Nationella begränsningar av rodenticider

Rodenticiderna behövs för bekämpning av möss och råttor jämsides med andra bekämpningsmetoder. Rodenticiderna är farliga för övriga djur och fåglar om de äta rodenticider. Vilda djur och sällskapsdjur kan förgiftas även om de äter förgiftade gnagare eller kadaver.  Rodenticiderna är farliga för barn om de skulle svälja giftbete av misstag.

För att kontrollera dessa risker har man ställt vissa restriktioner på aktiva substanser i rodenticider, se Europeiska unionens officiella tidning. Förutom har man nationellt sätt följande begränsningar på rodenticiderna.

 

Nationella begränsningar (2019)

1

Användargrupper:

  1. Konsumenter
  2. Utbildat yrkesfolk

Utbildat yrkesfolk är

  1. Skadedjursbekämpare som har avlagt en examen i enlighet med kemikalielagen (kemikalielagen 599/2013, statsrådets förordning 418/2014)
  2. Personer som avlagt en examen i växtskydd och som bekämpar gnagare i egen lantbruksverksamhet (lag om ändring av kemikalielagen 746/2016, lag om växtskyddsmedel 1563/2011)
2 För konsumenter godkänns endast produkter för bekämpning av möss inomhus.
3 För konsumenter godkänns endast förfyllda betesstationer.
4 Effektiviteten hos produkter som är avsedda för bekämpning av möss ska testas på skogsmöss, Apodemus flavicollis. Rekommendationen är att effektiviteten även testas på skogssork, Myodes glareolus. Musbekämpningsprodukter för yrkesmässigt bruk får användas utomhus eller i närheten av byggnader endast om det visats att preparatet är effektivt mot skogsmöss. I Finland är skogsmusen vanligare är husmusen, Mus musculus.
5 Alfakloralosprodukter: Etiketten måste ha följande text: Sällskapsdjur och andra djur kan utveckla symtom på förgiftning om de äter betet eller förgiftade möss. Katter och hundar bör hållas fast medan giftet används.
6 Alfakloralosprodukter: Etiketten måste ha följande text: Grannar bör varnas för gnagarkontroll och risken för förgiftning av sällskapsdjur via giftbetet och förgiftade möss.