Syftet med exemplen på denna sida är att samla de viktigaste förpackningsbestämmelserna för de ämnen som exemplet gäller och att göra det lättare för läsaren att förstå kraven och begränsningarna för olika förpackningssätt.
Valet av förpackning och märkning påverkas av ämnets eller föremålets faroklassificering, mängd och transportform. Det är skäl att kontrollera transportuppgifterna för ämnena till exempel i klassificeringsuppgifterna under rubrik 14 i säkerhetsdatabladet. De officiella kraven i lagstiftningen finns i författningar och föreskrifter. Tabell A i Traficoms föreskrift om transport av farliga ämnen på väg (TFÄ-vägföreskrift) är en förteckning i UN-nummerordning över farliga ämnen och tillhörande förpackningsbestämmelser, varningsetiketter osv.
Obs: Kontrollera alltid de transportformsspecifika bestämmelserna innan farliga ämnen sänds. I exemplen granskas märkningar endast ur TFÄ-lagstiftningens synvinkel och inga andra obligatoriska, såsom bland annat CLP-varningsmärkningar behandlas.
I regel behöver den som förpackar TFÄ-försändelser inte egentlig behörighet för uppgiften. Det finns fler behörighetskrav för lufttransporter än för andra transportformer. I alla transportformer kräver lagstiftningen en fritt formulerad uppgiftsspecifik utbildning för bland annat förpackare och avsändare. Däremot ska ett företag som regelbundet förpackar, sänder eller transporterar farliga ämnen ha en ansvarsperson som behärskar de särskilda kraven för transport av farliga ämnen, en så kallad TFÄ-säkerhetsrådgivare. Mer information om frågor som gäller säkerhetsrådgivare och anskaffning av behörighet finns på Traficoms webbplats.
Exempel 1: Etanolbaserat handdesinfektionsmedel
Handdesinfektionsmedel utgör farliga ämnen vid transport, eftersom de vanligen innehåller cirka 70 volymprocent alkohol, varvid de klassificeras som lätt brännbara ämnen i transportfaroklass 3. De vanligaste transportbeteckningarna för handdesinfektionsmedel är UN1987 ALKOHOLER, N.O.S (namn på aktivt ämne) och UN1170 ETANOLLÖSNING (ETYLALKOHOLLÖSNING). Det finns också andra beteckningar och därför är det skäl att kontrollera produktens transportuppgifter i klassificeringsuppgifterna under rubrik 14 i säkerhetsdatabladet.
I exemplet presenteras förpackning enligt det förpackningssätt som fastställts för ämnet (småförpackning och IBC) samt två sätt som begränsar ämnesmängden. De föreslagna befrielserna, transport av begränsad mängd (s.k. LQ) och transport enligt undantagen för reducerad mängd (s.k. EQ), är inte nödvändigtvis tillåtna i alla transportformer för alla ämnen.
Uppgifter om ämnet
FN-nummer och ämnets namn: UN1170 ETANOL (ETYLALKOHOL) eller ETANOLLÖSNING (ETYLALKOHOLLÖSNING)
Faroklass: 3
Förpackningsgrupp: III
Undantagsmängd: E2
Särbestämmelser för förpackning: 144, 601
Begränsade mängder: 1 L
Varningsetiketter: 3 (brännbar vätska)
Förpackningssätt: P001, IBC02, R001
Förpackningsbestämmelser: MP19
Faronummer: 33 (lätt brännbar vätska, flampunkt under 23 °C)
Förpackningssätt P001
I kolumn A i TFÄ-vägbestämmelsens tabell "Förpackningssätt (8)" fastställs de förpackningssätt som är tillåtna för ämnet. Som varningsetikett används den etikettyp enligt faroklass som anges i tabell A "Etiketter (5)" och ämnets UN-nummer anges på förpackningen. De förpackningar som används är UN-typgodkända. Förpackningsmetoden anger bland annat vilken typ av förpackningar som får användas och av vilket material.
Förutom förpackningssättet är ett annat viktigt urvalskriterium för förpackningen bokstaven X, Y eller Z i godkännandemärkningen på förpackningen, som anger förpackningens lämplighet för förpackning på olika faronivåer, dvs. i förpackningsgrupper. I kolumn A i tabellen "Förpackningsgrupp (4)" anges ämnets förpackningsgrupp. Förpackningsgrupperna är indelade i mycket farliga, farliga och mindre farliga ämnen: I, II och III. För ett ämne i förpackningsgrupp I krävs bokstaven X, för ett ämne i förpackningsgrupp II X eller Y och för det minst farliga ämnet i förpackningsgrupp III X, Y eller Z. I regel lämpar sig alltså en förpackning som godkänts för ett farligare ämne också för ett mindre farligt ämne. Med handdesinfektionsmedel i förpackningsgrupp II innebär detta att förpackningen ska vara godkänd för förpackningsgrupp I eller II, dvs. bokstaven i godkännandemärkningen ska vara antingen X eller Y.
I en förpackningskombination placeras till exempel detaljhandelsförpackningar inuti en typgodkänd ytterförpackning.
En typgodkänd enskild förpackning kan vara ett transporterbart kolli som sådant. Sådana är till exempel typgodkända dunkar och tunnor.
Begränsad mängd, s.k. LQ (1 L)
I kolumn A i TFÄ-vägföreskriftens tabell "Begränsad mängd (7a)" fastställs gränsen för ämnets begränsade mängd. Som varningsetikett används etiketten för kolli med begränsad mängd enligt kapitel 3.4 i TFÄ-vägföreskriften.
Undantag för reducerad mängd, s.k. EQ (E2)
I kolumn A i TFÄ-vägbestämmelsens tabell "Undantag för reducerad mängd (7b)" anges koden för ämnets reducerade mängd. Koden för undantag för reducerad mängd E0–E5 anger nettogränsen för innerförpackning och kolli. Som varningsetikett används etiketten för reducerad mängd i kollin enligt kapitel 3.5 i TFÄ-vägföreskriften.
IBC-förpackningssätt IBC02
I kolumn A i TFÄ-vägbestämmelsens tabell "Förpackningssätt (8)" fastställs de IBC-förpackningssätt som är tillåtna för ämnet. Som varningsetikett används den etikettyp enligt faroklass som anges i tabell A "Etiketter (5)" och ämnets UN-nummer anges på IBC-behållaren.
Förutom förpackningssättet är ett annat viktigt urvalskriterium för förpackningen bokstaven X, Y eller Z i godkännandemärkningen på IBC-behållaren, som anger behållarens lämplighet för förpackning av olika faronivåer, dvs. förpackningsgrupper. I kolumn A i tabellen "Förpackningsgrupp (4)" anges ämnets förpackningsgrupp. Förpackningsgrupperna är indelade i mycket farliga, farliga och mindre farliga ämnen: I, II och III. För ett ämne i förpackningsgrupp I krävs bokstaven X, för ett ämne i förpackningsgrupp II X eller Y och för det minst farliga ämnet i förpackningsgrupp III X, Y eller Z. I regel lämpar sig alltså en förpackning som godkänts för ett farligare ämne också för ett mindre farligt ämne. Med handdesinfektionsmedel i förpackningsgrupp II innebär detta att IBC-behållaren ska vara godkänd för förpackningsgrupp I eller II, dvs. bokstaven i godkännandemärkningen ska vara antingen X eller Y.
Exempel 2: Kylgas R 134a
Uppgifter om ämnet
FN-nummer och ämnets namn: UN3159 1,1,1,2-TETRAFLUOROETHAN (KYLGAS R 134a)
Faroklass: 2
Förpackningsgrupp: -
Undantagsmängder: E1
Särbestämmelser för förpackning: 662
Begränsade mängder: 120 ml
Varningsetiketter: 2.2 (obrännbar, giftfri gas)
Förpackningssätt: P200
Förpackningsbestämmelse: MP9
Faronummer: 20 (kvävande gas eller gas utan ytterligare fara)
Förpackningssätt P200
I kolumn A i TFÄ-vägbestämmelsens tabell "Förpackningssätt (8)" fastställs de förpackningssätt som är tillåtna för ämnet. Förpackningsmetoden anger bland annat vilken typ av förpackningar som får användas och av vilket material. Det vanligaste förpackningssättet för gaser är P200, bland annat olika gasflaskor ska vara gaskärl enligt P200. Du hittar information om gasflaskornas kravöverensstämmelse här.
FN-nummer för farligt ämne: UN 3159
På gasflaskan antecknas FN-numret för det farliga ämnet i flaskan och framför numret bokstäverna "UN". Märkningen ska vara minst 12 mm hög.
Varningsetiketter enligt transportfaroklassen för ett farligt ämne: Varningsetikett 2.2 (obrännbara, giftfria gaser)
Som varningsetikett används den etikettyp enligt faroklass som anges i tabell A "Etiketter (5)". Varningsetiketten ska vara en fyrkant som står på spetsen. Varningsetiketten ska vara minst 100 mm x 100 mm stor. En förminskning är möjlig på de villkor som anges i transportbestämmelserna, om inte en fullstor varningsetikett får plats på gasflaskan.
Övriga varningsmärkningar:
De varningsetiketter som används vid TFÄ-transport är inte de samma som varningsmärkena i CLP-förordningen. Ett CLP-piktogram som inte krävs i transportbestämmelserna ska vara synligt vid transport endast som en del av en hel CLP-varningsetikett, inte ensamt.
Godkännandemärkning av gasflaska: ... π0031 ABC1 -40°C 2009/01 ...
π-märke och besiktningsorganets identifikationsnummer enligt EU:s direktiv om transportabla tryckbärande anordningar (2010/35/EU). I Finland ska gasflaskornas material tåla minst -40 °C. Av märkningen framgår också bland annat tillverkningstidpunkten.
Kontrollmärkning av gasflaska:
Vid en periodisk besiktning stämplas gasflaskan med kontrollstämpeln för det besiktningsorgan som utfört besiktningen. I kontrollstämpeln för den periodiska besiktningen av gasflaskor ingår besiktningsorganets kod och tidpunkten för den periodiska besiktningen: år–månad. Årtalet för följande periodiska besiktning ska vara markerat med en dekal på gasflaskan.
Ämnets transportbeteckning:
1,1,1,2-TETRAFLUOROETHAN (KYLGAS R 134a) Den officiella transportbeteckningen för ett farligt ämne i en gasflaska, om bestämmelserna om transportformen förutsätter det. Märkningens minimistorlek är densamma som för FN-numret.
Gasflaskans färg:
Färgmärkningarna på gasflaskor (SFS-EN 1089-3) grundar sig på gasens egenskaper. Standarden gäller inte flytgas, kylmedier eller bärbara brandsläckare eller gasflaskor i fasta släcksystem.
