Lagstadgade periodiska besiktningar av elanläggningar

Vad är följden av att försumma den periodiska besiktningen?

Om det sker en elskada kan försummelse av den periodiska kontrollen ha rättsliga följder och inverkan på ersättningarna enligt försäkringsvillkoren.

Vilka slags fastigheters elsystem behöver besiktas?

Periodiska besiktningar ska göras på affärs-, kontors-, industri- och lantbruksbyggnader som är utrustade med säkringar på över 35 ampere (A) samt på elanläggningar som är större än dessa.

Kravet gäller egentligen inte bostadshus. Periodisk besiktning krävs dock för anläggningar som är skyddade med säkringar som är över 35 A som finns i bostadshus men inte är bostadslokaler eller andra lokaler som i huvudsak är avsedda för boende. Dessa kan till exempel vara affärslokaler och kontor, offentliga lokaler (exempelvis restaurang, daghem, butik, läkarstation) och dylikt.

Hur ofta behöver periodiska besiktningar genomföras?

I elsäkerhetslagen delas elanläggningar in i olika anläggningsklasser utifrån kraven på besiktningar och underhållsprogram.

Elanläggningar som är i drift ska genomgå periodiska besiktningar utgående från anläggningsklasserna enligt följande:

Vems ansvar är det att se till att de periodiska besiktningarna görs i tid?

Enligt elsäkerhetslagen är det innehavaren av elanläggningen som har skyldighet att sörja för besiktningen. Oftast ligger ansvaret på fastighetsägaren och vid hyresförhållanden på den som ansvarar för långtidsunderhåll av fastigheten. I regel ordnas och beställs besiktningen av fastighetsägaren, den som använder fastigheten eller den aktör som i stället för ägaren eller användaren sörjer för underhållet av byggnaderna samt sköter annan daglig administration och fastighetsförvaltning.

Vad är det som görs vid den periodiska besiktningen?

I den periodiska besiktningen säkerställs att användningen av elanläggningen är säker och att underhållet av anläggningen skötts korrekt. Underhåll av elsystemet betyder att skicket på elinstallationer, elektriska anordningar och eldrivna maskiner regelbundet kontrolleras och att de underhålls och testas i enlighet med anvisningarna. Fel och brister som upptäcks ska åtgärdas tillräckligt snabbt så att dessa är säkra att använda.

För mer omfattande och tekniskt mer krävande elsystem (anläggningsklasserna 2 och 3) måste ett särskilt underhållsprogram upprättas för upprätthållande av säkerheten i elanläggningen. Då fäster man i den periodiska besiktningen framför allt uppmärksamheten på att de planerade åtgärderna genomförts. Åtgärder som antecknats i planen är till exempel

• underhållsbesiktningar utförda av en yrkesutbildad person,
• utförande av underhållsåtgärder som fastställts av tillverkaren av anläggningens delar,
• rengöring av anläggningens delar,
• regelbundna funktionsprov och testningar av skyddsanordningar, såsom skyddsreläer, jordfelsbrytare och brytare samt belysning av utrymningsvägar

Under besiktningen utreds att elanläggningen har de märkningar av strömkretsar, elritningar, -scheman och anvisningar som krävs för säker användning av anläggningen. I besiktningen kontrolleras också att nödvändig utrustning för underhåll finns tillgängligt. Om elinstallationerna har utvidgats eller ändrats fästs uppmärksamhet vid protokollen över ibruktagningsbesiktningen som elentreprenören upprättat och överlämnat till innehavaren samt utreds att nödvändiga ändringar gjorts i fastighetens elritningar.

Elsystemen som kontrolleras varierar i teknisk ålder, omfattning och lösningar, vilket påverkar respektive urvalsförfarande, det vill säga vilken elanläggning som besiktas respektive gång. Besiktningen utförs oftast likt ett stickprov men tillräckligt omfattande sett till objektet som besiktas och de tillgängliga dokumenten gällande anläggningen. Besiktningen genomförs riskbaserat, det vill säga att fokus ligger speciellt på de saker som innebär störst risk. Besiktningsmannen är insatt i säkerhetsfrågor och hen kan identifiera de risker, fel och brister som orsakar fara för elstötar och brandfara.

Hurdan är den tekniska besiktningen som ingår i den periodiska besiktningen?

I den periodiska besiktningen ingår en teknisk besiktning där besiktningsmannen med hjälp av olika granskningsåtgärder och mätningar utreder säkerheten i elsystemet.
Den tekniska besiktningen är speciellt inriktad på elcentraler, skyddsanordningar, såsom val av rätt säkringar samt att elanläggningens delar, såsom eluttag, strömställare och kapsling av lampor är hela och rena.

En installationsdel eller elektrisk anordning som är trasig eller i dåligt skick kan orsaka förutom fara för elstöt även en betydande risk för eldsvåda. I trasiga eluttag, belysningsströmbrytare eller proppsäkringslock i elcentral kan en livsfarlig spänningssatt del befinna sig så att den direkt är berörbar för användaren. När besiktningsmannen öppnar locken till elcentraler för inspektion gör hen iakttagelser om defekter som orsakar brandfara, såsom komponenter som blivit för varma eller opålitliga elektriska kopplingar. Genom mätning undersöks bland annat skicket och helheten i skyddsledarkretsar och jordningar som är viktiga för funktionen i skyddsanordningarna vid felsituationer.

I den helhet som granskas kan det ingå lokaler som har särskilda säkerhetskrav för elanslutningar och elektriska anordningar. Sådana bland annat brandfarliga, explosionsfarliga och medicinska lokaler kontrolleras alltid som en del av anläggningen. I dessa lokaler tas också speciell hänsyn till omfattningen av urvalet för besiktningen.

Fel och brister som nämns i besiktningsprotokollet måste åtgärdas

Som ett bevis på att besiktning genomförts fäster besiktningsmannen en besiktningsdekal på fastighetens huvudcentral, där det till exempel i samband med brand- eller arbetarskyddsinspektion kan fastställas att den periodiska besiktningen genomförts.

Besiktningsmannen registrerar de vid granskningen upptäckta felen och bristerna med motiveringar i protokollet för den periodiska besiktningen som överlämnas till innehavaren av anläggningen. Protokollet är ett förvaltningsbeslut som förbinder innehavaren av anläggningen och som ska förvaras fram till följande periodiska besiktning.

Elanläggningens innehavare ska se till att de brister som nämns i protokollet blir åtgärdade. Vid behov ska det till exempel vid fall av fel kunna påvisas att det som registrerats i protokollet har åtgärdats på korrekt sätt.

Kan besiktningsmannen åtgärda de brister som upptäckts i den periodiska besiktningen?

Besiktningsverksamheten som krävs enligt elsäkerhetslagen är opartisk och oavhängig gentemot alla parter i besiktningen. Därför kan inte besiktningsmannen åtgärda eller delta i korrigering av de upptäckta bristerna.

Ett exempel på förloppet vid en normal periodisk besiktning

• Besiktningsmannen har i förväg sänt anvisningar till innehavaren eller dennes företrädare för förberedelser inför besiktningen. Besiktningsmannen ber att i förväg samla ihop protokollen från de tidigare besiktningarna (protokollen för ibruktagningsbesiktningen, certifieringsbesiktningen och den föregående periodiska besiktningen), elritningarna, sammanställning av gjorda underhåll och eventuellt annat material som kan behövas vid besiktningen. Likaså bestäms vilka som deltar i besiktningen samt om tillträde till och passage i fastigheten.
• Besiktningen börjar med ett inledande möte där besiktningsmannen sätter sig in i objektet som ska besiktas bland annat genom att ta del av materialet som samlats ihop i förväg.
• På det inledande mötet fastställs omfattningen av besiktningen och vart besiktningsurvalet ska riktas.
• Besiktningsmannen beskriver besiktningen för elanläggningens innehavare eller dennes företrädare och berättar om det stickprovsmässiga granskningssättet vars urval slutgiltigt preciseras utgående från de observationer som görs under besiktningen. Det är möjligt att det som upptäckts föranleder ett behov att effektivering av granskningen, å andra sidan kan besiktningsurvalet minska exempelvis på grund av genomförd sanering eller en tillförlitlig sammanställning av gjorda underhåll.
• Besiktningsronden rekommenderas att genomföras tillsammans med de personer som representerar underhållet och innehavaren. Då kan besiktningsmannen ge direkt återkoppling angående underhållet samt utvecklingsförslag i form av rekommendationer för förbättring av säkerheten och driftssäkerheten.
• Den tekniska besiktningen baserar sig i huvudsak på de intryck som bildas. Besiktningsmannen kan även ta hjälp av installationstestare, IR-termometer, värmekamera och andra mätinstrument för att fastställa säkerheten i installationen och driften.
• Som ett tecken på att besiktningen genomförts fäster besiktningsmannen en besiktningsdekal på fastighetens huvudcentral eller på ett motsvarande ställe, där det framgår vem som genomfört besiktningen, besiktningsdatum och tidpunkten för följande besiktning.
• Efter besiktningen ger besiktningsmannen en kort sammanfattad redogörelse av resultatet av besiktningen för innehavaren eller dennes företrädare, som deltagit i inspektionen, och om besiktningsprotokollet som skickas senare och där det som observerats vid besiktningen har registrerats i detalj.
• Bristerna som noterats i protokollet kan gälla sådant som är i strid med föreskrifter eller de tekniska kraven (installationsstandarderna) för installationen. Motiveringen till kraven på korrigering preciseras i protokollet.
• I besiktningsprotokollet tas eventuellt också ställning till utveckling av kontrollen av anläggningens säkerhet och underhåll.
• Om det upptäcks omedelbara faror i besiktningen, såsom fara för elstöt eller allvarlig brandfara, strävar man till att redan under inspektionen avlägsna dem med innehavarens tillstånd.
• Om besiktningsmannen finner allvarliga brister på objektet, måste hen ålägga att en ny besiktning görs för att säkerställa att bristerna åtgärdas.
• Besiktningsmannen ger även anvisningar om att dokumentera korrigeringarna av bristerna, för dokumentationen ska sparas tillsammans med protokollet för den periodiska besiktningen fram tills följande periodiska besiktning.

Vilka fördelar finns det med periodisk besiktning av elanläggningar?

Elektricitet är i normala fall en obemärkt energiform vars existens vi ofta märker först när den antingen saknas helt eller till och med orsakar fara. Det viktigaste syftet med periodiska besiktningar är att förebygga elskador, elstötar, bränder och oförutsedda driftavbrott, som ofta även innebär betydande indirekta kostnadseffekter.

Enbart de periodiska besiktningarna som genomförs sällan räcker dock inte för att kontinuerligt upprätthålla elsäkerheten i fastigheter utan det behövs uppföljning, service och underhåll under drifttiden. Installationer och anordningar som har defekter eller har uppnått slutet av sin livslängd måste repareras eller bytas ut innan de orsakar fara.

Upptäckterna vid en besiktning bör också ses i ett vidare perspektiv än enbart som ett krav på korrigering av enstaka fel och brister. Resultatet av besiktningen pekar oftast på brister och utvecklingsbehov i underhållet av fastighetens elsäkerhet under en längre tid. Det rekommenderas starkt att elanläggningens innehavare, dennes företrädare eller någon annan aktör med ansvar över fastighetshållning, till exempel en person i driften eller fastighetsskötaren deltar i besiktningen.

Av de upptäckter som görs vid den periodiska besiktningen kombinerat med besiktningsmannens vägledande och instruerande förfaringssätt fås en aktuell bild av säkerhetsläget i fastighetens elsystem samt tillräckligheten och kvaliteten på underhållet. Denna information bidrar till att i fortsättningen kunna förutse risker och utveckla metoder för underhållet.

Arbetarskyddslagen ålägger arbetsgivaren att genom nödvändiga åtgärder sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Arbetsgivaren ska bland annat se till att uppkomsten av riskfaktorer och olägenheter förhindras samt att risker och olägenheter som uppstått undanröjs. En elsäker arbetsmiljö och förebyggande av risker som uppstår av el ingår som en del i arbetarskyddet. Arbetsgivaren bör därmed försäkra sig om att arbetsplatsens elanläggning hålls i skick och att den periodiska besiktningen så som begärs genomförts i tid.

Vilka genomför periodiska besiktningar?

Lagstadgade periodiska besiktningar genomförs av auktoriserade besiktningsorgan och auktoriserade besiktningsmän. På Tukes webbplats finns en förteckning över verksamhetsutövare som tillhandahåller besiktningstjänster samt deras kontaktuppgifter (xls, 81 kt) (på finska). Dessutom finns det på Elbesiktningsföreningens (Sähkötarkastusyhdistys SÄTY ry:s) webbplats en förteckning över de besiktningsmän som är medlemmar i föreningen samt deras kontaktuppgifter.

På Tukes webbplats finns de mest centrala bestämmelserna gällande besiktningar och preciserande anvisningar för dem (Tukes-anvisning: Elanläggningar och besiktningar, pdf, 274 kt) samt guiden Elunderhåll och periodiska besiktningar av fastigheter (pdf, 216 kt) (på finska).

Vilka slags frivilliga besiktningar beträffande elsäkerheten går det att beställa?

De sakkunniga inom elsäkerhet kan erbjuda även andra besiktningstjänster än de lagstadgade när besiktningsverksamhetens opartiskhet och oavhängighet inte äventyras. Fastighetsinnehavaren kan vid behov beställa en frivillig besiktning, annan utredning eller ett sakkunnigutlåtande för elanläggningen. Då fastställs omfattningen och innehållet för uppdraget i avtalet mellan innehavaren och besiktningsmannen.

En frivillig besiktning kan till exempel genomföras i ett enfamiljshus eller ett bostadshöghus där man av någon anledning vill fastställa säkerheten i en elanläggning. Tvivelaktiga installationer, avvikande funktion eller fel som uppstår ofta i elanläggningen är bra anledningar till ett uppdrag om frivillig besiktning eller annan utredning.

I samband med en bostads- eller fastighetsaffär kan en besiktning av elanläggningen speciellt i äldre fastigheter vara motiverad och tillrådlig.

Experttjänster kan också begäras när man vill ha en bedömning om elinstallationernas kvarstående livslängd som stöd för styrelsens behov av investeringar och grundliga renoveringar i ett husbolag.

Besiktningsaktörerna kan även erbjuda tilläggstjänster, såsom mätning av elkvaliteten eller värmefotografering. Användning av en värmekamera, det vill säga värmefotografering, har konstaterats vara en bra åtgärd som en del i underhållet. Begynnande fel kan upptäckas genom värmefotografering, vilket kan förebygga en plötslig uppkomst av ett eventuellt brandfarligt fel.