Förvaring av brännbara vätskor i butiker
Guide
Beskrivning: Rekommendationer om säker förvaring och upplagring av brännbara vätskor, aerosoler och brandfarliga gaser i butiksbyggnader och köpcentrum.
Datum för offentliggörande: 23.10.2020
Denna guide innehåller rekommendationer om säker förvaring och upplagring av brännbara vätskor, aerosoler och brandfarliga gaser i en butiksbyggnad. Syftet med guiden är att styra och harmonisera praxis och att föreslå metoder med vilka brännbara vätskor och andra brandfarliga kemikalier kan förvaras eller lagras utan att äventyra säkerheten. Guiden gäller alla butiker och köpcentrum oberoende av hur stora mängder kemikalier som förvaras eller upplagras.
Brännbara vätskor avser flytande kemikalier vars flampunkt är högst 100 °C. Exempel på brännbara vätskor i butiker är spolarvätskor, frostskyddsmedel, en del målarfärger, lösningsmedel, småmaskinsbensin och tändvätskor. Aerosoler är tryckförpackningar och innehåller ofta brandfarlig gas.
Brännbara vätskor och aerosoler medför en risk för bränder som utvecklas och sprids snabbt, om inte mängden av vätskorna och aerosolerna begränsas och behövliga säkerhetsåtgärder vidtas. Mängdbegränsningarna och skyddsmetoderna syftar framför allt till att trygga personsäkerheten i butiken, förebygga egendomsskador och trygga verksamhetsbetingelserna för räddningsverket.
Lagstiftningen (lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005), även kallad kemikaliesäkerhetslagen, och statsrådets förordning om övervakning av hanteringen och upplagringen av farliga kemikalier (685/2015)) begränsar mängden brännbara vätskor i en brandteknisk sektion som används som butiksrum eller i ett sådant köpcentrum som består av flera butiksrum som hör till samma brandtekniska sektion. Nedan används butiksrum i bägge betydelserna.
Mängden kemikalier i ett butiksrum och deras faroklassificering avgör om det är fråga om förvaring eller upplagring. Bestämningen görs genom att beräkna relationstalen för kemikaliemängderna (5 § i statsrådets förordning 685/2015). Om kemikaliemängden är så stor att det krävs en anmälan till räddningsverket, är det fråga om liten upplagring. I annat fall är det fråga om förvaring. Termerna förvaring och liten lagring hänför sig endast till verksamhetens omfattning med tanke på myndighetstillsynen. Säkerhetskraven är desamma, och denna guide ska tillämpas på båda fallen.
Om det exempelvis i en butik finns mer än 1 000 liter brandfarlig spolarvätska eller i ett skåp utanför butiken upplagras mer än 200 kg flytgas (gasol), är det fråga om upplagring. I så fall ska verksamhetsutövaren göra upp en anmälan till räddningsmyndigheten om liten hantering och upplagring av farliga kemikalier.
Förpliktelserna i bestämmelserna gäller verksamhetsutövaren, det vill säga den som innehar kemikalier. Verksamhetsutövaren kan vara en frisörföretagare, en bensinstation eller en stor järnhandel som säljer och förvarar brännbara vätskor. I stora köpcentrum finns vanligen flera verksamhetsutövare (säljföretag), och då avses med verksamhetsutövare den företagare som hyrt butikslokalen. Därför bör det i hyresavtalet gärna nämnas att brännbara vätskor förvaras och säljs i den hyrda lokalen, så att även hyresvärden kan bedöma och besluta om den övergripande säkerheten i sina lokaler.
Verksamhetsutövaren ska lämna en anmälan om upplagring av farliga kemikalier till räddningsmyndigheten minst en månad innan verksamheten inleds, men en rekommendation är att anmälan görs tidigare i fråga om lokaler där förhållandena är mer krävande.
Anmälan ska utöver kemikalierna i butiken även omfatta eventuella kemikalier som finns i ett separat upplag eller utomhus. Utöver kemikalierna och kemikaliemängderna ska av anmälan framgå beredskapsåtgärderna för hantering av de risker som kemikalierna medför. Den lokala räddningsmyndigheten ger mer information om upprättandet av anmälan. Information fås också av räddningsverkens partnernätverk (www.pelastuslaitokset.fi).
För att de maximala mängderna brännbara vätskor och skyddsmetoderna ska överensstämma med denna guide om flera verksamhetsutövare är verksamma i samma butiksrum ska anmälan lämnas i samarbete med fastighetsägaren och de övriga verksamhetsutövarna.
Mängderna brännbara vätskor, brandfarliga gaser och aerosoler ska räknas upp i anmälan enligt tabell 1 i guiden. Enskilda produktnamn och mängder av enskilda produkter behöver inte specificeras. Räddningsmyndigheten handlägger anmälan, fattar beslut om den och inspekterar upplagringsplatserna, inklusive säkerhetsarrangemangen, innan de tas i bruk. I beslutet fastställs de maximala mängderna kemikalier som får upplagras i butiken.
Brandfarliga vätskor, gaser och aerosoler är lätta att känna igen på faropiktogrammet/farosymbolen (nedan) på förpackningen. I fråga om brandfarliga vätskor ska man dessutom ta reda på faroangivelsen för produkten, som anger produktens antändlighet (faroegenskap). Faroangivelserna finns på etiketten, till exempel ”Mycket brandfarlig vätska och ånga” (H225). Brännbara vätskor vars flampunkt är över 60 °C men under 100 °C har varken faropiktogram eller faroangivelse. De är därför svårare att identifiera, och kräver att man är förtrogen med produktens egenskaper. Vid utredningen av faroklassificeringen kan man använda sig av säkerhetsdatabladet eller uppgifter från tillverkaren.
Nedan finns exempel på faroangivelser och farokategorier för produkters fysikaliska faror (fara för brand eller explosion) i enlighet med CLP-förordningen ((EG) 1272/2008). Tillverkaren eller importören av produkten ansvarar för klassificeringen, vilket syns på etiketten som därför kan avvika från exemplen.
Faroangivelse (H-angivelse) | Faroklass och -kategori | Exempel på produkter |
---|---|---|
H220: Extremt brandfarlig gas | Brandfarlig gas, kategori 1A | Flytgas (gasol) |
H222: Extremt brandfarlig aerosol | Aerosol, kategori 1 | Sprayfärger, uretanskum |
H223: Brandfarlig aerosol | Aerosol, kategori 2 | |
H224: Extremt brandfarlig vätska och ånga | Brandfarlig vätska, kategori 1 | Småmaskinsbensin |
H225: Mycket brandfarlig vätska och ånga | Brandfarlig vätska, kategori 2 | Spolarvätskor (-30…-70 °C), kolväte- eller alkoholbaserade lösningsmedel, aceton, limborttagningsmedel |
H226: Brandfarlig vätska och ånga | Brandfarlig vätska, kategori 3 | Spolarvätskor (-20 °C), mineralterpentin, lack, bilvax |
- | Annan brännbar vätska (flampunkt 60...100 °C) |
Tändvätska, lampolja |
I butiksrum gäller följande allmänna föreskrifter för kemikaliesäkerheten:
För köpcentrum och butiker vars yta är över 400 m2 ska en räddningsplan enligt räddningslagstiftningen upprättas (räddningslagen 379/2011, statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011). Av räddningsplanen ska framgå var kemikalierna finns. Om det finns flera verksamhetsutövare i byggnaden, ska byggnadens innehavare upprätta räddningsplanen i samarbete med verksamhetsutövarna.
Kemikalie- och brandsäkerheten i butiken påverkas av mängden brännbara vätskor och gaser samt deras kvalitet, förpackningssätt, placering, liksom även skyddsmetoderna i lokalen. Ju högre skyddsnivå lokalen har, desto större mängder går det att förvara eller upplagra i den på ett tryggt sätt. I tabellen nedan anges de maximala tillåtna mängderna brännbara vätskor, aerosoler och flytgas (gasol) med hänsyn till olika skyddsmetoder i butiksrummet.
Tabell 1. Maximimängder brännbara vätskor och gaser i butiksrum samt behövlig primärsläckningsutrustning
Nivå/Maximimängd | Nivå 1 Primärsläcknings-utrustning |
Nivå 2 Brandlarm-anläggning |
Nivå 3 Vattensprinkler |
Nivå 4 Särskilda krav |
---|---|---|---|---|
Maximimängd brännbara vätskor och aerosoler |
2 400 l | 3 600 l | 9 000 l | 20 000 l + 20 000 l |
Maximimängd flytgas (gasol) (H220) |
25 kg | 25 kg | 25 kg | 25 kg |
Primärsläckningsutrustning (utöver fastighetens normala utrustning) | 1 st. handbrandsläckare i klass 27A 144B C | 2 st. handbrandsläckare i klass 27A 144B C | 2 st. handbrandsläckare i klass 55A 233B C | 2 st. handbrandsläckare i klass 55A 233B C |
Tabell 2. Maximimängd brännbara vätskor och aerosoler som får förvaras i butiksrum utan brandsäkert skåp. De mängder som överskrider maximimängden ska placeras i brandsäkert skåp.
Nivå/Maximimängd | Nivå 1 Primärsläcknings-utrustning |
Nivå 2 Brandlarm-anläggning |
Nivå 3 Vattensprinkler |
Nivå 4 Särskilda krav |
---|---|---|---|---|
Brännbara vätskor i plastkärl | 1000 l | 1500 l | 2000 l | - |
Aerosoler (H222–223) | 400 l | 400 l | 800 l | - |
Brännbara vätskor av faroklass H224 (småmaskinbensin) | 50 l | 50 l | 50 l | - |
Till exempel på nivå 1 är det tillåtet att förvara 50 liter småmaskinsbensin, 400 liter aerosoler och 1 000 liter olika brännbara vätskor i plastkärl utan brandsäkert skåp. Överskjutande mängder av dessa produkter ska placeras i ett brandsäkert skåp eller i ett separat upplag för brännbar vätska. På nivå 1 tillåts totalt högst 2 400 liter brännbara vätskor och aerosoler. De produkter som finns i brandsäkra skåp ska räknas in i maximmängden för butiken. Brännbara vätskor i metallkärl får förvaras utan brandsäkert skåp eller skyddsbassäng. Dessas mängder räknas dock in i maximimängden kemikalier, till exempel på nivå 3 enligt följande: Om det i butiken finns 2 000 liter brännbara vätskor i plastkärl och inga aerosoler eller brandfarliga vätskor av klass H224, är maximimängden brännbara vätskor i metallkärl totalt 7 000 liter (9 000 l - 2 000 l).
På alla skyddsnivåer utom nivå 4 ska åtgärder vidtas för att förhindra spridning av brännbara vätskor utanför förvaringsplatsen enligt följande: Brännbara vätskor i plastkärl ska placeras i en skyddsbassäng om det finns mer än 300 liter brännbar vätska på en yta på 100 m2. Mindre mängder än 300 liter ska placeras i minst två hyllrader eller hyllorna ska vara åtskilda med en skiljevägg (ej nät). Skyddsbassängens storlek bör vara minst 50 % av den sammanlagda volymen av förpackningarna med brännbara vätskor som placerats i bassängen.
I ett butiksrum med brandsektionering får upplagras högst 20 000 liter brännbara vätskor utan brandsäkra försäljningsskåp. En förutsättning är att området har skyddats med endera av de följande metoderna:
Om butiksrummet har skyddats enligt både alternativ 1 och alternativ 2, är maximimängden brännbara vätskor 40 000 liter per brandsektion.
Maximimängderna aerosoler är desamma som på nivåerna 1–3, beroende på byggnadens skyddsnivå.
Upplagringen av brännbara vätskor kan också ordnas enligt butiksspecifik projektering utifrån uppskattad brandutveckling. Verksamhetsutövaren ska påvisa att säkerhetsnivån enligt denna guide uppnås. Kriterierna för analysen finns i bilaga 1.
I köpcentrum kan maximimängderna för brännbar vätska fördelas utifrån räddningsmyndighetens prövning enligt röksektioner. Ett exempel på detta finns i bilaga 2.
Upplagringen av brännbara vätskor i ett butiksrum kan också ordnas med hjälp av projektering utgående från uppskattad brandutveckling. Nedan redogörs för allmänna principer för bedömning av utrymmets säkerhetsnivå samt hur en brandhändelse och brandutvecklingen vid den kan påverka personsäkerheten.
Bedömning av antändning
Bedömningen görs utifrån antagandet att det i butiksrummet uppkommer en initialbrand som antänder de brännbara vätskor och aerosoler som förvaras i butiken.
Bedömning av brandutvecklingFör dimensionerande brandscenario används de vätskemängder som är avsedda att upplagras i butiken. Bedömningen av initialbrandens utvecklingshastighet görs med beaktande av de automatiska släckanläggningar som eventuellt finns i rummet. I beräkningarna kan också beaktas eventuellt betydande avstånd mellan koncentrationerna av brandbelastningen.
Följande produktgrupper ska beaktas vid scenariobedömningen:
Produktgrupperna påverkar hur snabbt branden utvecklas.
GodkännandekriterierBedömningen görs med avseende på personrisker och strukturell brandsäkerhet.
GodkännandeförfarandeKravuppfyllnaden ska alltid verifieras från fall till fall och för varje butik skilt med hänsyn till byggnadens egenskaper och användning. De kemikaliemängder och säkerhetsarrangemang som lagts fram genom projektering utifrån den uppskattade brandutvecklingen ska handläggas i samband med beslutet om upplagring. Ändringarna kan också kräva bygglovsförfarande. Den sökande ska till anmälan foga ett utlåtande från en tredje part, exempelvis en projekteringsbyrå, om den analys som utförts. I utlåtandet ska ingå ställningstaganden till utgångsuppgifternas riktighet och beräkningsmetodens lämplighet samt en bedömning av slutsatserna. Man bör gärna komma överens om dimensioneringsprinciperna med räddningsmyndigheten innan analysen utförs.
Det ska upprättas en enkel sammanfattning av planen som bygger på projekteringen utifrån den uppskattade brandutvecklingen. Av sammanfattningen ska klart framgå vilka begränsningar och åtgärder som fastställts för upplagringen av kemikalier. Sammanfattningen ska fogas till anmälan som lämnas till räddningsmyndigheten.