Gruvor, malmletning och guldvaskning

Tukes är den gruvmyndighet som avses i gruvlagen och som övervakar att lagen följs och sköter de uppgifter som föreskrivs i gruvlagen.


Tukes

  • avgör i enlighet med gruvlagen gruv- (sidan Gruvtillstånd på tukes.fi), gruvsäkerhets- (sidan Gruvsäkerhetstillstånd på tukes.fi), malmletnings- (sidan Malmletning på tukes.fi) och guldvaskningstillstånd (sidan Guldvaskning på tukes.fi) och godkänner förbehållsanmälan (sidan Beslut och  kungörelser på tukes.fi).
  • för ett gruvregister och publicerar Gruvregistrets karttjänst Gruvregistrets karttjänst), där företrädesrätt enligt gruvlagen, dvs. förbehåll,  ansökningar och beslut, framgår. Då du klickar på placeringsområdet ser du vem som innehar rättigheten. Företrädesrätt till malmletningstillstånd, gruvtillstånd och guldvaskningstillstånd har den som först sökt tillstånd på det sätt som föreskrivs i 34 § i gruvlagen.

Tukes handlägger ärenden som avses i gruvlagen huvudsakligen i Rovaniemi och Helsingfors, se personernas kontaktinformation (sidan Kontaktinformation på tukes.fi).


Tukes övervakar att gruvverksamheten och att den områdesanvändning och malmletning som verksamheten förutsätter ordnas på ett samhällsmässigt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt.

Tukes främjar säkerheten i gruvor och förebygger, minskar och avvärjer de olägenheter och skador som gruvverksamheten förorsakar samt säkerställer att den som förorsakade olägenheten eller skadan blir ersättningsskyldig.

Samtliga gruvor som anläggs i Finland behöver ett gruvtillstånd av Tukes. Dessutom behöver gruvorna av Tukes ett gruvsäkerhetstillstånd, ett tillstånd för att använda och lagra kemikalier och sprängämnen. Samtliga gruvor behöver ett miljötillstånd som beviljas av miljömyndigheten.  Ofta förutsätts det att gruvan har en detaljplan som upprättats av kommunen.

Syftet med gruvlagen är att trygga kommunernas och individens möjligheter att påverka beslutsfattande som gäller individen själv och livsmiljön. Tillståndsförfarandet tryggar att allmänna och privata intressen verkställs. I tillståndsförfarandet beaktas:

  • förutsättningarna för att bedriva gruvverksamhet
  • den rättsliga ställningen för fastigheternas ägare och privatpersoner som lider av olägenheterna
  • effekterna av verksamheten på miljön och markanvändningen
  • en skonsam användning av naturresurser.

Gruvverksamheten samordnas på samernas hembygdsområde på så sätt att samernas rättigheter som ursprungsbefolkning tryggas. Vid samordningen beaktas också skoltbefolkningens rättigheter. 

Gruvverksamhetens livscykel

Från inledningen av malmletningen till inledningen av planeringen av gruvan, dvs. till det att processen med miljökonsekvenser påbörjas, går vanligtvis minst 15 år.  Även malmletning som i regel pågått i flera år avbryts som resultatlösa, dvs. i berggrunden finns inget som tyder en sådan anrikning av gruvmineraler, som kunde vara ekonomiskt lönsamt som objekt för gruvverksamhet.

KUVA

Frågor och svar

Kontakta

Relaterat innehåll