Krav på textilier

Textilprodukter är bl.a.

  • sängkläder
  • gardiner
  • mattor
  • babyblöjor
  • kläder såsom skjortor, byxor, huvudbonader och handskar.

De mest typiska säkerhetsproblemen hos textilier beror vanligtvis på kemikalier, barnkläders band och snören, små lösa delar som orsakar kvävningsrisk t.ex. dekorationer, samt bristfällig märkning.

Säkerhetskrav för textilier

Textilier ska uppfylla de allmänna säkerhetskraven i konsumentsäkerhetslagen: de får inte orsaka fara för konsumentens hälsa eller egendom. Dessutom finns det en egen detaljerad lagstiftning om de kemikalier som textilier innehåller.

  • Den maximala tillåtna formaldehydhalten beror på textilens syfte och användarens ålder.
  • Användningen av azofärgämnen, från vilka det kan frigöras vissa aromatiska aminer, är begränsat i textil- och läderprodukter som är i långvarig beröring med huden eller munnen.
  • Knappar och knäppen som innehåller nickel får inte fästas på kläder som ska säljas utan ytbeläggning. Även den mängd nickel som frigörs från ytbelagda knappar och knäppen är begränsad.
  • Användningen av vissa ftalater i alla leksaker och barnavårdsartiklar är begränsad. Dessutom är användningen av en del ftalater begränsad för sådana barnavårdsartiklar och leksaker som barn kan sätta i munnen.

Textiliernas kemikalier regleras, förutom formaldehyd, i REACH-och CLP-förordningarna, mer information om dem fås från Tukes Kemikalierådgivningstjänst.

Förutom lagstiftning har det för en del textilier utvecklats europeiska standarder. Standarder som berör textilier är till exempel:

  • SFS-EN 14682 Barnkläders säkerhet. Snören och snoddar i barnkläder. Krav
  • SFS-EN 71-3 Leksakers säkerhet. Del 3. Överföring av vissa grundämnen, t.ex. maskeraddräkter i tyg, tält, mjukisdjur.

Dessutom har standarder utvecklats och utvecklas bl.a. för produkter för sovmiljön, barns pyjamasar, möbeltyger, frottéhanddukar och -tyg samt textiliers UV-skyddsegenskaper.

Mer information om barnkläders snören och snoddar finns på sidan som berör dem. Det lönar sig för tillverkare, importörer och försäljare av barnkläder att fördjupa sig i den tekniska rapporten CEN/TR 16792, som ger riktlinjer och rekommendationer för säkra barnkläder.

Märkningar

Textilierna ska ha nödvändiga uppgifter, så att produkten kan användas säkert under hela dess användningstid. Uppgifterna ska vara lättillgängliga. I textilprodukter som säljs till konsumenter måste det finnas till exempel:

  • produktens namn enligt handelsbruk, om det inte framkommer klart utan att öppna förpackningen
  • information om tillverkare, tillverkarens bemyndigade representant eller importör
  • produktens skötselråd antingen med symboler eller ord, bl.a. vattentvätt, blekning, torktumling, strykning och kemtvätt
  • fiberinnehåll i procentuell ordning.

Skötselrådens märkningar ska vävas eller tryckas på en tygetikett eller direkt på klädesplagget. Om detta inte är möjligt kan märkningarna göras på en separat etikett som är fäst vid förpackningen eller produkten. I dessa fall ska det i märkningarna finnas en anvisning om att förvara etiketten. Mer information om märkning av textilier finns till exempel i standarderna som berör dem samt på Suomen Tekstiili ja Muoti Oy:s sidor.

EU kommissionens förordning om benämningar på textilfibrer och därtill hörande etikettering och märkning av fibersammansättningen i textilprodukter övervakas av Konkurrens- och konsumentverket.

Textiliernas säkerhet är viktig eftersom de ofta är i beröring med huden under långa tider, och används av speciellt känsliga grupper såsom spädbarn och barn.