Vilka elarbeten får jag göra själv

1.  Vem får utföra elarbeten?

Elarbeten får i regel endast utföras av yrkespersoner i elbranschen och också de ska ha lämplig behörighet för arbetet. Huvudprincipen är att en vanlig elanvändare inte får göra fasta elinstallationer, såsom installation av fasta armaturer, spegelskåp med armatur och/eller eluttag samt bastuaggregat eller elspisar. Man får inte heller byta ett fast eluttag eller en lampbrytare. En vanlig elanvändaren får endast utföra vissa små arbeten, som beskrivs separat i elsäkerhetslagen och som personen vet att han eller hon med säkerhet behärskar.

Användaren har ansvaret för en elapparat som han eller hon använder och reparerar. Eftersom en felaktigt använd eller reparerad elapparat kan medföra livs- eller brandfara, bör man iaktta givna anvisningar och vid behov be en yrkesperson inom elbranschen om hjälp. 
 

2. Vilka elarbeten får en vanlig elanvändare utföra?

En vanlig elanvändare får enligt författningarna endast utföra vissa små åtgärder, som endast kan medföra liten fara eller störning. Också för dessa arbeten gäller det att personen i fråga är insatt eller har fått handledning i arbetet i fråga och de tillhörande kraven beträffande elsäkerhet. 

Reparations- och installationsarbeten som alla elanvändare får utföra

1. Reparera och bygga en enfasskarvsladd.

2. Byta en trasig enfasanslutningsledning och stickkontakt, till exempel

• byta anslutningsledning stickkontakt för en elapparat med 0-klass/skyddsjordad stickkontakt
• byta stickkontakten på en skyddsisolerad anordning (märke på typskylten) till en skyddsjordad stickkontakt, varvid skyddsjordsstiftet i stickkontakten lämnas okopplat
• byta en fast ledning för en skyddsisolerad anordning.

3. Byta mellanströmbrytare i anslutningsledningen till en armatur.

4. Ansluta en inredningsarmatur med en armaturkontakt, ”sockerbit”-

5. Byta lampsockeln i en inredningsarmatur.

6. Byta kopplingslist, dvs. ”sockerbit”, till en lampkontakt enligt ett nytt system samt byta ut lampkontakt.

7. Installera och byta lamppropp.

8. Demontera locken på spänningslösa eluttag och strömbrytare i dosor till exempel för målning och tapetsering samt byta lock.

9. Installera klenspänningsanordningar (till exempel solpanels-, värme- och belysningssystem vars spänning är till exempel 12 V) enligt tillverkarens eller varuleverantörens anvisningar.

10. Sammanställa elanordningar som hobbyverksamhet, till exempel av elektronikbyggsatser samt reparera sådana anordningar.

 Övriga arbeten som är tillåtna för alla elanvändare

• Installera antenn i egnahemshus
• Reparera mekaniska delar på elutrustning, till exempel byta en tvättmaskinsslang, förutsatt att utrustningens övriga egenskaper, såsom berörings-, störnings- och vattenskydd inte förändras.
• Riva elinstallationer som på ett tillförlitligt sätt har gjorts helt spänningslösa.
• Gräva kabeldike.

 Modifiering av elutrustning

Intresset för återanvändning och självrenovering av gamla elektriska produkter, särskilt armaturer, har ökat. Även om en elektrisk produkt endast ändras för eget bruk, måste den alltid uppfylla de krav som gäller för den. När man till exempel byter eller förnyar en lampskärm måste man säkerställa att ändringarna inte gör att skärmen eller armaturen överhettas.

Bilden till vänster visar en stickkontakt som ofta finns på gamla elapparater och som inte går in i moderna eluttag. Stickkontakt som man själv modifierat så att den går in i uttaget (till höger), mycket farlig

3. Vad ska jag göra innan jag påbörjar arbetet?

Utför alltid allt arbete på elutrustning så att utrustningen är spänningslös. Koppla från strömmen före arbetet antingen med huvudbrytaren, genom att ta ut säkringen/säkringarna eller frånskilja strömmen med en dvärgbrytare för strömkretsen i fråga eller genom att ta ut stickkontakten ur eluttaget. Kontrollera sedan att arbetsobjektet är spänningslöst till exempel med en spänningstestare, universalmätare eller genom att testa med en fungerande elapparat i eluttaget. Försäkra dig om att redskapet eller apparaten i fråga säkert fungerar innan du använder det för att testa spänningslösheten. Säkerställ också att ingen kan koppla till strömmen till arbetsobjektet. Använd rätt verktyg för elarbeten.

Koppla alltid från strömmen innan du påbörjar elarbeten, antingen med huvudbrytaren, genom att ta bort säkringarna, eller med dvärgbrytare. Försäkra dig om att ingen kan koppla på strömmen av misstag medan du utför elarbetena.

Verktyg som behövs för elarbeten i hemmet, på bilden från vänster skaltång, sidavbitare, kniv, kryssmejsel, skruvmejsel samt spänningstestare.   Elledningar kan skalas antingen med kniv eller med skaltång. 
 

4. Installera och reparera armaturer

Installation och reparation av armaturer är elarbete. Vanliga elanvändare får utföra sådana installationsarbeten för och reparationer av inredningsarmaturer som beskrivs i den här guiden. Också för dessa arbeten är kravet att den som utför arbetet vet vad han eller hon gör.

Inredningsarmaturer är följande armaturer avsedda för användning inomhus

•  Armaturer som ansluts till eluttag med stickkontakt
• Armaturer som hängs upp i takkrok. Dessa armaturer är antingen försedda med lamppropp eller så är de avsedda för att anslutas med sockerbit.

Efter att man har utfört åtgärden borde man kontrollera att jordningskretsen för en skyddsjordad armatur är korrekt, till exempel med universalmätare.

Den som utför arbetet har ansvaret för den reparerade eller installerade armaturen. Eftersom en felaktigt reparerad eller installerad armatur kan medföra risk för elstöt eller brand, måste man iaktta underhålls- och installationsanvisningarna noggrant.

Ansluta en takarmatur

Inkoppling av en armatur i taket kan låta som en relativt enkel åtgärd, men det är det inte. Detta beror på att det har skett många ändringar i elinstallationspraxisen och armaturernas konstruktion under årens lopp. Ändringar är bland annat

1. För några årtionden sedan var hängande armaturer (armaturen hängde i taket i ledningen, en kedja eller motsvarande) vanligare än i dag. Det finns dock sådana armaturer ännu, men det har blivit allt vanligare med armaturer som installeras direkt ovanpå en apparatdosa direkt mot takytan eller mot en punkt där en fast matarledning sticker fram.  
    
2.  Taklampsuttagen i gamla hus försågs med en så kallad sockerbit. I nyare hus används i regel fast installerade lamputtag.
    
3.  I äldre hus försågs taklampsuttagen i vardagsrummen i regel med så kallad kronkoppling. Om den armatur som kopplades in också hade kronkoppling, kunde man ställa in ljuseffekten med en tudelad brytare så att antingen hälften eller alla lampor i takkronan lyste. 
    
4. Tidigare saknade eluttagen i vanliga bostadsrum skyddsjord, och även taklampsuttagen saknade skyddsledare. I nya hus är alla eluttag skyddsjordade (schuko) och på motsvarande vis är även lamputtagen skyddsjordade och försedda med skyddsledare.
    
5. Ledarnas färger byttes ut i början av 70-talet. I dag är skyddsjordsledaren gulgrön, nolledaren (ljus)blå och fasledaren i regel svart eller brun, men ibland även vit/ljusgrå. Fasledarna kan även ha vissa andra färger. Tidigare var skyddsjordsledaren oftast röd (inte alltid) och nolledaren (ljus)grå. Den vanligaste färgen på fasledaren var svart, men även andra färger användes i stor utsträckning, liksom även enfärgad gul och grön och i vissa fall röd.
    
6. Av ovannämnda orsaker kan man inte alltid med säkerhet fastställa ledarnas funktion endast utifrån färgerna. En annan orsak som gör att man inte ska förlita sig endast på ledarnas färger är att de tidigare kopplingarna kan vara felaktiga. Man bör alltid identifiera fasledaren eller -ledarna med en spänningstestare med beaktande av läget för den/de brytare som styr armaturen.

Observera! En vanlig elanvändare får inte installera/byta ett lamputtag.

Allmänna säkerhetsaspekter

1. Koppla från strömmen från arbetsobjektet på ett tillförlitligt sätt innan du påbörjar anslutningsåtgärderna. Försäkra dig om att objektet är spänningslöst till exempel med en spänningstestare. Se till att spänningen inte ens av misstag kan kopplas på medan du arbetar.  

2. Försäkra dig om att du vet vilken ledare som ska anslutas vart. Be en yrkesperson om hjälp om du är osäker.

3. Koppla under inga omständigheter fasledaren i den fasta installationen till skyddsledaren i den armatur som ansluts (gulgrön ledare eller jordningssymbol vid kontakten). I så fall blir armaturens ram spänningsförande vilket medför en omedelbar livsfara. 

Var särskilt uppmärksam om det gäller ett kronuttag i en gammal byggnad: i regel kommer det två fasledare och en nolledare, men ingen skyddsledare.

4. Lämna aldrig armaturen att hänga så att vikten direkt belastar kopparledarnas kontakter. I sådant fall kan ledarna relativt lätt lossna okontrollerat och farligt med tiden. Använd en takkrok för upphängning så att vikten riktas mot den del som pressar ihop hängarmaturens hela ledarmantel (dragavlastning). För tyngre armaturer används en separat kedja eller motsvarande vid sidan av ledningen. En armatur som är avsedd för takinstallation skruvas fast i taket med skruvar.

5. Var noggrann när du gör anslutningarna och dra åt skruvanslutningar på ordentligt. Armaturen hettas upp och svalnar hundratals eller tusentals gånger under livscykeln. Varje gång upphettning sker, strävar metallen i anslutningarna att expandera en aning och när de svalnar krymper den på motsvarande sätt. En slarvig anslutning kan alltså bli lös med tiden, vilket hettar upp den kraftigt och det kan i värsta fall orsaka en brand.

6. Var omsorgsfull när du skalar ledarna så att ledartrådar inte brister eller ledarisoleringen inte skadas när du skalar den yttre manteln. Skala inte för långt.

7. Om du är tvungen att flytta på eller hantera ledningarna i den fasta installationen ska du vara försiktig så att du inte skadar dem. Hettan från den föregående armaturen kan ha gjort ledarisoleringarna sköra. Särskilt försiktig ska man vara med originalledare i hus som byggts på 50-talet eller tidigare.

8. Innan du kopplar till spänningen till armaturen du anslutit ska du försäkra dig om att anslutningarna, upphängningen och övrig fastsättning är gjord på ett korrekt och lämpligt sätt. Om armaturen har en konstruktion som ska skyddsjordas, ska du speciellt försäkra dig om att ingen fasledare i nätet är ansluten till armaturens skyddsjordskontakt eller -ledning.

Ersätta kopplingslist, ”sockerbit”, med lampkontakt 
 
Framför allt i gamla elinstallationer har takdosan ofta en kopplingslist av modell ”sockerbit”, till vilken man inte kan ansluta en lamppropp. Då måste kopplingslisten bytas ut till en lampkontakt.

1. Koppla från strömmen till arbetsobjektet på ett tillförlitligt sätt. 

2. Skruva loss den gamla kopplingslisten, ”sockerbiten”, från ledarna i takdosan.
 

Lamputtag          

Lampkontakt 

Kopplingslist, typ ”sockerbit”

Bild 1. Ersätta kopplingslist av modell ”sockerbit” med lampkontakt.

Bild 2. Installation av lampkontakt i klass 0. Det finns två ledare i takdosan. Ljusblå, grå eller vit ledare ansluts till den kontakt som är märkt med N och den andra ledaren (i regel svart eller brun) ansluts till den intilliggande kontakten.

Bild 3. Installation av lampkontakt med kronkoppling. I takdosan finns det tre ledare, men den gulgröna skyddsledaren saknas. Ljusblå, grå eller vit ledare ansluts till den kontakt som är märkt med N och den de två andra ledarna (i regel svarta eller bruna) ansluts till de intilliggande kontakterna.
 

Bild 4. Installation av skyddsjordad lampkontakt. Det finns tre ledare i takdosan, varav en ska vara en gulgrön skyddsledare. Den här skyddsledaren ansluts till den kontakt som är märkt med jordsymbol. Ljusblå, grå eller vit ledare ansluts till den kontakt som är märkt med N och den tredje ledaren (fasledare, i regel svart eller brun) ansluts till den intilliggande kontakten.

Kontakta en yrkesperson inom elbranschen om du är det minsta osäker.

Video om elinstallationer, på STEK websida. 

VARNING!

Det är förbjudet att ersätta en kontakt för ett ojordat kronuttag med en lampkontakt, eftersom kopplingen kan orsaka livsfara då den skyddsjordade armaturens gulgröna ledare är ansluten till armaturens ram. Välj alltid lampkontakt utifrån den befintliga fasta installationen.
 

Installera och byta lamppropp 
 

Installera skyddsjordad lamppropp 

En skyddsjordad lamppropp får installeras på en skyddsjordad armaturs anslutningsledning med tre ledare samt på en skyddsisolerad armaturs anslutningsledning med två ledare, varvid lampproppens skyddsjordskontakt inte kopplas.

1. Öppna lampproppens hölje: Öppna lampproppens hölje och dragavlastning med skruvmejsel och lossa kontaktskruvarna.

2. Placering av ledning i lamppropp: Placera ledningen i lampproppen enligt bilden. Markera ledningens mantel på det ställe som anges med pilen. 

   

3. Skala ledningen: Skär ett långt snitt i ändan på ledningen så att du kan dra mantelns halvor till märket du gjorde. Var försiktig så att du inte skadar isoleringen på ledarna. 
 

4. Märka ledarna: Placera ledningen så att manteln sträcker sig förbi dragavlastningen. Böj ledarna när de kommer in i lampproppen. Märk ut var du ska skala ledarna. Lämna den gulgröna skyddsledaren så lång att den lossnar sist om ledningen glider ur dragavlastningen. 

5. Skala ledarna: Ta bort isoleringen från ledarna utan att skada trådarna i ledaren.

6. Hantera bara ledarändar: Kapa de skalade kopparledarna till en bar längd på 6–7 mm. Tvinna ihop trådarna omsorgsfullt i samma riktning som de har tvinnats vid tillverkning. Sätt inte tenn på ledarändarna, eftersom tennet kan få ledaren att bli lös i skruvanslutningen eller brista vid tennkanten.
 

7. Ansluta ledarna till kontaktskruvarna i lampproppen: Skjut in den gulgröna skyddsledaren i den kontakt som är märkt med jordsymbol och de två andra ledarna i kontakterna på sidorna. Skjut in ledarens skalade ända tillräckligt djupt i kontakten. Se till att ingen tråd blir utanför kontakten. Dra åt kontaktskruvarna. Placera ledningens mantel ordentligt under dragavlastningen. Dra åt dragavlastningen. Dra lätt för att prova att ledningen hålls i dragavlastningen.

8. Slutföra lampproppen. Sätt lampproppens hölje på plats och dra åt skruvarna i höljet. Lampproppen är nu färdigmonterad. 

VARNING!
Den gulgröna skyddsledaren är ansluten till armaturens ram. Om den ansluts till någon annat än jordningskontakten i lampproppen har du en livsfarlig felkoppling.

Installera lamppropp i klass 0

Du installerar en lamppropp i klass 0 på samma sätt som en skyddsjordad propp ovan. Enda skillnaderna är att

• en gulgrön skyddsledare saknas i ledningen
• lampproppen saknar jordningskontakt.
   

Lamppropp i klass 0.      

 Lamppropp med kronkoppling. 

Installera lamppropp med kronkoppling 

Du installerar en lamppropp med kronkoppling på samma sätt som en skyddsjordad propp, utom att den gulgrönrandiga skyddsledaren saknas.

Koppla de tre anslutningsledarna i armaturen enligt följande: Ljusblå, grå eller vit ledare ansluts till den kontakt som är märkt med N och den de två andra ledarna (i regel svarta eller bruna) ansluts till de intilliggande kontakterna. Om armaturen har en gulgrön skyddsledare får den inte förses med en kronkopplad lamppropp utan du måste använda en skyddsjordad lamppropp.

Om armaturen har fyra ledare varav en är en gulgrön skyddsledare måste du använda en kopplingslist, ”sockerbit".

OBS!
En lamppropp med kronkoppling kan endast anslutas till lamputtag med kronkoppling. I gamla bostäder finns det ofta lamputtag med kronkoppling i vardagsrummet.

I nya bostäder är alla lamputtag jordade.
 

Byta trasig lamppropp

En lamppropp som gått sönder ska ersättas med en lamppropp med samma konstruktion.

1. Ersätt en lamppropp i klass 0 med en stickkontakt i klass 0 (två ledare i ledningen).

2. Ersätt en skyddsjordad lamppropp med en skyddsjordad stickkontakt. Du känner igen den på att stickkontakten har ett hål i vilket jordningsstiftet i lamputtaget passar (tre ledare i ledningen, varav en är gulgrönrandig).

3. Ersätt en lamppropp med kronkoppling med en stickkontakt som har kronkoppling (tre ledare i ledningen, men den gulgrönrandiga ledaren saknas).

4. Som undantag tillåts ersättande av en skyddsisolerad armaturs, beteckning    ,  lamppropp (eller stickkontakt) med en skyddsjordad lamppropp (eller en skyddsjordad stickkontakt). Då kopplas inte jordningsstiftet.

Om du inte är säker på konstruktionen ska du ta hela armaturen med dig till en elaffär och be om råd. Vid byte av lamppropp utförs samma åtgärder som presenteras i bildserien för installation av en skyddsjordad lamppropp. Om du i samband med bytet konstaterar att den gamla ledarens ändar är i gott skick behöver du inte skala dem på nytt. Om ändarna är dåliga, till exempel koppartrådar har brustit, ska du kapa ledningen och följa bildserien för installation av en skyddsjordad lamppropp.

Anslut alltid den gulgrönrandiga skyddsledaren i skyddsjordade armaturer till den kontakt som är märkt med jordsymbol   .

Installera mellanströmbrytare

Mellanströmbrytare är främst avsedda som brytare för portabla armaturer. Mellanströmbrytare används i regel på anslutningsledningen för armaturer vars stickkontakt är i klass 0 eller skyddsisolerad samt för vissa armaturer som har skyddsjordad stickkontakt. Allt oftare har mellanströmbrytarna fasta ledningar och det går inte att öppna dem. Då måste man kapa ledningarna när man ska byta ut mellanströmbrytaren.

Installera mellanströmbrytare för en skyddsisolerad armatur

1. Ta ut stickkontakten ur eluttaget innan du börjar arbeta. Om mellanströmbrytaren är skruvad, öppna höljet.

2. Öppna dragavlastningen, lossa kontaktskruvarna och dra ut ledningen ur mellanströmbrytaren. 

3. Skala ledningen. Skär ett tillräckligt långt snitt i ändan på ledningen så att du kan dra isär mantelns halvor. Var försiktig så att du inte skadar isoleringen på ledarna. 

4. Skala isoleringen på ledarna utan att skada trådarna i ledarna. 

5. Kapa ledarna så att den bara kopparledarens längd är 6–7 mm och tvinna omsorgsfullt ihop trådarna. Förtenna inte ledarnas ändar. 

6. Böj ledarna och sätt dem i kontakterna. Anslut en ledare av samma färg i kontakterna på vardera sidan av brytaren. Se till att ingen tråd lämnas utanför kontakten. Dra åt kontaktskruvarna ordentligt. 

7. Försäkra dig om att manteln ligger ordentligt under dragavlastningen. Dra åt dragavlastningen ordentligt. Dra lätt för att prova att ledningen hålls i dragavlastningen. 

8. Fäst höljet på plats.

Installera mellanströmbrytare för en armatur med skyddsjordad stickkontakt

Följ i övrigt proceduren för en skyddsisolerad mellanströmbytare, men när du ansluter den gulgröna skyddsjordsledaren ska du vara noga med att lämna de gulgröna ledarna så långa att de är de sista som lossnar om dragavlastningen fallerar.  Var särskilt uppmärksam på att ledarna på vardera sidan sitter rätt. Felkoppling medför livsfara. 
 

5. Byta säkring i dimmer

När man ska justera belysningen använder man en dimmer, ljusregulator, som ofta installeras i stället för en brytare som styr armaturen. Komponenterna i dimmern är ofta skyddade med en säkring mot eventuella fel och överbelastning.

Dimrar som är avsedda för glödlampor fungerar inte alltid ihop med led-lampor, utan dimmerfunktionen kan vara förknippad med många olika problem: lamporna kanske blinkar, reglerområdet kan vara för smalt, dimmern eller lampan kanske för oljud eller så fungerar lampan inte alls. Kontrollera om lampan är kompatibel med din dimmer till exempel på tillverkarnas och importörernas webbplatser. Om led-dimmern inte har en utbytbar säkring har överbelastningsskyddet ordnats elektroniskt.

Oftast har dimrarna en keramisk säkring med god frånskiljningsförmåga. På den här typen av säkring ser man inte nödvändigtvis utanpå om den har brunnit. 
 

Dimmer med roterbar reglerknopp.    

 Minisäkring i dimmer.      

OBS!
Den keramiska miniatyrsäkringen får inte ersättas med en transparent glasrörssäkring på grund av brandrisken. Säkringsstorleken anges på metalldelen i ändan på säkringen och bredvid säkringshållaren, till exempel F 4 A/250 V, vilket betyder snabb (fast, F), 4 amperes säkring, som är avsedd att användas med en spänning på högst 250 V. Kontrollera spänningsvärdet för miniatyrsäkringarna i dimrar. När du skaffar en ny säkring kan du gärna ta med den gamla som modell, eftersom en för stor säkring inte skyddar dimmern till exempel om lampan brinner. 
 

Du får endast byta säkring i dimmer om du är säker på att du kan göra det på rätt sätt.

1.  Koppla från strömmen till arbetsobjektet på ett tillförlitligt sätt.
 

2. Ta bort dimmerns reglerknopp. Ofta har knoppen pressats på dimmerns axel och den lossnar genom att dra i den eller till exempel genom att försiktigt bända i kanterna med en skruvmejsel. Dimrar med svepstyrning saknar separat reglerknopp.
 

3. Demontera dimmerns skyddslock eller ställplatta. Skyddslocket sitter oftast fast med en spännmutter, skruvar eller fjädrar. Ställplattan får du loss genom att försiktigt lyfta i kanterna med en skruvmejsel. 
 

4.  Ta ut dimmerns säkring. Säkringen är placerad på en synlig plats under skyddslocket i en säkringshållare och du får ut den och hållaren till exempel med en liten skruvmejsel. 
 

5. Det kan även finnas en reservsäkring under skyddslocket. Säkringen kan även vara placerad lodrätt under ett separat plastlock som öppnas genom att vrida med skruvmejsel. 
 

6.  Kontrollera att säkringen har samma strömvärde (A) och spänningsvärde (V). 
Ersätt den trasiga säkringen med en säkring som har samma frånskiljningsförmåga.  
 

Montera dimmerns skyddslock eller ställplatta samt reglerknopp omsorgsfullt. 
 

8.    Koppla till strömmen.
 

6. Byta och reparera anslutningsledning
 

Byte och reparation av en anslutningsledning är elarbete. En vanlig elanvändare får byta och reparera anslutningsledningar för enfasutrustning (anslutningsspänning 230 V). Den som utför arbetet har ansvaret för den anslutningsledning som han eller hon byter ut eller reparerar. Om anslutningsledningen byts ut eller repareras på ett felaktigt sätt kan det medföra livsfara.

När är det möjligt att byta anslutningsledning?

Oftast är det möjligt att byta anslutningsledning för en elutrustning. I underhållsanvisningen kan det sägas att anslutningsledningen, om den skadas, ska ersättas med en specialkabel eller en sammansättning som måste köpas av tillverkaren eller tillverkarens servicerepresentant. Det kan också hända att anslutningsledningen endast får bytas ut av tillverkaren, tillverkarens servicerepresentant eller annan motsvarande kompetent person för att undvika fara. På vissa apparater kan nätanslutningskabeln inte bytas, utan apparaten måste skrotas om ledningen skadas.


När kan man reparera en anslutningsledning?

En skadad anslutningsledning kan repareras om

• ledningen håller på att lossna från stickkontakten eller apparaten (till exempel dragavlastningen har lossnat eller blivit lös)
• ledningen har skadats, men den kan användas om man kapar bort den skadade delen. 

Anslutningsledningen eller stickkontakten för en elutrustning ska bytas om

• ledningen uppvisar bristningar, jack eller andra skador som försämrar säkerheten
• ledningen blir het (svartnar) lokalt eller det förekommer funktionsavbrott; detta är ofta ett tecken på att koppartrådar i ledarna har brustit
• stickkontakten har brända eller smälta delar eller sprickor
• textilen på en textilbeklädd ledning har slitits sönder (strykjärn).

OBS!

• Utför alltid elarbeten i spänningslöst tillstånd, det vill säga ta ut stickkontakten ur eluttaget.
• Var särskilt noggrann när du kopplar en anslutningsledning med skyddsledare. En felkopplad skyddsledare (gulgrön) medför akut livsfara.

• Efter att man har utfört åtgärden borde man kontrollera att kontinuiteten hos jordningskretsen för en skyddsjordad armatur eller ledning är korrekt, till exempel med universalmätare.
  • Lappa inte en skadad anslutningsledning. En tejpad eller annars lappad ledning har inte motsvarande egenskaper som originalet, och den hålls inte säker vid användning.
  • Modifiera inte elapparatens konstruktion. Om skydd eller tätningar på apparaten installeras eller lämnas bort kan det medföra risk för elstöt.
  • Modifiera inte stickkontaktens konstruktion. Om du ändrar konstruktionen hos en stickkontakt i klass 0 genom att fila eller byter ut den till en skyddsjordad eller skyddsisolerad stickkontakt, är det möjligt att koppla en apparat som saknar skyddsjord till ett skyddsjordat eluttag. Detta leder till en allvarlig risksituation om apparatens metallram blir spänningsförande till följd av ett fel. När man vidrör en spänningsförande armaturram kan man få en livsfarlig elstöt om man samtidigt vidrör till exempel en annan enhets ram som är kopplad till jord.
  • När du byter ut en anslutningsledning ska du använda en ledning av motsvarande typ som originalledningen. Beroende på användningsstället eller konstruktionen kan det krävas en viss typ av ledning för att utrustningen ska vara säker. (för användning inomhus eller utomhus)
  • Kontakta en yrkesperson inom elbranschen om du är osäker på någon åtgärd.

Byta stickkontakt eller anslutningsledning för en skyddsjordad elutrustning 

Byta stickkontakt

En skyddsjordad utrustning har en anslutningsledning med tre ledare och stickkontakten är försedd med kontaktstift för skyddsjord. Till dessa stift har man anslutit en gulgrön skyddsledare, som förhindrar fara i fall av fel. Stickkontakten ska ersättas med en stickkontakt med jordningsstift (schukokontakt).

 1. Öppna stickkontaktens hölje med en skruvmejsel. Öppna dragavlastningen och lossa kontaktskruvarna. Dra ut ledningen ur den trasiga stickkontakten.

2. Låt skyddsledaren vara så lång att den lossnar till sist om ledarna lossnar ur kontakterna när man drar i sladden. 

3. Installera den nya stickkontakten med den gulgröna skyddsledaren i den kontakt som är märkt med skyddsjordssymbolen och de två andra ledarna i de övriga kontakterna. 

Dra åt kontaktskruvarna ordentligt, eftersom en lös kontakt kan få kontakten att bli överhettad. Se till att ingen ledartråd blir utanför kontakten.

Placera ledningen inklusive mantel under dragavlastningen och dra åt dragavlastningens skruvar. Dra lätt för att prova att ledningen hålls kvar.
 

4. Sätt stickkontaktens hölje på plats och dra åt skruvarna.

VARNING!
Om skyddsledaren kopplas till något annat än skyddsjordskontakten är det en livsfarlig felkoppling.
 

Byta anslutningsledning (om bruksanvisningen tillåter detta)

1. Kom ihåg att ta stickkontakten ur eluttaget innan du börjar byta eller reparera anslutningsledningen. Därefter kan du öppna elapparaten, varvid du får fram ledningens kontakter.

2. Kontrollera hur de olika färgade ledarna har anslutits innan du lossar den gamla ledningen. Skyddsledaren ska vara ansluten till den kontakt som är märkt med skyddsjordssymbolen. Ta loss den gamla ledningen ur elapparaten.

3. Skala den nya anslutningsledningens mantel och ledarisoleringarna enligt den ledning du håller på att ersätta.

4. Tvinna ihop ledarnas trådändar.

5. Installera en stickpropp i andra ändan på ledningen enligt avsnittet ”Byta stickkontakt”.

6. Om anslutningsledningen är skyddad med ett brottskydd kring ledningen vid införingsmynningen ska du placera skyddet på plats innan du ansluter ledarna.

7. Installera den nya anslutningsledningen i elapparaten med den gulgröna skyddsledaren i den kontakt som är märkt med skyddsjordssymbolen och de två andra ledarna i de övriga kontakterna. Låt skyddsledaren vara så lång att den lossnar till sist om ledarna lossnar ur kontakterna när man drar i sladden.

8. Dra åt kontaktskruvarna ordentligt, eftersom en lös kontakt kan få kontakten att bli överhettad.

9. Se till att ingen ledartråd blir utanför kontakten.

10. Placera ledningen inklusive mantel under dragavlastningen och dra åt dragavlastningen. Dra lätt för att prova att ledningen hålls kvar.

11. Försäkra dig om att eventuella tätningar och andra skydd i apparaten kommer på sina ursprungliga platser.

12. Sätt elapparatens hölje på plats och dra åt skruvarna.
 

VARNING! 
Om skyddsledaren kopplas till något annat än skyddsjordskontakten    är det en livsfarlig felkoppling.

 
Exempel på skyddsisolerade apparater 

Plattång, (eurokontakt 2,5 A)

 Mixer, (stickkontakt 16 A)

Byta stickkontakt eller anslutningsledning med stickkontakt i klass 0

När du byter en stickkontakt eller anslutningsledning med stickkontakt i klass 0 ska du följa anvisningen ovan med den skillnaden att ledningen saknar en gulgrön skyddsledare och både apparaten och stickkontakten saknar skyddsjordskontakt.

VARNING!
En anslutningsledning som är avsedd för en skyddsisolerad apparat (se följande stycke) får inte installeras i en apparat där den ursprungliga ledningen är försedd med en stickkontakt i klass 0 och en stickkontakt i klass 0 får inte ersättas med en skyddsjordad stickkontakt.

Byta anslutningsledning eller stickkontakt för en skyddsisolerad apparat

Stickkontakten för en skyddsisolerad apparat är gjuten eller sammanpressad i tillverkningsskedet (stickkontakten kan inte öppnas utan att söndra den). Om stickkontakten skadas, kan den bytas ut till en skyddsjordad stickkontakt, varvid skyddsjordskontakten inte kopplas.

När du byter en stickkontakt eller anslutningsledning för en skyddsisolerad apparat ska du följa anvisnigen ovan med den skillnaden att ledningen saknar en gulgrön skyddsledare och apparaten saknar skyddsjordskontakt.

Välja anslutningsledning

När du byter anslutningsledning för en elapparat ska den motsvara den ursprungliga. Beroende på användningsstället eller konstruktionen kan det krävas en viss typ av ledning för att utrustningen ska vara säker. Säkrast är det om du tar med den ursprungliga sladden till elaffären när du köper en ny ledning. När du väljer anslutningsledning ska du iaktta följande:

Antal ledare:

En skyddsjordad elapparat har tre ledare i anslutningsledningen. En av ledarna är en skyddsledare. Skyddsledaren är gulgrön.

Ledarnas tvärsnittsyta:

Ledarnas tvärsnittsyta, det vill säga tjocklek, bestämmer hur mycket anslutningsledningen kan belastas. Om tvärsnittsytan är för liten kommer ledningen att överhettas.

Anslutningsledningens mantel:

Anslutningsledningens hölje, mantel, kan vara till exempel plast, gummi eller textilväv. Manteln har valts utifrån användningsändamålet för elapparaten och dess användningsförhållanden. 
 

7. Bygga och reparera en skarvsladd

Byggande och reparation av en skarvsladd är elarbete. En vanlig elanvändare får bygga och reparera enfasskarvsladdar (spänning 230 V):

• skarvsladd i klass 0
• skyddsjordad skarvsladd, schuko
• skarvsladd med lock (stänkvattentålig), dessa är alltid även skyddsjordade.

Den som utför arbetet har ansvaret för den skarvsladd som han eller hon tillverkar eller reparerar. Om skarvsladdens tillverkas eller repareras på ett felaktigt sätt kan det medföra livsfara. Det säkraste är att köpa en ny, färdig skarvsladd för att ersätta en skarvsladd som gått sönder.

Skarvsladdar och deras delar

Skarvsladdar är endast avsedda för tillfällig användning. Bilderna visar de skarvsladdar som vanliga elanvändare får bygga eller reparera själv.

 

Skarvsladd i klass 0

• I torra utrymmen kan man använda sladd med plastsisolering (plasthölje).
• Ledningen ska ha två ledare, vars tvärsnittsyta ska vara minst 1,0 mm².

Skyddsjordad skarvsladd för torra utrymmen

•  Skyddsledaren är gulgrön.
•  I torra utrymmen kan man använda sladd med plastsisolering eller gummiisolering.
• Ledningen ska ha tre ledare, vars tvärsnittsyta ska vara minst 1,5 mm².
   

 Skyddsjordad stänkvattentålig skarvsladd för fuktiga utrymmen

• Skyddsledaren är gulgrön.
• Ett fjäderbelastat lock är kännetecknande.
• Använd alltid gummiisolerad ledning, eftersom endast sådana ledningar kan användas ute när det är fuktigt och kallt. 
• Ledningen ska ha tre ledare, vars tvärsnittsyta ska vara minst 1,5 mm².

Reparera och bygg en skarvsladd korrekt

Använd aldrig trasiga skarvsladdar. Kassera en skarvsladd som är i dåligt skick och skaffa en ny i stället, eller reparera den genom att ersätta den söndriga delen med en ny, hel, likadan stickkontakt, ledning eller ett grenuttag.

Tillbehör som är avsedda för fast installation (ledningar och eluttag) får inte användas för skarvsladdar. Om skarvsladden är avsedd för användning inomhus ska du endast använda petsäkra grenuttag.

Om ledningens (mantelns) isolering är sönder, det finns jack, sprickor eller brott i den får man inte reparera den genom att tejpa. Om isoleringen på ledarna eller ledartrådar syns inuti manteln, måste ledningen bytas ut eller kapas så att endast hela delar kvarstår.

Grenuttag och stickkontakt har en dragavlastning som förhindrar att drag belastar kontakterna. Med tiden kan även dragavlastningen bli lös, varvid ledarna kan krypa ut ur stickkontakten eller grenuttaget. Då måste ledarna anslutas på nytt och alla lösa skruvar dras åt.

Efter att man har utfört åtgärden borde man kontrollera att kontinuiteten hos jordningskretsen för särskilt en skyddsjordad ledning är korrekt, till exempel med universalmätare. Mät också för att säkerställa att fas- eller nolledarna inte har kontakt med jordningskretsen.
 

Reparera skyddsjordad skarvsladd

Demontera den gamla, trasiga sladden ur stickkontakten och grenuttaget: Öppna stickkontaktens eller grenuttagets hölje med skruvmejsel. Öppna dragavlastningen med skruvmejsel och lossa kontaktskruvarna. Dra ut den skadade ledningen ur stickkontakten och grenuttaget.

Sätta i ny, hel ledning i stickkontakten och grenuttaget: Placera den hela ledningen enligt bilden i stickkontakten och grenuttaget. Markera manteln på det ställe som anges med pilen.

Skala ledningen: Skär ett tillräckligt långt snitt i ändan på ledningen så att du kan separera mantelns halvor till märket du gjorde. Var försiktig så att du inte skadar isoleringen på ledarna.

Märka ledarna: Placera ledningen så att manteln sträcker sig förbi dragavlastningen. Böj ledarna när de kommer in i stickkontakten och grenuttaget. Märk ut var du ska skala ledarna. Lämna den gulgröna skyddsledaren så lång att den lossnar sist om ledningen glider ur dragavlastningen.
 

Skala ledarna: Ta bort isoleringen från ledarna utan att skada trådarna i ledarna.
 

Hantera bara ledarändar: Kapa de skalade kopparledarna till en bar längd på 6–7 mm. 
Tvinna ihop trådarna omsorgsfullt i samma riktning som de har tvinnats vid tillverkning. Förtenna inte ledarnas ändar.

Se till att ingen tråd blir utanför kontakten. Dra åt kontaktskruvarna med skruvmejsel. I planklämma ska ledaren placeras till vänster om skruven före åtdragning och böjas runt skruven. Då strävar ledaren inte ut från kontakten när man drar åt. I hylsklämma ska man se till att skjuta in ledarens skalade ända tillräckligt djupt. Placera ledningens mantel ordentligt under dragavlastningen. Dra åt dragavlastningen. Dra lätt för att prova att ledningen hålls i dragavlastningen. 

Slutföra skarvsladden: Sätt stickkontaktens och grenuttagets hölje på plats och dra åt skruvarna i höljet. Skarvsladden är färdig.

Ansluta ledarna till kontaktskruvarna i stickkontakten och grenuttaget: Skjut in den gulgröna skyddsledaren i den kontakt som är märkt med jordsymbol och de två andra ledarna i kontakterna på sidorna.

Reparera skarvsladd i klass 0

Du reparerar en skarvsladd i klass 0 på samma sätt som en skyddsjordad sladd ovan. Den enda skillnaden är att:

• den gulgröna skyddsledaren saknas i ledningen
• skyddsjordskontakterna saknas i stickkontakten och grenuttaget.

För skarvsladd i klass 0 ska endast stickkontakt och grenuttag i klass 0 användas samt ledning med två ledare.
 

Reparera stänkvattentålig skarvsladd, med lock 

Ledarna i en stänkvattentålig skarvsladd ansluts på samma sätt som i en skyddsjordad skarvsladd. Den gulgröna skyddsledaren ansluts till den kontakt som är märkt med skyddsjordsymbolen. Var särskilt uppmärksam på att alla delar blir täta. Både stickkontakten och uttaget ska vara märkta med IP 44 eller annan märkning som tillåter användning utomhus.

För stänkvattentålig skarvsladd (skarvsladd med lock ska du endast använda ett grenuttag med ett fjäderbelastat lock och som är märkt med IP 44 eller annan märkning som tillåter användning utomhus, skyddsjordat stickkontakt samt gummiisolerad ledning med tre ledare.

VARNING!
Om den gulgröna skyddsledaren ansluts till något annat än jordningskontakten i stickkontakten eller grenuttaget är det en livsfarlig felkoppling!

Använd inte en stickkontakt avsedd för en skyddsisolerad elektrisk utrustning. Vid sidan av stickkontakter i klass 0 och skyddsjordade stickkontakter finns det även en tredje typ av stickkontakter för elutrustning, nämligen stickkontakter för skyddsisolerad elutrustning. Dessa är gjutna ihop med ledningen och kan inte tas isär. Stickkontakter för skyddsisolerad utrustning ska endast användas som anslutningsledningar för elutrustning. En sådan stickkontakt kan i sättas såväl eluttag i klass 0 som skyddsjordade uttag.

Om ledningen och proppen demonteras ur en skyddsisolerad utrustning och görs till en skarvsladd, kommer proppen att passa i ett skyddsjordat uttag. Ledningen innehåller dock bara två ledare och skyddsledaren saknas. Om en sådan skarvsladd ansluts till ett skyddsjordat uttag, kommer säkringen inte att lösa ut vid fel och den farliga spänningen inte att brytas. Du känner igen en skyddsisolerad utrustning på symbolen    .

Stickkontakter för skyddsisolerad utrustning: använd inte dessa för skarvsladdar. Observera särskilt skillnaden mellan den vänstra stickkontakten i förhållande till en skyddsjordad stickkontakt: metallkontakterna saknas.

Byta stickkontakt eller grenuttag som gått sönder 

En stickkontakt eller ett grenuttag som gått sönder ska ersättas med en stickkontakt eller ett grenuttag med samma konstruktion enligt följande:

• stickkontakt eller grenuttag i klass 0 ska ersättas med propp eller uttag i klass 0 (två ledare i ledningen)
• skyddsjordade stickkontakter eller grenuttag ska ersättas med skyddsjordade, dessa känner du igen på metallkontakterna (tre ledare)
• stänkvattentåligt grenuttag med lock ska ersättas med ett uttag med lock, stickkontakt ska ersättas med en skyddsjordad stickkontakt märkt med IP 44 eller annan märkning som tillåter användning utomhus (ledningen ska ha gummiisolering och tre ledare).

Om du inte är säker på konstruktionen ska du ta hela skarvsladden med dig till en elaffär och be om råd.

Byt ut stickkontakten och grenuttaget enligt bildserien ovan. Om du i samband med bytet konstaterar att den gamla ledarens ändar är i gott skick behöver du inte skala dem på nytt. Om ändarna är dåliga, till exempel koppartrådar har brustit, ska du kapa ledningen och följa bildserien. Du kan även bygga en skarvsladd från början enligt anvisningarna i bildserien. Se till att endast använda delar som är kompatibla. Anslut alltid den gulgröna skyddsledaren i en skyddsjordad, stänkvattentålig skarvsladd med lock till den kontakt som är märkt med jordsymbol    .

Det finns att köpa färdiga skarvsladdar med stickkontakt för skyddsisolerad utrustning och grenuttag som endast är avsedda för platta eurostickkontakter. 
 

8. Installera elanläggningar som fungerar med klenspänning

Vanliga elanvändare får utföra installations- och reparationsarbeten på elanläggningar som fungerar med högst 50 V växelspänning eller högst 120 V likspänning, om elanvändaren är insatt i eller har fått handledning i utförandet av dessa uppgifter och tillhörande säkerhetskrav.

Anläggningar som fungerar med klenspänning är bland annat batteridrivna system inklusive solceller som laddar dessa samt belysningssystem och värmefolier som fungerar med en klenspänningstransformator. I dessa system ska man särskilt beakta brandrisk som beror på ljusbågsfel, överströmmar eller lösa kontakter.

När du skaffar ett system som fungerar med klenspänning, är det säkraste alternativet att låta systemet installeras av en yrkesperson inom elbranschen.

Om du ändå vill utföra installationsarbetet själv ska du

• följa apparattillverkarens anvisningar
• sammanställa anläggningen endast med konstruktionsdelar som är avsedda för systemet i fråga.

Mer information i elsäkerhetsfrågor

Du kan fråga om mer information

• i elaffärer och av yrkespersoner inom elbranschen
• av distributionsnätbolaget
• av Sähkötekniikan ja energiatehokkuuden edistämiskeskus STEK ry
• av Motiva
• av försäkringsbolagen.
   

Termer
 

Ström (ampere, A)
Enheten för ström är ampere (A). Varje elapparat tar ström ur elnätet. Ju mer ström en apparat tar desto större effekt förbrukar den. På vissa apparaters typskylt uppges den ström apparaten tar.

Spänning (volt, V)
Enheten för spänning är volt (V). I Finland är fasspänningen i elnätet 230 V. Till eluttag får endast anslutas sådan elutrustning vars typskylt anger denna spänning. I vissa länder, till exempel USA är fasspänningen 115 V. Utrustning som ska användas där är märkta på motsvarande sätt.

Effekt (watt, W)
Enheten för effekt är watt (W). Ju större effekt en utrustning har, desto mer ström förbrukar den. Utrustning som har hög effekt är till exempel elspis och bastuaggregat, medan teve och radio har låg effekt.

Elenergi (kWh)
Enheten för elenergi är kilowattimme (kWh). Energin beskriver elförbrukningen. En elvärmare med effekten 1 000 W förbrukar en kilowattimme energi under en timme (h). Ju högre effekt din elutrustning har och ju längre du använder den, desto mer elenergi förbrukar du. Elen faktureras enligt den förbrukade elenergin.

Ljusflöde (lumen, lm)
Enheten för ljusflöde är lumen (lm). Ljusflödet beskriver mängden ljus. 

Färgtemperatur (kelvin, K)
Enheten för färgtemperatur är kelvin (K). Färgtemperaturen, det vill säga lampans färgton, påverkar i hög grad stämningen i det belysta utrymmet. Ju högre kelvinvärdet är, desto kallare och mer blåaktig är färgen på det ljus som lampan producerar. Färgtemperaturen hos en traditionell glödlampa är 2700 K (varm vit), medan klart dagsljus, det vill säga solens färgtemperatur är 6000 K.

Nuförtiden finns det att köpa lampor med mycket olika toner och även lampor med ställbar färgton.