Förvaring av brännbara vätskor i butiker

Guide

Målgrupp: Butiker, affärslokaler
Beskrivning: Rekommendationer om säker förvaring och upplagring av brännbara vätskor, aerosoler och brandfarliga gaser i butiksbyggnader och köpcentrum.
Datum för offentliggörande: 23.10.2020

Inledning

Denna guide innehåller rekommendationer om säker förvaring och upplagring av brännbara vätskor, aerosoler och brandfarliga gaser i en butiksbyggnad. Syftet med guiden är att styra och harmonisera praxis och att föreslå metoder med vilka brännbara vätskor och andra brandfarliga kemikalier kan förvaras eller lagras utan att äventyra säkerheten. Guiden gäller alla butiker och köpcentrum oberoende av hur stora mängder kemikalier som förvaras eller upplagras.

Brännbara vätskor avser flytande kemikalier vars flampunkt är högst 100 °C. Exempel på brännbara vätskor i butiker är spolarvätskor, frostskyddsmedel, en del målarfärger, lösningsmedel, småmaskinsbensin och tändvätskor. Aerosoler är tryckförpackningar och innehåller ofta brandfarlig gas. 

Brännbara vätskor och aerosoler medför en risk för bränder som utvecklas och sprids snabbt, om inte mängden av vätskorna och aerosolerna begränsas och behövliga säkerhetsåtgärder vidtas. Mängdbegränsningarna och skyddsmetoderna syftar framför allt till att trygga personsäkerheten i butiken, förebygga egendomsskador och trygga verksamhetsbetingelserna för räddningsverket.

Upplagring eller förvaring?

Lagstiftningen (lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005), även kallad kemikaliesäkerhetslagen, och statsrådets förordning om övervakning av hanteringen och upplagringen av farliga kemikalier (685/2015)) begränsar mängden brännbara vätskor i en brandteknisk sektion som används som butiksrum eller i ett sådant köpcentrum som består av flera butiksrum som hör till samma brandtekniska sektion. Nedan används butiksrum i bägge betydelserna.

Mängden kemikalier i ett butiksrum och deras faroklassificering avgör om det är fråga om förvaring eller upplagring. Bestämningen görs genom att beräkna relationstalen för kemikaliemängderna (5 § i statsrådets förordning 685/2015). Om kemikaliemängden är så stor att det krävs en anmälan till räddningsverket, är det fråga om liten upplagring. I annat fall är det fråga om förvaring. Termerna förvaring och liten lagring hänför sig endast till verksamhetens omfattning med tanke på myndighetstillsynen. Säkerhetskraven är desamma, och denna guide ska tillämpas på båda fallen.

Om det exempelvis i en butik finns mer än 1 000 liter brandfarlig spolarvätska eller i ett skåp utanför butiken upplagras mer än 200 kg flytgas (gasol), är det fråga om upplagring. I så fall ska verksamhetsutövaren göra upp en anmälan till räddningsmyndigheten om liten hantering och upplagring av farliga kemikalier.

Verksamhetsutövarens förpliktelser

Förpliktelserna i bestämmelserna gäller verksamhetsutövaren, det vill säga den som innehar kemikalier. Verksamhetsutövaren kan vara en frisörföretagare, en bensinstation eller en stor järnhandel som säljer och förvarar brännbara vätskor. I stora köpcentrum finns vanligen flera verksamhetsutövare (säljföretag), och då avses med verksamhetsutövare den företagare som hyrt butikslokalen. Därför bör det i hyresavtalet gärna nämnas att brännbara vätskor förvaras och säljs i den hyrda lokalen, så att även hyresvärden kan bedöma och besluta om den övergripande säkerheten i sina lokaler.

Anmälan till räddningsmyndigheten

Verksamhetsutövaren ska lämna en anmälan om upplagring av farliga kemikalier till räddningsmyndigheten minst en månad innan verksamheten inleds, men en rekommendation är att anmälan görs tidigare i fråga om lokaler där förhållandena är mer krävande.

Anmälan ska utöver kemikalierna i butiken även omfatta eventuella kemikalier som finns i ett separat upplag eller utomhus. Utöver kemikalierna och kemikaliemängderna ska av anmälan framgå beredskapsåtgärderna för hantering av de risker som kemikalierna medför. Den lokala räddningsmyndigheten ger mer information om upprättandet av anmälan. Information fås också av räddningsverkens partnernätverk (www.pelastuslaitokset.fi).  

För att de maximala mängderna brännbara vätskor och skyddsmetoderna ska överensstämma med denna guide om flera verksamhetsutövare är verksamma i samma butiksrum ska anmälan lämnas i samarbete med fastighetsägaren och de övriga verksamhetsutövarna.

Mängderna brännbara vätskor, brandfarliga gaser och aerosoler ska räknas upp i anmälan enligt tabell 1 i guiden. Enskilda produktnamn och mängder av enskilda produkter behöver inte specificeras. Räddningsmyndigheten handlägger anmälan, fattar beslut om den och inspekterar upplagringsplatserna, inklusive säkerhetsarrangemangen, innan de tas i bruk. I beslutet fastställs de maximala mängderna kemikalier som får upplagras i butiken. 

Brandfarliga vätskor, gaser och aerosoler är lätta att känna igen på faropiktogrammet/farosymbolen (nedan) på förpackningen. I fråga om brandfarliga vätskor ska man dessutom ta reda på faroangivelsen för produkten, som anger produktens antändlighet (faroegenskap). Faroangivelserna finns på etiketten, till exempel ”Mycket brandfarlig vätska och ånga” (H225). Brännbara vätskor vars flampunkt är över 60 °C men under 100 °C har varken faropiktogram eller faroangivelse. De är därför svårare att identifiera, och kräver att man är förtrogen med produktens egenskaper. Vid utredningen av faroklassificeringen kan man använda sig av säkerhetsdatabladet eller uppgifter från tillverkaren. 

Brännbar vätska = flytande kemikalie med flampunkt högst 100 °C.Förpackningar som innehåller vätska med flampunkt högst 60 °C är i allmänhet märkta med faropiktogrammet ”flamma”.

 

faropiktogrammet: flamma.

På etiketten finns produktnamn, information, faropiktogram och anvisningar.

Produktbeteckning, faroangivelser, skyddsangivelser, importörens namn och kontaktuppgifter, påfyllnadsparti, 3 (omvänt epsilon), volym, faropiktogram och signalord på etiketten.

Nedan finns exempel på faroangivelser och farokategorier för produkters fysikaliska faror (fara för brand eller explosion) i enlighet med CLP-förordningen ((EG) 1272/2008). Tillverkaren eller importören av produkten ansvarar för klassificeringen, vilket syns på etiketten som därför kan avvika från exemplen. 

Faroangivelse (H-angivelse)  Faroklass och -kategori Exempel på produkter
H220: Extremt brandfarlig gas  Brandfarlig gas, kategori 1A Flytgas (gasol)
H222: Extremt brandfarlig aerosol Aerosol, kategori 1 Sprayfärger, uretanskum
H223: Brandfarlig aerosol Aerosol, kategori 2  
H224: Extremt brandfarlig vätska och ånga Brandfarlig vätska, kategori 1 Småmaskinsbensin
H225: Mycket brandfarlig vätska och ånga Brandfarlig vätska, kategori 2 Spolarvätskor (-30…-70 °C), kolväte- eller alkoholbaserade lösningsmedel, aceton, limborttagningsmedel
H226: Brandfarlig vätska och ånga Brandfarlig vätska, kategori 3 Spolarvätskor (-20 °C), mineralterpentin, lack, bilvax  
- Annan brännbar vätska (flampunkt 60...100 °C)
 
Tändvätska, lampolja

Säkerhetskrav för kemikalier

I butiksrum gäller följande allmänna föreskrifter för kemikaliesäkerheten: 

  • Verksamhetsutövaren ska känna till mängden farliga kemikalier i sin butik och kemikaliernas farliga egenskaper. Mängderna kemikalier som finns i butiken ska vara så små som möjligt.
  • Verksamhetsutövaren ska se till att personalen kan identifiera farliga kemikalier från andra produkter samt får utbildning om de faror som anknyter till kemikalierna, om säker hantering och upplagring av dem samt om agerande vid läckage eller brand. Information kan inhämtas från till exempel förpackningsmärkningarna eller säkerhetsdatabladen. Utbildningen kan med fördel planeras och antecknas till exempel i utbildningsplanen, utbildningsregistret eller introduktionsblanketten. Organiseringen underlättas också om de uppgifter som anknyter till kemikalierna är tydligt definierade med ansvariga personer. De ansvariga personerna ska också meddelas på anmälan till räddningsmyndigheten.
  • Farliga kemikalier ska placeras på platser som är reserverade för dem. Planritningen av butiken är ett bra hjälpmedel vid planeringen av förvaringsplatserna. Aerosoler, brännbara vätskor och flytgas (gasol) ska förvaras åtskilda från antändningskällor (heta ytor, elektrisk utrustning) och andra lättantändliga brännbara material (papper, plast, textilier) och placeras så att de inte förhindrar utrymning av butikslokalen i händelse av brand. Läckage av brännbar vätska ska inte kunna sprida sig utanför förvaringsplatsen. Brännbara vätskor får i regel inte upplagras i källarutrymmen.
  • Giftiga kemikalier ska förvaras i ett låst utrymme eller annars så att obehöriga inte kan komma åt dem. Hälso- och miljöfarliga kemikalier ska förvaras åtskilda från livsmedel och djurfoder.
  • Kemikalieleverantören ska lämnat verksamhetsutövaren ett säkerhetsdatablad vid första leveransen av produkten till butiken. Säkerhetsdatabladet kan ges i pappersform eller elektronisk form, t.ex. som en e-postbilaga eller nedladdningslänk (en länk till tillverkarens webbplats är inte tillräcklig). Köpmannen kan använda sig av säkerhetsbladet vid förvaring av kemikalier i ett butiksrum och utredning av tillräckliga riskhanteringsåtgärder. Säkerhetsdatabladet behöver inte ges till konsumenten, om inte kunden särskilt begär det med anledning av att hen skaffar produkten för yrkesbruk t.ex. i sitt företag. Etiketten på förpackningen anses ge konsumenten tillräcklig information om kemikaliens faror. (Artikel 31 i Reach-förordningen (EG) 1907/2006)
  • De mest brandfarliga vätskorna (t.ex. småmaskinsbensin) får förvaras i butiksrum i kärl som rymmer högst 10 liter, övriga brännbara vätskor i kärl som rymmer högst 25 liter.

För köpcentrum och butiker vars yta är över 400 m2 ska en räddningsplan enligt räddningslagstiftningen upprättas (räddningslagen 379/2011, statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011). Av räddningsplanen ska framgå var kemikalierna finns. Om det finns flera verksamhetsutövare i byggnaden, ska byggnadens innehavare upprätta räddningsplanen i samarbete med verksamhetsutövarna.

Maximimängder brännbara vätskor och gaser i butiksrum

Maximimängder med hänsyn till skyddsmetoder

Kemikalie- och brandsäkerheten i butiken påverkas av mängden brännbara vätskor och gaser samt deras kvalitet, förpackningssätt, placering, liksom även skyddsmetoderna i lokalen. Ju högre skyddsnivå lokalen har, desto större mängder går det att förvara eller upplagra i den på ett tryggt sätt. I tabellen nedan anges de maximala tillåtna mängderna brännbara vätskor, aerosoler och flytgas (gasol) med hänsyn till olika skyddsmetoder i butiksrummet. 

Tabell 1. Maximimängder brännbara vätskor och gaser i butiksrum samt behövlig primärsläckningsutrustning

Nivå/Maximimängd Nivå 1 
Primärsläcknings-utrustning
Nivå 2
Brandlarm-anläggning
Nivå 3
Vattensprinkler
Nivå 4
Särskilda krav
Maximimängd brännbara vätskor 
och aerosoler
2 400 l 3 600 l 9 000 l  20 000 l + 20 000 l
Maximimängd flytgas (gasol) 
(H220)
25 kg 25 kg 25 kg 25 kg
Primärsläckningsutrustning (utöver fastighetens normala utrustning) 1 st. handbrandsläckare i klass 27A 144B C  2 st. handbrandsläckare i klass 27A 144B C 2 st. handbrandsläckare i klass 55A 233B C 2 st. handbrandsläckare i klass 55A 233B C

Tabell 2. Maximimängd brännbara vätskor och aerosoler som får förvaras i butiksrum utan brandsäkert skåp. De mängder som överskrider maximimängden ska placeras i brandsäkert skåp.

Nivå/Maximimängd Nivå 1 
Primärsläcknings-utrustning
Nivå 2
Brandlarm-anläggning
Nivå 3
Vattensprinkler
Nivå 4
Särskilda krav
Brännbara vätskor i plastkärl 1000 l 1500 l 2000 l -
Aerosoler (H222–223) 400 l 400 l 800 l -
Brännbara vätskor av faroklass H224 (småmaskinbensin) 50 l 50 l 50 l -

Till exempel på nivå 1 är det tillåtet att förvara 50 liter småmaskinsbensin, 400 liter aerosoler och 1 000 liter olika brännbara vätskor i plastkärl utan brandsäkert skåp. Överskjutande mängder av dessa produkter ska placeras i ett brandsäkert skåp eller i ett separat upplag för brännbar vätska. På nivå 1 tillåts totalt högst 2 400 liter brännbara vätskor och aerosoler. De produkter som finns i brandsäkra skåp ska räknas in i maximmängden för butiken. Brännbara vätskor i metallkärl får förvaras utan brandsäkert skåp eller skyddsbassäng. Dessas mängder räknas dock in i maximimängden kemikalier, till exempel på nivå 3 enligt följande: Om det i butiken finns 2 000 liter brännbara vätskor i plastkärl och inga aerosoler eller brandfarliga vätskor av klass H224, är maximimängden brännbara vätskor i metallkärl totalt 7 000 liter (9 000 l - 2 000 l). 

På alla skyddsnivåer utom nivå 4 ska åtgärder vidtas för att förhindra spridning av brännbara vätskor utanför förvaringsplatsen enligt följande: Brännbara vätskor i plastkärl ska placeras i en skyddsbassäng om det finns mer än 300 liter brännbar vätska på en yta på 100 m2. Mindre mängder än 300 liter ska placeras i minst två hyllrader eller hyllorna ska vara åtskilda med en skiljevägg (ej nät). Skyddsbassängens storlek bör vara minst 50 % av den sammanlagda volymen av förpackningarna med brännbara vätskor som placerats i bassängen.

Preciseringar och undantag till tabellerna 1 och 2

  • Alkoholdrycker och bruksfärdiga spolarvätskor (köldtålighet -25 °C och mer utspädda blandningar) får förvaras fritt i butiken utan begränsning av maximimängden. De omfattas inte heller av kraven på brandsäkra skåp och skyddsbassänger. VTT:s brandtester med alkoholdrycker (VTT-CR-02726-16 | 23.6.2016) och spolarvätskor (VTT-CR-00545-19 | 15.5.2019) har visat att dessa produkter inte medför någon avvikande brandrisk jämfört med andra produkter i handeln. Av kosmetiska produkter ska endast aerosoler räknas med i maximimängderna och skyddsmetoderna för kemikalier.
  • Mängdbegränsningarna gäller inte sådana upplag för brännbar vätska som avskilts från butiksrummet och är brandtekniskt sektionerade och där kunderna inte har tillträde. I upplaget får i så fall inte förvaras andra varor än kemikalier. Upplagets utförande ska beskrivas i den anmälan som lämnas till räddningsmyndigheten, med en bedömning av huruvida brandsektioneringen, läckagehanteringen, ventilationen och brandbekämpningsanordningarna är tillräckliga i förhållande till den fara som kemikalierna medför. 
  • Kemikalier i varumottagningsutrymmen och upplag utan brandsektionering ska räknas in i maximimängderna kemikalier i butiken. 
  • Mängdbegränsningarna gäller även till butiksrummet anslutande konstruktioner som uppförts utanför fastigheten, exempelvis en trädgårdsbutik. Utmärkande drag för konstruktioner som ska räknas med i mängdbegränsningarna är att de kräver bygglov, har tak och har uppförts fast i fastighetens yttervägg.
    – I utomhusutrymmen är det viktigt att se till att förhindra att kemikalier läcker ut i marken genom att placera produkterna i en skyddsbassäng (som rymmer åtminstone den största förpackningen).
    – Flytgasflaskor (gasolflaskor) får inte upplagras i täckta trädgårds- eller utomhusbutiker.
    – Separata trädgårdsbutiker eller andra utomhusbutiker betraktas som självständiga butiker, liksom andra butiksrum.
  • Aerosoler ska i regel förvaras i butiken utan kartongförpackningar. Polyuretanskum eller liknande får dock förvaras i kartonger. På nivå 3 får aerosoler i mängder som överskrider 800 liter förvaras i ett brandsäkert skåp eller på en försäljningshylla med sprinklersystem (hyllsprinkler). Aerosoler kan också vara produkter som inte klassificeras som brandfarliga (kategori 3). Då har aerosolbehållaren inte märkts med piktogrammet ”flamma”. Sådana produkter omfattas inte av kraven i denna guide eller av restriktionerna för förvaring enligt förordning 685/2015.
  • Brandsäkra skåp ska överensstämma med standard EN 14470-1, -2, SP 2369 eller motsvarande nivå. Brandmotstånd på 15 minuter anses vara tillräckligt för skåp som används i en butik. (I version 6 av SP-test värms skåp  upp till 800 grader i 15 minuter från framsidan och i 30 minuter från sidorna. Temperaturen inuti skåpet får inte stiga mer än 75 grader under testet.) Endast brännbara vätskor får lagras i skåp som uppfyller EN 14470-1, medan både brännbara vätskor och aerosoler får lagras samtidigt i skåp som godkänts enligt EN 14470-2 och SP 2369. Det brandsäkra skåpets lämplighet för den avsedda användningen ska säkerställas hos leverantören av skåpet. Skåpet ska hållas i skick så att bland annat dörren sluter tätt.
  • Skyddsbassänger behövs för att förhindra brandspridning, inte bara för att samla upp läckor. Läckande kärl kan leda till att branden sprider sig utanför förvaringsplatsen. Skyddsbassängen ska vara tillverkad av obrännbart eller svårbrännbart material. Man kan i stället för skyddsbassänger använda någon annan lika effektiv metod för läckagekontroll. 
     

Särskilda krav på nivå 4

I ett butiksrum med brandsektionering får upplagras högst 20 000 liter brännbara vätskor utan brandsäkra försäljningsskåp. En förutsättning är att området har skyddats med endera av de följande metoderna:

  1. Området har skyddats med en skumsläckningsanläggning, effektiv rökventilation och en avrinningsbassäng vars volym är 110 procent av den sammanlagda volymen av de brännbara vätskorna.
  2. Inom butiksrummets brandsektion finns ett separat upplagsutrymme som konstruerats som en egen brandsektion. Brandsektionen har effektiv rökventilation och arrangemang för uppsamling av läckande brännbara vätskor i en separat uppsamlingsbehållare vars volym är 110 procent av den sammanlagda volymen av de brännbara vätskorna i upplagsområdet.

Om butiksrummet har skyddats enligt både alternativ 1 och alternativ 2, är maximimängden brännbara vätskor 40 000 liter per brandsektion.

Maximimängderna aerosoler är desamma som på nivåerna 1–3, beroende på byggnadens skyddsnivå.

Utförande i butiken genom projektering utifrån uppskattad brandutveckling

Upplagringen av brännbara vätskor kan också ordnas enligt butiksspecifik projektering utifrån uppskattad brandutveckling. Verksamhetsutövaren ska påvisa att säkerhetsnivån enligt denna guide uppnås. Kriterierna för analysen finns i bilaga 1. 

I köpcentrum kan maximimängderna för brännbar vätska fördelas utifrån räddningsmyndighetens prövning enligt röksektioner. Ett exempel på detta finns i bilaga 2.  

Bilaga 1 Påvisa kravuppfyllnad vid projektering utifrån uppskattad brandutveckling

Upplagringen av brännbara vätskor i ett butiksrum kan också ordnas med hjälp av projektering utgående från uppskattad brandutveckling. Nedan redogörs för allmänna principer för bedömning av utrymmets säkerhetsnivå samt hur en brandhändelse och brandutvecklingen vid den kan påverka personsäkerheten.

Bedömning av antändning
Bedömningen görs utifrån antagandet att det i butiksrummet uppkommer en initialbrand som antänder de brännbara vätskor och aerosoler som förvaras i butiken.

Bedömning av brandutvecklingFör dimensionerande brandscenario används de vätskemängder som är avsedda att upplagras i butiken. Bedömningen av initialbrandens utvecklingshastighet görs med beaktande av de automatiska släckanläggningar som eventuellt finns i rummet. I beräkningarna kan också beaktas eventuellt betydande avstånd mellan koncentrationerna av brandbelastningen.

Följande produktgrupper ska beaktas vid scenariobedömningen:

  • Brandfarliga vätskor i plastkärl (H224, H225, H226) och brännbara vätskor med flampunkt under 100 °C. 
  • Aerosoler (H222, H223)
  • Brandfarliga vätskor i metallkärl (H224, H225, H226) och brännbara vätskor med flampunkt under 100 °C.

Produktgrupperna påverkar hur snabbt branden utvecklas. 

GodkännandekriterierBedömningen görs med avseende på personrisker och strukturell brandsäkerhet.

  • Säkerheten för kunder och personal. Det ska göras en bedömning av huruvida branden kan utvecklas så snabbt att dess påverkan äventyrar en säker utrymning. För bedömningen krävs åtminstone en simulering av brand och en simulering av utrymning.
  • Arbetarsäkerheten för räddningspersonal. Det ska göras en bedömning om en eventuell automatisk släckanläggning i butikslokalen kan begränsa och släcka en brand av brännbar vätska. Dessutom ska det göras en bedömning av hur flamkontakt påverkar de bärande konstruktionerna, det vill säga om de kommer att rasa in och i så fall hur snabbt?  Det ska också göras en bedömning av hur snabbt branden når en nivå där räddningsverkets släckningseffekt inte längre räcker till.

GodkännandeförfarandeKravuppfyllnaden ska alltid verifieras från fall till fall och för varje butik skilt med hänsyn till byggnadens egenskaper och användning. De kemikaliemängder och säkerhetsarrangemang som lagts fram genom projektering utifrån den uppskattade brandutvecklingen ska handläggas i samband med beslutet om upplagring. Ändringarna kan också kräva bygglovsförfarande. Den sökande ska till anmälan foga ett utlåtande från en tredje part, exempelvis en projekteringsbyrå, om den analys som utförts. I utlåtandet ska ingå ställningstaganden till utgångsuppgifternas riktighet och beräkningsmetodens lämplighet samt en bedömning av slutsatserna. Man bör gärna komma överens om dimensioneringsprinciperna med räddningsmyndigheten innan analysen utförs.

Det ska upprättas en enkel sammanfattning av planen som bygger på projekteringen utifrån den uppskattade brandutvecklingen. Av sammanfattningen ska klart framgå vilka begränsningar och åtgärder som fastställts för upplagringen av kemikalier. Sammanfattningen ska fogas till anmälan som lämnas till räddningsmyndigheten.

Bilaga 2: Planritning för köpcentrumet

Indelningen av köpcentrum i helheter av flera butiksrum. Indelnigen kan göras genom brandsektionens gräns eller genom gränsen mellan röksektion och entréhall.