Intern räddningsplan

Inledning

Enligt 28 § i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005) ska verksamhetsutövare som bedriver omfattande industriell hantering och upplagring göra upp en intern räddningsplan. Den interna räddningsplanen är innehåller en utredning om de åtgärder för förebyggande av olyckor som vidtas på produktionsanläggningens område.

När den interna räddningsplanen utarbetas ska den personal som arbetar vid produktionsanläggningen höras, inklusive de långvariga underleverantörer som arbetar i området. Vid utarbetandet ska arrangemangen inom det lokala räddningsväsendet beaktas.

Skyldigheten att utarbeta en intern räddningsplan grundar sig på Europeiska unionens råds direktiv 2012/18/EU (Seveso III-direktivet). Skyldigheten gäller också sådana produktionsanläggningar som bedriver tillverkning och upplagring av explosiva varor och som enligt förordning 685/2015 är skyldiga att utarbeta en säkerhetsrapport eller ett dokument om verksamhetsprinciperna. I fråga om andra produktionsanläggningar som tillverkar eller upplagrar explosiva varor föreskrivs om kraven i den interna räddningsplanen i statsrådets förordning om övervakning av tillverkningen och upplagringen av explosiva varor (819/2015).

Räddningsmyndigheten utarbetar dessutom en extern räddningsplan för säkerhetsutredningsanläggningarna utifrån de uppgifter som verksamhetsutövaren och Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har lämnat. Bestämmelser om räddningsmyndighetens skyldighet att göra upp en extern räddningsplan finns i 48 § i räddningslagen (379/2011).

Anvisningens bindande verkan och ändringar

Tukes utfärdar denna anvisning med stöd av lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005) och statsrådets förordning om övervakning av hanteringen och upplagringen av farliga kemikalier (685/2015). Anvisningen innehåller föreskrifter om den interna räddningsplanen i förordningen (685/2015). Dessutom innehåller anvisningen en förteckning över innehållskraven i den interna räddningsplanen. Till denna del är anvisningen inte bindande, men Tukes anser att den interna räddningsplanen enligt anvisningen ska uppfylla kraven i 17 § och bilaga V i förordningen (685/2015).

Anvisningens ändringshistorik

Innehållsförteckning

1. Skyldighet att göra upp en intern räddningsplan
2. Termer
3. Utarbetande av en intern räddningsplan, godkännande och upprätthållande
4. Den interna räddningsplanens innehåll
4.1. Allmän beskrivning av objektet
4.2. Identifierade olyckor
4.3. Objektets planritningar
4.4. Anläggningens interna räddningsorganisation
4.5. Åtgärder för att begränsa olyckor
4.5.1. Anvisningar
4.5.2. Larmsystem
4.5.3. Anordningar som begränsar olyckan
4.5.4. Räddningsutrustning
4.5.5. Släckvatten och insamling av släckningsavloppsvatten
4.6. Information
4.7. Kontakter till det lokala räddningsväsendet
4.8. Utbildning av personalen och övningar i räddningsplanen
4.8.1. Utbildning av personalen i hur man agerar i olycks- och risksituationer
4.8.2. Anläggningens självständiga övning
4.8.3. Verksamhetsutövarens övningar vid storolyckor
4.9. Samarbete för att förhindra olyckor
4.10. Undanröjning av spår och rengöring av omgivningen
4.11. Uppdateringspraxis för den interna räddningsplanen

1. Skyldighet att göra upp en intern räddningsplan

Skyldighet att göra upp en intern räddningsplan gäller:

• Produktionsanläggningar som bedriver omfattande industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (inklusive naturgas och flytgasanläggningar)
• Sprängämnesfabriker och -lager som innehåller 10 ton eller fler explosiva varor i farlighetsklass 1.1 - 1.3
• Sprängämnesfabriker och -lager som innehåller 50 ton eller fler explosiva varor i farlighetsklass 1.1 - 1.3

Andra sprängämnesfabriker och -lager som inte hör till ovan nämnda grupper ska göra upp en intern räddningsplan i enlighet med statsrådets förordning om övervakning av tillverkningen och upplagringen av explosiva varor (819/2015).

Om det i produktionsanläggningen finns både farliga kemikalier och explosiva varor som avses i förordningen (685/2015), räknas de alla med i det relationstal som bestämmer verksamhetens omfattning.

2. Termer

Nedan beskrivs förklaringarna till termerna räddningsplaner i lagstiftningen. 

Intern räddningsplan (390/2005 28 §) (685/2015 §17 och bilaga V: Tillståndsverken, flytgasanläggningarna, dokumenten över verksamhetsprinciperna och säkerhetsutredningsinrättningarna utarbetar innan verksamheten inleds. Denna anvisning ger anvisningar för utarbetandet av en intern räddningsplan enligt kemikaliesäkerhetslagen (390/2005). Det rekommenderas att en intern räddningsplan enligt kemikaliesäkerhetslagstiftningen och en räddningsplan enligt räddningslagstiftningen inkluderas i samma dokument.

Räddningsplan (379/2011, 15 §): Plan enligt räddningslagen som gäller en byggnad eller ett objekt

Intern räddningsplan (819/2015): Intern räddningsplan för andra sprängämnesfabriker och -lager som nämns i punkt 1

Extern räddningsplan (379/2011, 48 §): Räddningsverket gör upp en extern räddningsplan för de anläggningar som är skyldiga att göra säkerhetsutredningar.

Intern räddningsplan (541/2023, 33 §): Intern räddningsplan för plats för tillfällig förvaring enligt lagstiftningen om transport av farliga ämnen

3. Utarbetande av en intern räddningsplan, godkännande och upprätthållande

Verksamhetsutövaren ska utarbeta en intern räddningsplan med åtgärder för att bekämpa effekterna och begränsa konsekvenserna av eventuella kemikalieolyckor vid anläggningen samt förbereda för sanering av efterverkningarna.

Den interna räddningsplanen används för att planera åtgärderna vid en olycka och för att avsätta tillräckliga resurser för att agera vid en olycka. Verksamheten vid olyckssituationer kan också förutsätta samarbete med andra verksamhetsutövare i närområdet för att förhindra att olyckorna sprids.

En intern räddningsplan utarbetas innan verksamheten inleds

En intern räddningsplan för nya storskaliga anläggningar ska utarbetas och lämnas in till Tukes i tillräckligt god tid (cirka 6 månader) innan verksamheten inleds.  Det rekommenderas att den interna räddningsplanen lämnas in i samband med tillståndsansökan så att den kan behandlas samtidigt.

Slutsatser av anläggningens interna räddningsplan

Tukes begär ett utlåtande av räddningsmyndigheten om verkets interna räddningsplan och ger i samband med tillståndsbehandlingen slutsatser om den interna räddningsplanen. I samband med behandlingen av tillståndsansökan kan Tukes ställa tillståndsvillkor för den interna räddningsplanen.

Personer som deltar i utarbetandet av den interna räddningsplanen

Verksamhetsutövaren ska säkerställa att de personer som ansvarar för utarbetandet och uppdateringen av den interna räddningsplanen har tillgång till tillräcklig och aktuell information. När den interna räddningsplanen utarbetas ska den personal som arbetar vid produktionsanläggningen höras, inklusive de långvariga underleverantörer som arbetar i området. Vid utarbetandet ska arrangemangen inom det lokala räddningsväsendet beaktas.

Identifiering av olyckor vid anläggningar och utredning av externa olyckor

Den interna räddningsplanen grundar sig på identifierade olycksrisker, så anläggningen ska systematiskt identifiera eventuella kemikalieolyckor vid anläggningen och bedöma följderna av dem. I Tukes processäkerhetssystem finns anvisningar om hur man gör en processriskbedömning. Anläggningen ska också utreda externa olycksrisker.  Med hjälp av den interna räddningsplanen förbereder man sig också på olyckor utanför anläggningen, om deras verkningar sträcker sig till anläggningens område. I den interna räddningsplanen presenteras ett sammandrag av de identifierade riskerna och deras konsekvenser (se avsnitt 4.2).

Beredskap för olyckor

Det ska finnas beredskap för identifierade olyckor och verksamhetsutövaren ska fastställa åtgärder för att uppnå en godtagbar nivå på processriskerna. Den interna räddningsplanen grundar sig på anläggningens processriskbedömningar och eventuella andra riskanalyser. I den interna räddningsplanen beskrivs hur man har förberett sig på att förebygga olyckor som identifierats vid anläggningen och begränsa effekterna av olyckor. Beredskapen för olyckor omfattar olika tekniska anordningar vars funktionsduglighet säkerställs med hjälp av en separat service- och underhållsplan.

Anvisningar, utbildning och övning

Anvisningar i den interna räddningsplanen utarbetas för de olyckor som identifierats i riskbedömningen. Anvisningarna utarbetas tillsammans med de anställda (se avsnitt 4.5.1) och arbetstagarna utbildas i hur de ska agera i olyckssituationer (se avsnitt 4.8). Man övar regelbundet på att agera i olyckssituationer (se avsnitt 4.8).

Struktur, upprätthållande och uppdatering av den interna räddningsplanen 

Den interna räddningsplanen är ett dokument som kontinuerligt upprätthålls och som verksamhetsutövaren i första hand utarbetar för anläggningens eget bruk.

Den interna räddningsplanen utarbetas som en anläggningsspecifik helhet. Den interna räddningsplanen kan kompletteras med bilagor som bildar en enhetlig helhet tillsammans med huvuddokumentet.

Verksamhetsutövaren ska lämna in en uppdaterad intern räddningsplan till räddningsmyndigheten. Räddningsverkens aktuella kontaktuppgifter finns på: https://pelastuslaitokset.fi/yhteystiedot.

Verksamhetsutövaren ska se över den interna räddningsplanen minst vart tredje år och alltid vid behov korrigera och uppdatera den. Det rekommenderas att den interna räddningsplanen granskas årligen.

Planen ska uppdateras åtminstone av följande orsaker:

• det har skett förändringar i produktionsanläggningens verksamhet och i organiseringen av räddningsverksamheten
• utifrån observationer av uppdateringar av riskbedömningar
• öka kunskapen om de åtgärder som ska vidtas för att förebygga storolyckor 
• det har framkommit omständigheter som ska beaktas vid utredningen av olycks- eller risksituationer

Tukes rekommenderar att produktionsanläggningarna utser en person som ansvarar för uppdateringen av den interna räddningsplanen eller på annat sätt beaktar ansvaret för uppdateringen av dokumentet i arbetstagarnas befattningsbeskrivningar. 

4. Den interna räddningsplanens innehåll

Innehållet i den interna räddningsplanen fastställs i 17 § i förordningen (685/2015) och i bilaga V till förordningen. Den interna räddningsplanen ska utarbetas med beaktande av följande mål:

• Olyckor begränsas och hanteras för att minimera följderna av dem samt för att begränsa skador på människor, miljö och egendom.
• Nödvändiga åtgärder vidtas för att skydda människor och miljö mot följderna av olyckor.
• Man förbereder sig på att undanröja spåren efter olyckor och rengöra omgivningen.

I detta kapitel presenteras de saker som ingår i en god intern räddningsplan enligt Tukes uppfattning. När räddningsplanen utarbetas ska anläggningens storlek och de risker som verksamheten medför beaktas. Texten som skrivits med kursiv stil finns i bilaga V till förordningen (685/2015) om innehållet i den interna räddningsplanen. Minimikravet för innehållet i den interna räddningsplanen är att kraven i förordningen uppfylls.

4.1. Allmän beskrivning av objektet

Syftet med den allmänna beskrivningen av objektet är att ge en allmän bild av anläggningens verksamhet, de kemikalier som används där och de vanligaste risksituationer som identifierats vid anläggningen.

Verksamhetsutövare

Verksamhetsutövarens namn och objektets läge.

Allmän beskrivning av verksamheten och kemikalierna

En allmän beskrivning av produktionsanläggningens verksamhet samt en allmän beskrivning av de farliga kemikalier som medför risk för olycka och deras egenskaper.

4.2. Identifierade olyckor

Sammanfattning av identifierade olyckor

De viktigaste resultaten av processriskbedömningen beskrivs om de olycksrisker som den interna räddningsplanen förbereder sig på. 

Olyckornas inverkan på produktionsanläggningen och utanför produktionsanläggningen 

En bedömning av konsekvenserna för produktionsanläggningens område och utanför anläggningen. I beskrivningen kan man använda både verbala beskrivningar och kartskisser som beskriver olyckornas influensområden.

Beskrivning av den eventuella orsaken till olyckan:

• värmestrålningseffekt
• tryckeffekt
• risker orsakade av lösa delar
• hälsorisker orsakade av kemikalier
• miljöfara orsakad av kemikalier
• Eventuella dominoeffekter, dvs. händelsekedjor där följderna av en olycka i en produktionsanläggning orsakar en ny olycka och leder till en storolycka.

Närmare principer för bedömning av konsekvenserna av olyckor presenteras i Tukes guide "Placering av produktionsanläggningar". Utöver bedömningen av typiska olycksfall som presenteras i handboken kan man i den interna räddningsplanen vid behov presentera bedömningar av hur mer osannolika storolyckor påverkar planeringen av räddningsverksamheten och gestaltningen av den maximala beredskapen.

Olyckor utanför anläggningen

I beskrivningen beaktas kända olyckor som sker utanför anläggningen och vars verkningsområde bedöms sträcka sig till anläggningsområdet.

4.3. Objektets planritningar

Planritningarna i den interna räddningsplanen ska innehålla de uppgifter som med tanke på objektets karaktär är väsentliga för att förebygga effekterna av identifierade olyckor.  Nästa lista är riktgivande.

I ritningarna presenteras följande:

• samlingsplats
• räddningsvägar och körrutter på anläggningsområdet som används vid en olycka samt eventuella portar och vändplatser
• användnings- och upplagringsplatser för farliga kemikalier
• planritningar per våning (personalens utrymningsvägar och brandkårens anfallsvägar, elcentraler, fördelningscentraler, reservkraftanläggningar, hissar, transformatorstationer, brandsektionerande konstruktioner) 
• placeringar för luftkonditioneringens nödstoppsknappar, maskinrum och styranordningar
• nödstoppsbrytare
• kontrollerade områden med gasdetektorer
• avstängningsventiler för kemikalier som är avsedda att användas i olyckssituationer
• ritningar över avloppsnätet på tomten, av vilka framgår ventiler eller andra system som används för hantering av läckage eller släckningsavloppsvatten 
• släckvattentäkter.

Objektets planritningar kan vara en del av den interna räddningsplanen eller bilagor till den interna räddningsplanen. Som planritning kan man utnyttja den ritning av objektkortet som gjorts upp för räddningsverket, om den innehåller uppgifter enligt denna anvisning. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid planritningarnas aktualitet och förändringshantering. Bilderna ska vara så tydliga och entydiga som möjligt för att de ska kunna utnyttjas i en olyckssituation. Alla märkningar som är onödiga med tanke på olyckssituationer ska tas bort från bilderna.

4.4. Anläggningens interna räddningsorganisation

Namn och uppgifter för de personer som har befogenhet att inleda räddningsinsatser och som ansvarar för anläggningens interna verksamhet. Namn och uppgifter för den person som ansvarar för kontakterna med de myndigheter som ansvarar för den externa räddningsplanen.

Verksamhetsutövaren ska bedöma och fastställa de personalresurser som behövs för att genomföra de åtgärder som presenteras i den interna räddnings-planen samt för att producera tillräcklig experthjälp för myndigheterna.

I den interna räddningsplanen presenteras personalens uppgifter och organisering i olyckssituationer. I den interna räddningsorganisationen ska man beakta ledningen av verksamheten, de egentliga räddningsåtgärderna, experthjälpen till ledningen och räddningsverket samt kommunikationen och stödfunktionerna. Organisationen kan omfatta en industribrandkår eller interna räddningsgrupper som ansvarar för de mest krävande åtgärderna.

Beskrivningen av räddningsorganisationen ska innehålla

• namn, befattningsbeskrivning, kontaktuppgifter till personerna i ledningsgruppen
• namn och uppgifter för den person som ansvarar för kontakterna med de myndigheter som ansvarar för den externa räddningsplanen. 
• organisationens olika grupper (t.ex. utbildade räddningsgrupper)
• namn, befattningsbeskrivning och kontaktuppgifter för varje grupps ansvarspersoner.

4.5. Åtgärder för att begränsa olyckor

En beskrivning av de åtgärder som måste vidtas för att hantera situationen eller händelsen och begränsa följderna av den, för varje situation eller händelse som kan förutses och som i betydande grad kan påverka uppkomsten av en storolycka. Beskrivningen ska också innehålla en redogörelse för säkerhetsanordningarna och de tillgängliga resurserna.

Åtgärder som syftar till att begränsa riskerna för de personer som befinner sig inom området, inbegripet varningssystem och anvisningar för hur personerna ska förfara vid varning.

4.5.1. Anvisningar

I den interna räddningsplanen presenteras anvisningar (för räddningsgruppen, ledningen, alla anställda) för de olycksscenarier som identifierats i riskbedömningen enligt olyckstyp.

I anvisningarna ska förutom den egna personalen även utomstående arbetstagare och besökare i området samt vid behov andra företag i området beaktas. 

I anvisningarna beaktas till exempel

• läckage av farliga kemikalier
• bränder
• explosioner
• olyckor i närområdet
• olyckor orsakade av naturfenomen
• olyckor i samband med underhåll (t.ex. behållararbeten, arbete på hög höjd)
• göra nödanmälan och larma personal  
• anvisningar för agerande vid larm
• bruksanvisningar för räddningsutrustning

Anvisningarna ska vara tydliga och genomförbara.  Det rekommenderas att man inkluderar bilder i anvisningarna om man med hjälp av dem kan göra anvisningarna tydligare. Den interna räddningsorganisationen ska ha tillräckliga resurser och tillräcklig kompetens för att utföra de åtgärder på anvisat sätt. Man måste också ge anvisningar om vilka åtgärder som inte är säkra att vidta på egen hand.

Anvisningarna kan sammanställas till åtgärdskort som, utöver planen, kan placeras till exempel i närheten av ett eventuellt olycksobjekt, i kontrollrummet eller på någon annan överenskommen plats.

Anvisningarna för ledningen, experter och kommunikation behandlar:

• inledning och organisering av verksamheten
• lednings- och arbetsutrymme
• kontakt med räddningsgrupper
• samarbete med räddningsmyndigheterna och anordnande av vägledning
• kommunikationsansvar: objekt i närområdet, media, anhöriga, kommunen, tillsynsmyndigheterna
• inledning av eftervården av en olycka.

Anvisningarna för räddningsgruppen behandlar:

• inledning och organisering av verksamheten
• kontakt med ledningen och experter
• skyddsutrustning och korrekt användning av denna
• åtgärder för att begränsa följderna av en olycka, och som räddningsgruppen har möjlighet att genomföra
• vägledning av räddningsmyndigheten
• nedkörning av verksamheten och förflyttning till en samlingsplats.

4.5.2. Larmsystem

De system och den utrustning som används väljs så att man med hjälp av utrustningen och anläggningens egen personal kan klara av de planerade åtgärderna. Anläggningarna och systemen beskrivs i den interna räddningsplanen.

Brandvarnarsystem

Utredning av anläggningens brandlarmsystem (automatiska brandvarnare, brandvarnarsystem):

• varnarnas funktionsprinciper: rök, värme, annat  
• brandlarmcentralens läge 
• brandvarnarnas placering per objekt 
• brandvarnarnas ansvariga 
• larmknapparnas placering 
• larmets styrplats
• eventuella säkerhetsfunktioner i anslutning till brandlarm

Placeringen av brandvarnarsystemets anordningarna kan anges på anläggningens planritningar.

Gas- och läckagedetektorer

Utredning om anläggningens eventuella gas- och läckagedetektorer:

• placering (detektorernas placering kan anges i anläggningens planritningar)
• larmets styrplatser
• larmgränser och eventuella säkerhetsfunktioner kopplade till gas- eller läckagedetektorer 

Externa larmanordningar

Utredning om eventuella externa larmanordningar och de åtgärder de orsakar. Beskriv hur hela personalen informeras om det externa larmet.

4.5.3. Anordningar som begränsar olyckan

Rökventilation

I den interna räddningsplanen presenteras följande:

• möjligheter till rökventilation i olika utrymmen
• rökventilation i korridorer som leder ut
• rökventilationsluckornas placering och funktionsprincip
• placering av manuell utlösare
• maskinansvarig

Automatiskt släckningssystem

Utredning om anläggningens eventuella automatiska släckningssystem:

• släcksystemets funktionsprincip
• släckningscentralens läge
• skyddade områden
• släckningssystemets ansvariga

Objektskydd

Utredning om anläggningens eventuella objektskydd:

• objekt som skyddats med automatiskt fungerande släckningssystem och deras placering samt objektskyddssystemens förvaltare
• placeringen av objekt som utlöses manuellt och utlösningsknapparna 

Primärsläckningsutrustning

• typ, antal och placering av handbrandsläckare och andra primärsläckare i planritningarna
• ansvariga personer

Övriga anordningar som begränsar olyckan

Enligt anläggningens eventuella olyckstyper kan anläggningarna ha olika anordningar för att begränsa olyckorna även utöver ovan nämnda system. Dessa kan till exempel vara:

• nödventilationssystem (gasläckage)
• fasta läckagekontrollanordningar (läckagebassänger, rörsystem och utrustning)
• flyttbar utrustning för läckagekontroll

4.5.4. Räddningsutrustning

Beskriv den räddningsutrustning som används vid anläggningen, t.ex.:

• tryckluftsutrustningar
• skyddsdräkter
• gasmasker
• släckningsutrustning (t.ex. utrustning som räddningsgruppen använder)

4.5.5. Släckvatten och insamling av släckningsavloppsvatten

I den interna räddningsplanen beskrivs var och hur anläggningen får det släck-vatten som behövs samt de anordningar och åtgärder som hänför sig till hante-ringen av släckningsavloppsvattnet. Placeringen av anordningar för hantering av släckvatten har beaktats i punkt 4.3 i anvisningen. Planritningar.

Räddningsplanen ska innehålla anvisningar om hanteringen av släckningsav-loppsvatten. En noggrannare plan för hantering av släckningsavloppsvatten kan finnas som bilaga till räddningsplanen. Närmare anvisningar om utarbetandet av planen för hantering av släckningsavloppsvatten finns i Tukes guide ”Hantering av kemikalieläckage och släckningsavloppsvatten” (på finska).

4.6. Information

På vilket sätt anmäls en olycka snabbt till de myndigheter som ansvarar för inledandet av den externa räddningsplanen, hurdan information som lämnas omedelbart och hur mer detaljerad information lämnas i takt med att den erhålls. 

I den interna räddningsplanen fastställs hur allmänheten ska varnas/informeras om olyckan, hur myndighetsinformationen ska stödjas och anläggningens egen interna information vid en olycka definieras.

Faktorer som ska beskrivas

• informationsorganisation: ansvar, organisationens samlingsplats, sammankallare, information innan informationsorganisationen samlas  
• omedelbar information, mer detaljerad information
• upplösning av organisationen 

4.7. Kontakter till det lokala räddningsväsendet

• räddningsverkets kontaktuppgifter
• räddningsmyndighetens aktionsberedskap vid objektet (eventuella verksamhetstider och resurser)
• ledningsplats vid anläggningen i en olyckssituation
• sätt att hålla kontakt med räddningsmyndigheten
• på vilket sätt stöds räddningsåtgärder utanför området

4.8. Utbildning av personalen och övningar i räddningsplanen

På vilket sätt utbildas personalen för de uppgifter som de förutsätts utföra och vid behov för att samordna denna verksamhet med den externa räddningstjänsten.

4.8.1. Utbildning av personalen i hur man agerar i olycks- och risksituationer

Kompetensbehov för anläggningens personal för hur de ska agera i en olyckssituation beskrivs i den interna räddningsplanen.

Alla som arbetar i området, inklusive underleverantörer, ska utbildas i de centrala aspekterna av i den interna räddningsplanen och åtgärderna vid nödsituationer. I den interna räddningsplanen beskrivs hur detta har säkerställts bl.a. med hjälp av personalens utbildningsplan, utbildningsregistret och introduktionspraxis.

I utbildningen och introduktionen för personalen ska bland annat följande beaktas:

• hur man gör nödanmälan
• placeringen och användningen av primärsläckare, släckningsanordningar och brandlarm
• utrymningsvägar, samlingsplatser och skyddsutrymmen
• skydd och åtgärder vid gasolyckor
• undervisning och övning i första hjälpen-åtgärder, ansvarsperson
• räddningsverkets guidning på platsen
• samarbete med räddningsverket
• agerande i eventuella olyckssituationer som identifierats vid anläggningen (till exempel kemikalieläckage, brand jfr anvisningarna i punkt 4.5)

4.8.2. Anläggningens självständiga övning

Enligt förordningen (685/2015, 19 §) ska verksamhetsutövaren göra upp en plan för ordnande av övningar som gäller den interna räddningsplanen. 

Övningar anordnas regelbundet med avseende på verksamheten och processäkerhetsriskerna, till exempel årligen eller oftare vid behov.

Övningsplan

Övningsplanen, där de planerade övningarna i anslutning till kemikalieolyckor presenteras för flera år framåt, är en del av den interna räddningsplanen eller en bilaga till den.

• I övningsplanen beskrivs varje övnings ämne, tidpunkt och de parter som deltar i övningarna.

Planering och genomförande av övningar samt utveckling av verksamheten

Planeringen och genomförandet av övningarna i anläggningens interna räddningsplan beskrivs som en del av den interna räddningsplanen eller dess bilagor.

I beskrivningen beaktas:

• hur övningarna i den interna räddningsplanen planeras och genomförs
• vem som ansvarar för planeringen och genomförandet
• hur säkerställer man att övningsplanen på längre sikt täcker anläggningens viktigaste kemikalieolyckor
• hur ledningen av räddningsverksamheten har beaktats i övningarna i den interna räddningsplanen
• hur deltagarna journalförs
• hur övningarna följs upp och hur observationerna antecknas
• hur utvecklingsobjekt identifieras utifrån observationerna
• hur verksamhetssätten och dokumenten systematiskt utvecklas med hjälp av åtgärder som fastställts utifrån de övningar som hållits
• hur man följer upp att de fastställda åtgärderna genomförs
• hur personalen informeras om övningarna och observationerna under dem

En rapport utarbetas över de övningar som ordnats, där man beskriver planeringen och genomförandet av övningen samt observerade brister och utvecklingsobjekt. 

Målet med övningarna i den interna räddningsplanen är att upprätthålla och utveckla anläggningens förmåga att agera i en olyckssituation.

4.8.3. Verksamhetsutövarens övningar vid storolyckor

Verksamhetsutövare som är skyldiga att göra säkerhetsrapporter ska ordna övningar vid storolyckor i samarbete med räddningsverket minst vart tredje år. Bestämmelser om detta finns i räddningslagen (379/2011) och inrikesministeriets förordning om externa räddningsplaner för objekt som medför särskild risk (1286/2019).

Verksamhetsutövare som är skyldiga att göra säkerhetsrapporter beskriver i sin interna räddningsplan vad man har kommit överens om med de lokala myndigheterna om att ordna övningar för storolyckor, till exempel anläggningens kontaktperson och tidpunkterna för övningarna.

4.9. Samarbete för att förhindra olyckor

Verksamhetsutövare som är verksamma på samma fabriksområde och bildar en funktionell helhet eller är belägna inom ett gemensamt olycksriskområde skall samarbeta för att förebygga olyckor och förhindra att de sprids. Verksamhetsutövare i området ska också utarbeta principer för ordnandet av gemensamma räddningsövningar och samordningen av räddningsövningarna. Principerna för samarbetet, ordnandet av samarbetet och ansvarsfördelningen i fråga om olyckssituationer beskrivs i den interna räddningsplanen.

När gemensamma räddningsövningar ordnas ska man beakta att övningarna innehåller aktiva övningar enligt den interna räddningsplanen för alla verksamhetsutövare som deltagit i övningarna.

4.10. Undanröjning av spår och rengöring av omgivningen

Beredskap för att röja undan spåren efter olyckan och rengöra omgivningen.

I den interna räddningsplanen beskrivs:

• planer för undanröjning av spår och rengöring av omgivningen
• fortsatt behandling av förorenat jordmaterial och släckningsavloppsvatten
• röjning av området (byggnadsavfall, anordningar, utrustning)
• anvisningar om hanteringen av släckningsavloppsvatten finns i punkt 4.5.4.

4.11. Uppdateringspraxis för den interna räddningsplanen

I den interna räddningsplanen beskrivs praxis för uppdatering och granskning av anläggningens interna räddningsplan.