Säkerheten av anläggningar och utrustning under undantagsförhållanden

Tukes har fått många frågor om hur säkerheten av anläggningar och utrustning som är föremål för vår övervakning hanteras under undantagsförhållanden. På denna sida har vi samlat lagstadgade skyldigheter som definierar verksamhetsutövarens ansvar och driftsövervakarnas uppgifter.

Säkerheten av kemikalieanläggningar under undantagsförhållanden

I kemikaliesäkerhetslagstiftningen finns säkerhetskrav för produktionsanläggningar som bedriver industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier. Dessa krav ska uppfyllas även under undantagsförhållanden såsom under coronapandemin eller permitteringar. Oberoende av produktionsanläggningens storlek ska verksamhetsutövaren sörja för anläggningens säkerhet och förbygga olyckor. Avbrott i anläggningens verksamhet upphäver inte skyldigheterna om det fortfarande finns farliga kemikalier på anläggningen. Verksamhetsutövaren i praktiken företagsledningen, ansvarar för anläggningens säkra drift även under undantagsförhållanden.

Verksamhetsutövaren ska åtminstone sörja för följande:

– Vid drift ska produktionsanläggningen vara bemannad med tillräcklig personal som fastställts av verksamhetsutövaren för att upprätthålla verksamheten och hantera de risker som kemikalierna kan medföra. Vid fastställandet av tillräcklig personal ska man beakta säker hantering av eventuella undantagssituationer i produktionen samt att anläggningens drift kan stoppas eller startas upp på ett säkert sätt.

– Personalen på plats har fått utbildning och handledning i precis den uppgift som de vid varje enskilt tillfälle utför. Under utbildningen har man även gått igenom den interna räddningsplanen för arbetsstället och uppgiften.
– Vid större anläggningar har man utsett en eller flera ansvarspersoner (driftsövervakare för kemikalier) som har avlagt en adekvat examen hos Tukes. För virussmitta eller isolering har man begrundat situationer där ansvarspersonerna inte längre kan ansvara för säker drift av anläggningen. Behovet att utbilda och utse flera driftsövervakare har begrundats. Det finns ett tydligt förfarande för överföring av ansvaret av en driftsövervakare till en annan. Ansvarspersonen/-personerna har tillräckliga behörigheter att sköta sitt uppdrag adekvat.
– Ansvaren och ansvarsområdena av personer som utför olika utgifter har fastställts tydligt.
– Vid driftavbrott med kemikalier fortfarande på anläggningen har man sett till att anläggningen fortsätter vara säker och att de nödvändiga säkerhetsåtgärderna (såsom security, elektricitet, värme och ventilation) bibehålls samt larm- och släckningssystemen fortsätter fungera. Vem som ansvarar för kontrollen av dessa funktioner är känt av alla ansvariga parter.
– Man har kontrollerat innan uppstart efter produktionsuppehåll att alla anordningar är i funktionsdugligt skick. Underhållet av anordningarna har skötts även under verksamhetsuppehållet.

Mer information:
Överinspektör Matti Peippo, tfn 029 5052 059, överinspektör Kati Hietamäki, tfn 029 5052 011,
 överinspektör Timo Kukkola, tfn 029 5052 358

Säkerheten av naturgas-, biogas- och LNG-anläggningar under undantagsförhållanden

I kemikaliesäkerhetslagen och naturgasförordningen finns säkerhetskrav ska uppfyllas även under undantagsförhållanden. Oberoende av naturgas-, biogas- eller LNG-anläggningens storlek ska verksamhetsutövaren sörja för anläggningens säkerhet och förbygga olyckor. Avbrott i anläggningens verksamhet upphäver inte skyldigheterna om det fortfarande finns naturgas eller biogas lagrat på anläggningen eller i anläggningens rörsystem. Verksamhetsutövaren ansvarar för anläggningens säkerhet även under undantagsförhållanden.

Verksamhetsutövaren ska åtminstone sörja för följande:

– Vid drift ska anläggningen vara bemannad med tillräcklig driftspersonal för att upprätthålla verksamheten och hantera riskerna. Man ska även beakta säker hantering av eventuella undantagssituationer samt att anläggningens drift kan stoppas eller startas upp på ett säkert sätt.
– Personalen har fått aktuell utbildning och handledning i precis den uppgift som de vid varje enskilt tillfälle utför.
– Vid naturgas-, biogas- och LNG-anläggningar har man utsett en eller flera ansvarspersoner (driftsövervakare för naturgas) som har godkänts av Tukes. För virussmitta eller isolering har man begrundat situationer där ansvarspersonen inte längre kan ansvara för säker drift av anläggningen. Behovet att utbilda och utse flera driftsövervakare har begrundats. Ansvarspersonen/-personerna har tillräckliga behörigheter att sköta sitt uppdrag adekvat.
– Ansvaren och ansvarsområdena av personer som utför olika utgifter har fastställts tydligt. Det finns tydliga förfaranden för överföring av ansvaret av en driftsövervakare till en annan.
– Vid driftavbrott har man sett till att anläggningen fortsätter vara säker. De nödvändiga säkerhetsfunktionerna och larmsystemen är funktionsdugliga. Vem som ansvarar för kontrollen av dessa funktioner är känt av alla ansvariga parter.
– Man har kontrollerat innan uppstart efter uppehåll att alla anordningar är i funktionsdugligt skick. Underhållet av anordningarna har skötts även under verksamhetsuppehållet.
– För LNG-terminaler ska man även beakta Tukes anvisningar om kemikaliesäkerheten.

Mer information: överinspektör Arto Jaskari, tfn 029 5052 149, överinspektör Suvi Perälä, tfn 029 5052 134

Säkerheten av tryckbärande anordningar och pannanläggningar under undantagsförhållanden

I lagstiftningen om tryckbärande anordningar finns säkerhetskrav för tryckbärande anordningar och pannanläggningar som ska uppfyllas även under undantagsförhållanden. Även i dessa undantagssituationer ställer lagstiftningen minimikrav för säker användning av anordningarna. Dessa krav ska beaktas om man ämnar fortsätta använda anordningarna.

Lagstiftningen om tryckbärande anordningar förutsätter att:

En tryckbärande anordning ska konstrueras, tillverkas, skötas, drivas och besiktas på ett sådant sätt att den inte äventyrar någons hälsa, säkerhet eller egendom.

För att garantera säker användning av tryckbärande anordningar förutsätter lagstiftningen även att:
– en driftsövervakare utses för en tryckbärande anordning som registreras
– det utses en eller flera driftsövervakare i reserv, som är driftsövervakare när den egentliga driftsövervakaren är förhindrad att sköta sina uppgifter
– driftsövervakaren ges möjlighet att sköta och driva den tryckbärande anordningen så att den inte medför fara för människor eller egendom
– ägaren eller innehavaren av den tryckbärande anordningen ska se till att den personal som har i uppgift att driva den tryckbärande anordningen är yrkesskicklig och förtrogen med sina uppgifter.

Om dessa krav inte uppfylls får den tryckbärande anordningen inte användas. Vid permitteringar och produktionsjusteringar ska man beakta att lagstiftningens förutsättningar för säker användning gäller även i dessa situationer.

Driftsövervakaren har till uppgift att:

– Personligen övervaka den tryckbärande anordningens drift och skick samt att ta hand om driftsbokföringen.

– Försäkra sig om att den personal som driver den tryckbärande anordningen känner den tryckbärande anordningens funktion och bruksanvisningar.

Permitteringen av driftsövervakaren upphäver inte det personliga ansvaret om någon driftsövervakare i reserv inte har utsetts. Användningen av en driftsövervakare i reserv är i även i övrigt ansedd för kortare frånvaro som t.ex. semestrar, inte för långa permitteringar. En driftsövervakare som permitterats har inte en av lagstiftningen förutsatt möjlighet att personligen sörja för säker användning av den tryckbärande anordningen.

Alla ändringar i personal som använder en pannanläggning bör diskuteras med driftsövervakaren. Driftsövervakaren är expert på pannanläggningens drift och säkerhet. I samband med permitteringar fattas besluten ofta ur ekonomiska synpunkter utan att fästa tillräcklig uppmärksamhet på säkerhetsfrågorna. För att garantera säkerheten ska man bedöma riskerna på en pannanläggning på nytt vid väsentliga ändringar i personalen.

Mer information: Överinspektör Johanna Soppela, tfn 029 5052 585, sektionschef Markus Kauppinen, tfn 029 5052 519

Elsäkerheten vid el- och driftsarbeten under undantagsförhållanden

Enligt den allmänna arbetarskyddslagen ansvarar arbetsgivaren för sina arbetstagares säkerhet. Dessa krav kompletteras i bestämmelserna om elsäkerhet av förpliktelser om bl.a. ansvarspersoner samt elmontörers yrkeskompetens och handledning. Anvisningar om organiseringen av el- och driftsarbeten finns även i standarden om Elarbetssäkerhet, SFS 6002. 

Ledaren av elarbeten ansvarar för driften och ska upprätta spelregler och anvisningar särskilt om att ibruktagningsbesiktningarna av elarbeten utförs adekvat samt att man följer standarden om  Elarbetssäkerhet SFS 6002 även under undantagsförhållanden. Driftsledaren ansvarar för elanordningarna och ska agera på samma sätt så att det är säkert att använda elanordningarna oberoende av situationen och man följer det underhållsprogram som upprättats för elanläggningens säkerhet.  

Det finns inte några direkta hänvisningar till karantän, permittering eller andra undantagssituationer i bestämmelserna om elsäkerhet, men det finns vissa begränsningar. I bestämmelserna hänvisas till eventuell frånvaro på följande sätt: En ny ledare av elarbeten och en ny driftsledare ska utses inom tre månader från det att ledaren frånträder sin uppgift eller blir förhindrad att sköta sina uppgifter av någon annan orsak än en kortvarig frånvaro. Man behöver i regel inte anmäla permittering eller karantän till Tukes, om den ovannämnda tiden inte överskrids eller permittering eller karantän inte upprepas.

Under undantagsförhållanden kan ledaren av elarbeten inte alltid personligen sköta alla sina lagstadgade uppgifter. Detta kan i vissa fall begränsa utförandet av elarbeten eller t.o.m. användningen av elanläggningen.

Hur ansvaren ska fördelas vid en undantagssituation beror på organisationsstrukturen samt arbetstagarnas yrkeskunskap och erfarenhet.  Vid el- och driftsarbeten ska ansvaren ha fastställts på sedvanligt sätt. De som utför arbeten ska känna till hur ansvaren fördelas. En övervakare av elsäkerheten och/eller en övervakare av användningen av elanläggningen ska utses.  Man bör särskilt beakta förfaranden vid oväntade händelser och vem som ger anvisningar i dessa fall. I extrema situationer kan arbetet behöva avbrytas. Det bör finnas tydliga anvisningar t.ex. om jour och särskilda situationer.

Mer information: Överinspektör Timo Iholin. tfn 029 5052 594