Harmoniserade riskindikatorer

Ramdirektivet för hållbar användning av bekämpningsmedel ålägger EU-medlemsländerna att minska de hälso- och miljörisker som orsakas av användningen av växtskyddsmedel. För att riskminskningen ska kunna följas upp har kommissionen som uppföljningsverktyg utarbetat två harmoniserade riskindikatorer som baseras på:

  • försäljningsmängder (HRI)
  • antal dispenser (HRII).

Kommissionen beräknar varje år riskindikatorer som är specifika för medlemsländerna och baseras på de upgifter om försäljningsmängder som medlemsländerna samlat in och meddelat och på antalet dispenser.

Harmoniserad riskindikator HRI

Indikatorn beskriver förändringen av försäljningsmängderna av aktiva substanser, dvs. preparatets verksamma ämne, jämfört med genomsnittet för åren 2011–2013 (indikatorns värde = 100). De aktiva substanserna är indelade i fyra olika grupper. Varje grupp har getts en egen viktningsfaktor som används vid sammanräkning av de olika gruppernas försäljningsmängder (se bild 1).

  • Grupp 1: aktiva substanser med låg risk (viktningsfaktor 1), som vid riskbedömning har visat sig mindre skadliga än andra substanser.
  • Grupp 2: aktiva substanser som inte tillhör några andra grupper (viktningsfaktor 8). Hit räknas huvuddelen av aktiva substanser, såsom glyfosat, MCPA och urea.
  • Grupp 3: aktiva substanser som ska ersättas (viktningsfaktor 16), vilkas egenskaper är mer problematiska än hos andra aktiva substanser. Exempel på ämnen som hamnar i denna grupp är sådana som bryts ned långsamt (t.ex. aklonifen) och carcinogena ämnen.
  • Grupp 4: ämnen (viktningsfaktor 64) som vid beräkningstillfället inte längre är godkända aktiva substanser inom EU.

Harmoniserad riskindikator

Bild 1. Riskindikatorn har börjat sjunka, men har inte ännu nått sin utgångsnivå, dvs. genomsnittet för åren 2011–2013 (HRI = 100). Detta beror på att försäljningen av urea minskat jämfört med året innan. Försäljningen av övriga växtskyddsmedel har legat på samma nivå som under de senaste åren.

Årlig försäljninsmändger

Bild 2. Försäljningen av växtskyddsmedel har varit inriktad på ämnen i grupp 2, av vilka urea och glyfosat har varit de mest sålda.

Indikatorn sjunker på grund av minskad försäljning av urea

Baserat på indikatorn verkar den av växtskyddsmedelsanvändningen orsakade risken som helhet ha börjat minska i Finland under undersökningsperioden 2011–2019 (bild 1). Det måste beaktas att indikatorn innefattar försäljningsmängderna för alla fyra grupperna och således av alla aktiva substanser som finns på marknaden.

Eftersom försäljningsmängderna är små blir, trots viktningsfaktorerna, påverkan liten av ämnena i grupp 3 och 4, dvs. ämnen som ska ersättas och ämnen som har försvunnit. Detsamma gäller för grupp 1, dvs. ämnen med låg risk. Ämnen i grupp 2 påverkar indikatorns värde betydligt mer (88–97 %), eftersom de säljs i större mängder (bild 2). I denna grupp är urea den som helt klart säljs mest, ämnet täcker 73 % av gruppens totalförsäljning. Därmed har urea även den största inverkan på riskindikatorn. Den ökade försäljningsmängden var ensam orsaken till indikatorns ökningsriktning under 2011–2018. Då minskade å andra sidan försäljningen av andra ämnen jämfört med jämförelsenivån 2011–2013. Användningen av urea är kopplad till avverkningsvolymerna. Det är känt att avverkningsvolymen för 2019 var mindre än året innan. Urea används för bekämpning av rotticka i skogar. Lagen om bekämpning av skogsskador ålägger skogsägare att genomföra bekämpning vid avverkning under sommaren i skogar med huvudsakligen barrträd. Urea används också som gödsel i jord- och skogsbruk. I motsats till huvuddelen av växtskyddsmedel har inte urea utvecklats i första hand för att utrota organismer som ska bekämpas.

Harmoniserad riskindikator, gruppspecifika

Bild 3. Den gruppspecifika indikatorn beskriver den ändring som har skett i gruppens försäljningsmängder, i förhållande till gruppens försäljning åren 2011–2013 (HRI = 100). 

I bild 3 visas kurvorna för åren 2011-2019 för riskindikatorer som baseras på alla fyra gruppernas försäljningsmängder. Kurvorna är inte inbördes jämförbara, eftersom varje kurva utgår från sin egen genomsnittsnivå. Försäljningen för ämnen med låg risk (grupp 1) är många gånger mindre än försäljningen för grupp 2.

Indikatorn HRI II baseras på årligt antal dispenser som har beviljats i Finland för växtskyddsmedel

Tukes kan på ansökan bevilja dispens för ett växtskyddsmedel i sådana fall där det för bekämpning av skadegörare inte finns något godkänt preparat i medlemslandet eller om det inte finns någon annan bekämpningsmetod.

Användningen av ett preparat med dispens ska vara begränsad och övervakad, och dispensen gäller i 120 dygn. Dispens kan också beviljas för ett biologiskt preparat eller för användningsobjekt som avviker från preparatets försäljningsomslag.

Resultaten för indikatorn som baseras på beviljade dispenser presenteras i bild 4. Indikatorns årliga värde varierar betydligt då en plötsligt ökad förekomst av en enskild skadegörare kan orsaka bekämpningsbehov. Ett exempel på detta är gammaflyet som förekom rikligare i gynnsamma väderförhållanden under sommaren 2018. Beviljande av dispenser var det enda alternativet för att säkerställa skördarna från gammaflyangrepp på vidsträckta områden med bland annat ärta, oljeväxter och bondböna.

Som marknadsområde för växtskyddsmedel är Finland litet, och av ekonomiska skäl är företagen inte alltid intresserade av att söka godkännande för växtskyddsmedel. Till exempel odlar vi i små bestånd specialväxter för vilka sortimentet av växtskyddsmedel är begränsat. Dessutom har av bekämpningssynpunkt viktiga aktiva substanser försvunnit från marknaden. I sådana situationer är ansökan om dispens ofta enda sättet att snabbt kunna få tillgång till växtskyddsmedel för att säkerställa skörd av odlingsväxter i små bestånd.

Myönnettyjen poikkeuslupien määrä oli suurin vuonna 2018

Bild 4. Antalet beviljade dispenser åren 2011–2019.

I tabell 1 visas antalen av dispenser som Tukes beviljade under åren 2013–2019. Finland har det lägsta antalet beviljade dispenser jämfört med övriga EU-medlemsländer.

År Dispenser totalt Produkt mot skadedjur Produkt mot ogräs Produkt mot växtsjukdomar Produkt för växtreglering
2013 4 3     1
2014 11 8 2   1
2015 8 5 2   1
2016 16 9 5 1 1
2017 10 4 4 1 1
2018 18 12 3 2 1
2019 20 14 3 2 1
Totalt 67 41 16 4 6

Reducering av risker orsakade av växtskyddsmedelsanvändning

Avsikten är att med hjälp av harmoniserade riskindikatorer följa upp hur väl medlemslandet lyckas genomföra målen för hållbar användning av bekämpningsmedel och minska de hälso- och miljörisker som användning av växtskyddsmedel orsakar. Kommissionens indikator är fortfarande mycket grov och tar till exempel inte hänsyn till det egentliga användningssättet eller den aktiva substansens giftighet för användare och miljö.

Genom information, rådgivning och utbildning strävar man efter en noggrannare användning av växtskyddsmedel och att minska de risker som användningen orsakar.  Kommunikationen genomförs mångsidigt och via många kanaler. Således är främjandet av både professionella användares och hobbyanvändares medvetenhet om riskerna med användningen av växtskyddsmedel en betydande del av handlingsprogrammet för hållbar användning. Användningen av odlingstekniska metoder för att förebygga förekomsten av skadegörare med beaktande av principerna för integrerad bekämpning spelar en nyckelroll i minskningen av växtskyddsmedel och risker. 

Det måste noteras att flera olika faktorer inverkar på årlig försäljning och användning av växtskyddsmedel. Omfattande och riklig förekomst av en enskild skadegörare kan öka behovet av bekämpning och orsaka en betydande ökning av användningen av ett visst växtskyddsmedel under en viss växtperiod.  Bakgrunden till en rikligare förekomst av en skadegörare kan vara exceptionella väderförhållanden eller till och med att skadedjur förflyttar sig med luftströmmarna.

Växtskyddsmedel som innehåller särskilt farliga verksamma ämnen

Kommissionen förbinder medlemsländerna att välja ut medel som innehåller särskilt farliga verksamma ämnen, vars användning, försäljning och utveckling av harmoniserad riskindikator sedan följs upp. I Finland har följande särskilt farliga verksamma ämnen valts ut för uppföljning: glyfosat, atsoxystrobin, deltametrin, esfenvalerat och indoxakarb. Ämnena valdes ut i samarbete med bl.a. experter från Suomen Mehiläishoitajain Liitto, Finlands miljöcentral och Säkerhets- och kemikalieverket.

Glyfosat valdes ut som särskilt farligt verksamt ämne eftersom det är det mest sålda växtskyddsmedlet i Finland och globalt med en omdebatterad cancerrisk. Atsoxystrobin är ett allmänt använt bekämpningsmedel mot svampsjukdomar och det mest förekommande ämnet, dock i små halter, i Finlands miljöcentrals ytvattenkontroller. Minskad mängd insekter är ett globalt orosmoment, och därför valdes deltametrin, esfenvalerat och indoxakarb för bekämpning av skadedjur ut som särskilt farliga verksamma ämnen. Dessa ämnen är mycket giftiga för vattenlevande organismer och även för andra insekter än de som ska bekämpas. Med undantag av indoxakarb har inga betydande förändringar skett vad gäller särskilt farliga verksamma ämnen. År 2019 återhämtade sig försäljningen av indoxakarb till samma nivå som tidigare.

År 2019 återhämtade sig försäljningen av indoxakarb till samma nivå som tidigare.