande för armaturens tätning. När armaturen svalnar kan det lätt bildas ett undertryck inuti den vilket kan orsaka att vatten sugs in i armaturen, även om inget vatten tränger in i en kall armatur när den sänks ner i vatten.
Eluttag och stickproppar för hushållsbruk har till största delen inte standardiserats internationellt eller på europeisk nivå, utan olika länder har flera nationella standarder.

Stickproppar och eluttag som är avsedda för hushålls- och motsvarande bruk i Finland ska till sin konstruktion överensstämma med någon av de standarder som tillämpas i Finland (t.ex. SFS 5610) och uppfylla de krav som anges i standarden i fråga. I standarden SFS-6000-8813 finns en förteckning över dessa standarder. Kravet gäller också stickproppen och eluttaget som utgör en strukturell del av den elektriska produkten.

Reseadaptrarna eller mer formellt omvandlingsadaptrarna gör det möjligt att utomlands ansluta en inhemsk stickpropp till ett utländskt eluttag och även en utländsk stockpropp till ett inhemskt eluttag. Reseadaptrarna är endast avsedda för tillfälligt bruk och kan inte levereras som omvandlare till exempel tillsammans med produkten, utan produkten ska förses med en stickpropp och ett eluttag enligt en standard som tillämpas i Finland.
När det gäller stickproppar är den vanligaste bristen idag kopplad till apparater som beställs från utländska nätbutiker och levereras med en stickpropp som är olämplig i Finland. Då kan man även leverera en reseadapter tillsammans med apparaten. I regel får endast produkter med en stickpropp som lämpar sig för vårt system säljas till Finland och i Finland.
Nästan varje resenär har en reseadapter, mer officiellt kallad omvandlingsadapter. Den enkla produkten har emellertid ofta betydande eller allvarliga brister som medför risk för elstötar.

Under perioden 2003–2019 lät Tukes testa omkring 100 reseadaptrar och var för mer än hälften av den tvungen att fatta ett beslut som begränsar försäljningen. De flesta fel kan dock upptäckas redan genom en visuell granskning, så företagen kan lätt även själva kontrollera reseadaptrarna innan de släpper ut dem på marknaden. Typiska fel är följande:
- Man kan ansluta stickproppen till adaptern så att den andra proppen kan vidröras.
- Reseadapterns bristfälliga konstruktion/isolering medför en risk för elstöt när stickproppen endast delvis sätts in i adaptern.
- Reseadaptern fungerar som en skyddsklassificerad omvandlare, varvid exempelvis en stickpropp av klass 0 kan anslutas till ett skyddsjordat uttag.
- Reseadapterns eluttag saknar säkerhetsspärrar (fingerskydd).
- Det finns brister i USB-laddningsapparaten som är integrerad i en reseadapter. Dessa kan orsaka risk för elstöt eller brand.
Detta är inte möjligt. Produktövervakning godkänner inte produkter eller bedömer inte dokument i förväg, utan Tukes roll är, utöver den egentliga marknadsövervakningen med stickprov, att ge endast tolkningshjälp i fråga om lagstiftning och att vägleda sökandet efter rätt informationskällor. Det är företagens ansvar att säkerställa produkternas överensstämmelse och om de så önskar kan de använda sig av kommersiella aktörer, såsom testanläggningar, som stöd.