Fysikaliska faror

Det finns 16 fysikaliska faroklasser enligt listan nedan. De listade 16 faroklasser indelas ytterligare i kategorier, riskgrupper, typer eller grupper.

Fysikaliska faroklasser:

  • explosiva ämnen, blandningar och föremål
  • brandfarliga gaser, även kemiskt instabila gaser
  • aerosoler
  • oxiderande gaser
  • gaser under tryck
  • brandfarliga vätskor
  • brandfarliga fasta ämnen
  • självreaktiva ämnen och blandningar
  • pyrofora vätskor
  • pyrofora fasta ämnen
  • självupphettande ämnen och blandningar
  • ämnen och blandningar som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser
  • oxiderande vätskor
  • oxiderande fasta ämnen
  • organiska peroxider
  • ämnen och blandningar som är korrosiva för metaller

 

Var finns klassificeringskriterierna?

Du hittar kriterierna i del 2 i bilaga I till CLP-förordningen.

Hjälp till tillämpningen av kriterierna finns i Europeiska kemikaliemyndighetens engelskspråkiga anvisning.

Om en kemikalie uppfyller klassificeringskriterierna ska den klassificeras. Hur vet jag om en kemikalie uppfyller kriterierna?

Klassificering utreds i regel med testning. Detta gäller både ämnen och blandningar, eftersom några koncentrationsgränser inte har fastställts för fysikaliska faror för beräkning av blandningens klassificering. Om man har tillgång till tillräckliga och tillförlitliga uppgifter för klassificeringen behöver man inte testa kemikalien.

 

Var hittar jag testanvisningarna?

För varje faroklass anges hänvisningar till lämpliga testanvisningar och standarder. För CLP-klassificering av fysikaliska faror används samma tester som för klassificering av transport av farliga ämnen. 

Länk till testanvisningarna

 

Vad avses med tillräckliga uppgifter som gör att någon testning inte behövs?

Några exempel på tillräckliga uppgifter:

  • Om en kemikalie redan har testats för att fastställa klassificeringen för transportsidan, kan testresultaten användas även till CLP-klassificeringen.
  • Eftersom vissa faroklasser avser endast kemikalier i ett visst tillstånd (t.ex. vätska, fast, gas), utesluter detta en del av faroklasserna.
  • Ibland kan molekylstrukturen vara en tillräcklig uppgift, t.ex. för organiska peroxider. Om den struktur som är typisk för organiska peroxider inte finns i molekylen, kan denna faroklass uteslutas.

 

Var finns märkningarna?

Välj märkningarna för fysikaliska faror enligt klassificeringen av kemikalien. Märkningarna för fysikaliska faror har för varje faroklass beskrivits i del 2 i bilaga I till CLP-förordningen.

Lagstiftning