Bedömning och hantering av processrisker

Krav

Verksamhetsutövaren ska ha uppdaterad information för hantering av processäkerhet; anläggningens planeringsprinciper samt information om aktuellt skick och genomförda förändringar. Information om och klassificering av kritiskhet för processäkerhetskritisk utrustning (exempelvis processutrustning och rörsystem) ska hållas uppdaterade.

Godkänt tillvägagångssätt

Verksamhetsutövaren har system för verksamhetsstyrning och underhåll, i vilka följande finns dokumenterat:

• planeringskriterier (exempelvis använda standarder, resultat av bedömningen av processäkerhetsrisker, process, kemiska reaktioner)
• aktuellt skick (exempelvis resultat av besiktningar och tester, avvikelser som inte har reparerats, status för service och underhåll)
• förändringslogg, förändringsjournal

Tillverkningsdokumentering för utrustningen: konstruktionsritningar, situationsplaner, PI-diagram, elritningar, materialuppgifter (materialcertifikat, svetsdokument), information om utrustningens driftsförhållanden (kemikalier, tryck, temperatur, flöde), information om tillbehör för utrustningen (säkerhetsanordningar), bruksanvisningar, underhållsplaner.

För utrustning som köpts begagnad och för vilken dessa dokument inte finns tillgängliga, ska man låta upprätta motsvarande dokument i efterhand.

Behovet av att uppdatera informationen ses över regelbundet och ansvariga personer utses för att säkerställa att uppdateringarna görs.

Krav

Verksamhetsutövaren ska ha aktuell information om egenskaperna för kemikalier som är väsentliga för processäkerheten.

Godkänt tillvägagångssätt

Kemikaliernas egenskaper dokumenteras i bland annat KemiDigi-systemet, säkerhetsdatablad, information från kemikalietillverkaren, litteratur, standarder och verksamhetsutövarens egna undersökningar. 

Om kemikalieanmälningar har gjorts innehåller KemiDigi också information om kemikaliernas egenskaper som tillhandahållits av tillverkaren.

Krav

Verksamhetsutövaren ska ha aktuell information om reaktionerna mellan de kemikalier som används och lagras samt om de kemikalier som uppstår i processen eller vid en olycka.

Godkänt tillvägagångssätt

Reaktionsrisker sammanställs i en reaktionsmatris eller så utarbetas en tillräcklig dokumenterad beskrivning av kemikaliernas reaktioner samt de kemikalier som uppstår i processer och olyckssituationer.

Krav

Verksamhetsutövaren ska ha aktuell information om de urvalskriterier och standarder som används för processutrustning, cisterner och rörsystem.

Godkänt tillvägagångssätt

Information om utrustningen sammanställs i böcker för cisterner och rörsystem, i vilka även reparations- och underhållsåtgärderna antecknas.

Materialinformation: Godkända material eller en materialvalstabell ska definieras utrustningsspecifikt. Vid valet av material bör man beakta kemikaliernas effekter samt process- och miljöförhållandena. Grunderna till valet av material ska presenteras tydligt.

Tillverkningsdokumentering för utrustningen: konstruktionsritningar, situationsplaner, PI-diagram, elritningar, materialuppgifter (materialcertifikat, svetsdokument), information om utrustningens driftsförhållanden (kemikalier, tryck, temperatur, flöde), information om tillbehör för utrustningen (säkerhetsanordningar), bruksanvisningar, underhållsplaner.

För utrustning som köpts begagnad och för vilken dessa dokument inte finns tillgängliga, ska man låta upprätta motsvarande dokument i efterhand.

Myndigheten upprätthåller en förteckning över godtagbara standarder.

Krav

Verksamhetsutövaren ska ha aktuella beskrivningar av anläggningens processäkerhetsprocesser och deras funktionsprinciper.

Godkänt tillvägagångssätt

Verksamhetsutövaren har ett dokumenthanteringssystem, i vilket man upprätthåller exempelvis

• flödesdiagram
• PI-diagram
• funktionsbeskrivningar av styrautomatik och säkerhetsautomatik
• layoutbilder.

Krav

Verksamhetsutövaren ska ha ett dokumenterat tillvägagångssätt för att genomföra en bedömning av processriskerna, som tillräckligt detaljerat anger riskbedömningsprocessens skeden.

Godkänt tillvägagångssätt

Verksamhetsutövaren har anvisningar för att genomföra en bedömning av processriskerna. Anvisningarna kan även innefatta vägledning för andra former av riskbedömning.

Anvisningarna innehåller bland annat:

• fastslående av målet
• personer som utför bedömningen
• tidtabell
• metoder som används för olika objekt

Krav

Anläggningen ska ha ett tillvägagångssätt för att identifiera de situationer där en bedömning av processriskerna ska genomföras.

Godkänt tillvägagångssätt

Verksamhetsutövaren har anvisningar, i vilka man identifierar olika möjliga situationer vid anläggningen där en riskbedömning ska utföras. Exempelvis kan en minneslista över olika situationer vara användbar. Anvisningarna för bedömning av processrisker kan ingå i annan dokumentering som styr riskbedömningen.

I anvisningarna beaktas följande situationer i vilka en bedömning av processriskerna genomförs: 

• Ny anläggning eller process 
• Förändring (även med beaktande av driftsättning av en funktion som avbrutits)
• Efter en olycka 
• I samband med säkerhetsobservationer 
• Utkontraktering av verksamhet eller återinförande av utkontrakterad verksamhet till företaget

Krav

Verksamhetsutövaren ska ha ett dokumenterat tillvägagångssätt för att välja en ändamålsenlig metod för bedömning av processrisker.

Godkänt tillvägagångssätt

Verksamhetsutövaren har tillgång till några riskbedömningsmetoder som den anser vara ändamålsenliga för de situationer som kräver riskbedömning vid ifrågavarande anläggning.

Verksamhetsutövaren har dokumenterade kriterier/urvalskriterier för användning av olika riskbedömningsmetoder i varje enskild situation.

Krav

Verksamhetsutövaren ska definiera den kompetens som är nödvändig för den riskbedömningsmetod för processrisker som ska användas.

Godkänt tillvägagångssätt

Verksamhetsutövaren fastställer den kompetensnivå inom riskbedömningsmetoder som ska upprätthållas inom företaget och för vilka situationer extern kompetens ska anskaffas. Information om riskbedömningskompetensen inom företaget upprätthålls i kompetensmatrisen.

Krav

Verksamhetsutövaren ska definiera kraven på sammansättning och kompetens för den grupp som utför bedömning av processrisker.

Godkänt tillvägagångssätt

Riskbedömningsgruppen innefattar:

• kompetens i den riskbedömningsmetod som ska användas
• processkompetens, automatik
• underhållskompetens
• driftspersonal åtminstone vid uppdatering av riskbedömningar
• specialkompetens om exempelvis utrustning och utrustningshelheter med beaktande av gränssnitt

Vid uppdatering av riskbedömningar är det bra att byta ut personer som tillhör gruppen.

Krav

Verksamhetsutövaren ska systematiskt bedöma all verksamhet vid anläggningen som förknippas med industriell hantering och lagring av farliga kemikalier ur ett processäkerhetsperspektiv, med beaktande av anläggningens interna gränssnitt.

Godkänt tillvägagångssätt

Objektet kan exempelvis begränsas till

• en specifik del av anläggningen (till exempel enligt layoutbilden)
• en specifik process (till exempel enligt ett PI-diagram)
• olyckor med de värsta konsekvenserna (identifierade exempelvis genom POA, HAZID)
• funktioner (lagring, process, drivenheter, fyllnings- och tömningsoperationer, försörjningssystem etc.)

Krav

Verksamhetsutövaren ska definiera vilka utgångsuppgifter som krävs för bedömningen av processrisker.

Godkänt tillvägagångssätt

Verksamhetsutövaren har en förteckning över vilka utgångsuppgifter som krävs för var och en av de riskbedömningsmetoder som används. Utgångsuppgifterna inkluderar kemikalieinformation, flödesdiagram, PI-diagram, funktionsbeskrivningar av styr- och säkerhetsautomatik, layoutbilder, tidigare riskanalyser av anläggningen. 

I bedömningen av processrisker antecknas vilken revision av dokumenten med utgångsinformation den har grundats på.

Krav

Verksamhetsutövaren ska upprätta en tidtabell för hur ofta varje bedömning av processrisker ska uppdateras.

Godkänt tillvägagångssätt

Riskbedömningar uppdateras med minst 3–5 års intervall (exempelvis kan ett längre intervall vara tillräckligt för att uppdatera Hazop om processen inte har ändrats, men det kan vara bra att uppdatera TVA oftare). Ett uppföljningssystem (till exempel en årscykel) fungerar som påminnelse om att uppdatera riskbedömningarna.

Krav

Verksamhetsutövaren ska definiera vem som ansvarar för vilken bedömning av processrisker och uppdateringen av denna.

Godkänt tillvägagångssätt

Ansvaret för uppdatering av riskbedömningar definieras skriftligen i exempelvis en ansvarsmatris.

Krav

Verksamhetsutövaren ska bedöma de risker för processäkerheten som utkontrakterad verksamhet medför.

Godkänt tillvägagångssätt

Exempelvis analys av potentiella problem (POA) användas som riskbedömningsmetod. Utkontrakterad verksamhet är exempelvis underhålls-, väktar- och städtjänster samt chaufförer av kemikaliebilar.

Krav

Verksamhetsutövaren ska fastslå de risker som förknippas med en process och ha ett dokumenterat tillvägagångssätt för detta.

Godkänt tillvägagångssätt

Verksamhetsutövaren har ett definierat tillvägagångssätt för att med tillräcklig tillförlitlighet identifiera de risker, det vill säga oönskade händelser, som finns i olika delar av anläggningen. Sådana identifierbara risker kan exempelvis vara kemikalieläckor, antändningar, explosioner, kemiska reaktioner.

Identifiering av risker som uppstår på grund av farliga egenskaper hos kemikalier

• kemikalier som medför hälsorisk
• kemikalier som medför fysikalisk risk
• kemikalier som medför miljörisk

Krav

Riskbedömningen av processer ska utreda de omedelbara och bakomliggande orsakerna till en olycka.

Godkänt tillvägagångssätt

Det är nödvändigt att undersöka de bakomliggande orsakerna i förhållande till konsekvensernas allvarlighet.

I bedömningen av processrisker bör verksamhetsutövaren beakta att olika orsaker ofta har olika sannolikhet, vilket påverkar riskens storlek.

Exempelvis kan BowTie-metoden användas för att identifiera de bakomliggande orsakerna. Dessutom kan "2 x Varför" eller fiskbensmetoder användas.

Om det undersökta scenariot inte bedöms ha väsentliga konsekvenser för bedömningen av processrisker, behöver orsakerna inte undersökas. 

Till exempel: De omedelbara orsakerna till en olycka identifieras som tilltäppning av ett rör eller stängning av en ventil.
De bakomliggande orsakerna kan identifieras som exempelvis en tilltäppning förorsakad av sedimentering av en kemikalie, frysning av rör, stängning av en ventil på grund av ett mänskligt fel, fel på en ventil eller fel i en automatiksekvens.

Krav

Verksamhetsutövaren ska bedöma sannolikheten för att processäkerhetsrisker realiseras.

Godkänt tillvägagångssätt

Sannolikheten bedöms först utan och sedan med beredskapsåtgärder.

Krav

I mån av möjlighet ska bedömningen av sannolikhet för att en processäkerhetsrisk realiseras alltid grunda sig på data.

Godkänt tillvägagångssätt

Exempel:

• källor som används för att bedöma sannolikheten för fel i tekniska system (databaser, litteratur, standarder, anläggningens historik)
• utbildade operatörers aktivitet: liten eller ingen effekt på sannolikheten; sannolikhetsreducerande effekt, RRF (riskreduceringsfaktor) upp till 10

Krav

Verksamhetsutövaren ska bedöma hur allvarliga konsekvenserna av olyckor förknippade med processäkerheten är.

Godkänt tillvägagångssätt

Konsekvensernas allvar vid en olycka bedöms först utifrån den värsta tänkbara konsekvensen utan beredskapsåtgärder och sedan med beredskapsåtgärder. Konsekvensernas allvar bedöms utifrån omfattningen och effekterna av olyckans konsekvenser.

Vid bedömningen av konsekvensernas allvar beaktas konsekvenserna för människor, miljö och egendom.

Krav

När man fastställer konsekvensernas allvar vid en olycka som anknyter till processäkerhet ska man beakta de omedelbara och fortgående konsekvenserna.

Godkänt tillvägagångssätt

BowTie-metoden kan användas för att identifiera konsekvenser. Utöver detta kan 2 x What If? och Fiskben.

Till exempel: Läckage från en cistern med en giftig kemikalie, där de omedelbara konsekvenserna kan vara lokala personskador vid cisternen, men de fortsatta konsekvenserna kan vara mer långtgående ifall 

Krav

I samband med riskbedömningen ska verksamhetsutövaren identifiera riskerna för en storolycka.

Godkänt tillvägagångssätt

I lagen avses med en:
17) storolycka betydande utsläpp, brand, explosion eller en annan händelse som orsakas av sådana okontrollerade händelseförlopp i samband med driften vid en produktionsanläggning vilken tillverkar, hanterar eller upplagrar farliga kemikalier eller explosiva varor som kan medföra allvarlig, omedelbar eller fördröjd fara för människors hälsa, miljön eller egendom inne i eller utanför anläggningen, samt där en eller flera farliga kemikalier eller explosiva varor ingår; (390/2005 6 §)

Krav

Verksamhetsutövaren ska identifiera de olycksscenarier för processäkerheten som kräver modellering.

Godkänt tillvägagångssätt

Användning av konsekvensanalys förutsätts av anläggningar som kräver ett dokument över säkerhetsprinciperna eller säkerhetsutredning samt övriga anläggningar (giftiga och brandfarliga gaser), ifall det finns känsliga objekt i närheten (exempelvis ett daghem, vattendrag) eller om anläggningen är belägen på ett industriområde och olyckan kan förväntas påverka en närliggande anläggning.

Krav

Verksamhetsutövaren ska dokumentera bedömningar av processäkerhetsrisker.

Godkänt tillvägagångssätt

Dokumenteringen innefattar åtminstone den metod som använts, deltagare, mötesprotokoll, resultat, åtgärder och de revisioner av utgångsuppgifterna som använts.

Krav

Verksamhetsutövaren ska ha ett förfarande för att bedöma huruvida processrisker är godtagbara.

Godkänt tillvägagångssätt

Riskens godtagbarhet definieras med hjälp av en riskmatris. Verksamhetsutövaren fastställer vilka risker som är godtagbara och för vilka risker det krävs riskreducerande åtgärder.

Krav

I förfaringssättet för att fastställa huruvida en risk är godtagbar ska både person-, miljö- och egendomsskador beaktas.

Godkänt tillvägagångssätt

Riskmatrisen har separata kolumner för person-, miljö- och egendomsskador.

Krav

En godtagbar sannolikhet ska definieras för storolyckor.

Godkänt tillvägagångssätt

Verksamhetsutövaren ska motivera den godtagbara sannolikheten. Den godtagbara sannolikheten presenteras som en del av riskmatrisen. 

Den godtagbara sannolikheten är exempelvis10^-5 (inom anläggningen) – 10^-6 (utanför anläggningsområdet).

Krav

Förfaringssättet för att fastställa huruvida en risk är godtagbar ska ha tillräcklig upplösning, det vill säga precision.

Godkänt tillvägagångssätt

Riskmatrisen ska innehålla en mer detaljerad beskrivning av vad som avses med varje kolumn (kvantitativa uppskattningar av sannolikheter och konsekvenser). I princip innebär personskador en högre risk än miljö- eller egendomsskador i matrisen. Riskmatrisen kan exempelvis vara av formatet 6 x 5.

Krav

Verksamhetsutövaren ska definiera åtgärder för att nå en godtagbar nivå för processrisker. Åtgärder för att reducera processrisker ska i första hand vara tekniska och passiva lösningar.

Verksamhetsutövaren ska bedöma den kvarstående risken efter de riskreducerande åtgärderna. Den kvarstående risken ska konstateras vara på en godtagbar nivå.

Godkänt tillvägagångssätt

Åtgärderna definieras på basis av den godtagbara risknivå som fastställts.

Vid behov ska säkerhetsautomatik läggas till för att nå en godtagbar risknivå.

Passiva lösningar skyddar genom sin blotta existens (exempelvis sprängväggar, bassänger etc.), medan aktiva lösningar kräver intern eller extern energi (exempelvis en säkerhetsventil, säkerhetsautomatik etc.) för att fungera.

Krav

De åtgärder som definierats på basis av bedömningen av processrisker ska prioriteras.

Godkänt tillvägagångssätt

Verksamhetsutövaren prioriterar de åtgärder som definierats som riskreducerande utifrån riskens storlek.

För en anläggning som befinner sig i planeringsstadiet ska riskreducerande åtgärder genomföras redan under byggnationen.

Krav

Åtgärderna för bedömning av processrisker ska schemaläggas, ansvaret för dem ska åläggas, de ska genomföras och kvitteras som genomförda.

Att de genomförs enligt tidsschemat ska säkerställas genom uppföljning.

Godkänt tillvägagångssätt

För aspekter som ska repareras definieras åtgärder som schemaläggs och för vilka ansvar åläggs. Man strävar efter att genomföra dem som är enkla att reparera omedelbart, och säkerställer att även åtgärder med lägre risk genomförs.

Även hur man ska gå tillväga fram till att de korrigerande åtgärderna har vidtagits. Avbryts verksamheten eller använder man en tillfällig lösning?

Åtgärderna läggs till i uppföljningssystemet, där tidtabellen för dem följs upp. I systemet ska man anteckna hur åtgärden har genomförts. Åtgärderna är öppna tills de är slutförda, varefter ärendet avslutas av den ansvariga personen.

Krav

Om en åtgärd som definierats i processriskbedömningen inte genomförs inom den definierade tidsramen eller omfattningen, ska effekterna på processäkerhetsrisken bedömas på nytt.

Godkänt tillvägagångssätt

Om en åtgärd som definierats vid bedömningen inte genomförs, ska ifrågavarande objekt bedömas och de godtagbara åtgärderna definieras på nytt. I dokumenteringen antecknas också skälen till att den ursprungliga åtgärden försenades eller inte genomfördes.