Ramdirektivet för hållbar användning av bekämpningsmedel ålägger EU-medlemsländerna att minska de hälso- och miljörisker som orsakas av användningen av växtskyddsmedel. För att riskändringen ska kunna följas upp har kommissionen som uppföljningsverktyg utarbetat två harmoniserade riskindikatorer som baseras på:
försäljningsmängder (HRI 1)
antal dispenser (HRI 2).
Till skillnad från typiska riskbedömningar beaktar de aktuella indikatorerna inte olika ämnens olika egenskaper, såsom en skadlig effekt på hälsa och miljö. I stället för mått som beskriver skadliga egenskaper används för försäljningsvolymerna en viktningsfaktor, som bestäms utifrån förteckningarna i förordningen om godkännande av verksamma ämnen ((EU) 540/2011).
Grupp
(EU) 540/2011
Verksamma ämnen
Viktningsfaktor
1: Substanser med låg risk
Bilagor, del D
Substanser som vid riskbedömning har visat sig vara mindre skadliga än andra substanser. Innehåller tiotals ämnen som främst är mikrobiologiska.
1
2: Övriga ämnen
Bilagor, delarna A och B
Substanser som har godkänts, men som inte tillhör grupp 1 eller grupp 3. Innehåller hundratals ämnen, bland annat glyfosat, deltametrin och ättiksyra.
8
3: Substanser som ska ersättas
Bilagor, del E
Substanser som till exempel är långlivade, bioackumulerbara, carcinogena, mutagena eller reproduktionstoxiska. Innehåller tiotals ämnen.
16
4: Förbjudna substanser
(Ej förtecknad)
Substanser vars godkännande inte gäller på EU-nivå.
64
Harmoniserad riskindikator 1 (HRI 1)
Bild 1. HRI 1 beskriver förändringen av de viktade försäljningsmängderna av aktiva substanser, dvs. preparatets verksamma ämne, jämfört med genomsnittet för åren 2011–2013 (indikatorns värde = 100). Den officiella indikatorn (svart) är förenlig med försäljningsvolymen av urea. Den blå linjen visar indikatorns värde utan urea.
Baserat på indikatorn består den av växtskyddsmedelsanvändningen orsakade risken i Finland nästan enbart av urea. Förändringarna av försäljningen av urea avgör indikatorns riktning. Urea godkändes som ett verksamt ämne med låg risk 2024, men ändringen i viktningsfaktorn syns inte ännu i denna statistik. Tukes ser inget samband mellan försäljningen av urea och miljö- och hälsorisker orsakade av växtskyddsmedel. Urea används för att bekämpa rotticka i skogarna, så avverkningsmängderna påverkar försäljningen av ämnet. Skogsskadelagen förpliktar skogsägaren att utföra bekämpning vid avverkning sommartid i barrträdsdominerade skogar.
Bild 2. De viktade försäljningsvolymerna består främst av substanserna i grupp 2. Bland de substanserna är försäljningsvolymerna av urea och glyfosat största. De viktade försäljningsvolymerna för grupperna 1, 3 och 4 är obetydliga jämfört med grupp 2.
Indikatorvärdena per grupp anges på bild 3. I indikatorn som visar den proportionella förändringen har utgångsnivån betydelse. Förändringar på flera hundra ton av en hög utgångsnivå (grupp 2) syns nästan inte alls, medan en höjning på två ton av en låg utgångsnivå (grupp 1) visar sig som en dramatisk förändring. Grupperna ändras enligt bedömningen av verksamma ämnen. Om en substans som ska ersättas till exempel förbjuds, överförs försäljningsvolymerna av substansen från grupp 3 till grupp 4.
Bild 3. Den gruppspecifika indikatorn beskriver den ändring som har skett i gruppens försäljningsmängder, i förhållande till gruppens försäljning åren 2011–2013 (HRI = 100).
Harmoniserad riskindikator 2 (HRI 2)
Bild 4. HRI 2 beskriver det viktade antalet dispenser som årligen beviljats i nödsituationer, i förhållande till genomsnittet för 2011–2013 (indexvärde = 100). Åren 2011 och 2012 beviljades inga dispenser i nödsituationer och därför är jämförelsenivån relativt låg.
Tukes kan bevilja dispenser i nödsituationer inom växtskydd för 120 dygn för begränsad och övervakad användning.
Reducering av risker orsakade av växtskyddsmedelsanvändning
Genom information, rådgivning och utbildning strävar man efter en noggrannare användning av växtskyddsmedel och att minska de risker som användningen orsakar. Kommunikationen genomförs mångsidigt och via många kanaler.
Således är främjandet av både professionella användares och hobbyanvändares medvetenhet om riskerna med användningen av växtskyddsmedel en betydande del av handlingsprogrammet för hållbar användning. Användningen av odlingstekniska metoder för att förebygga förekomsten av skadegörare med beaktande av principerna för integrerad bekämpning spelar en nyckelroll i minskningen av växtskyddsmedel och risker.
Växtskyddsmedel som innehåller särskilt farliga verksamma ämnen
Kommissionen förbinder medlemsländerna att välja ut medel som innehåller särskilt farliga verksamma ämnen, vars användning, försäljning och utveckling av harmoniserad riskindikator sedan följs upp. I Finland har följande särskilt farliga verksamma ämnen valts ut för uppföljning: glyfosat, atsoxystrobin, deltametrin, esfenvalerat och indoxakarb. Ämnena valdes ut i samarbete med bl.a. experter från Suomen Mehiläishoitajain Liitto, Finlands miljöcentral och Säkerhets- och kemikalieverket.
Glyfosat valdes ut som särskilt farligt verksamt ämne eftersom det är det mest sålda växtskyddsmedlet i Finland och globalt med en omdebatterad cancerrisk.
Atsoxystrobin är ett allmänt använt bekämpningsmedel mot svampsjukdomar och det mest förekommande ämnet, dock i små halter, i Finlands miljöcentrals ytvattenkontroller.
Minskad mängd insekter är ett globalt orosmoment, och därför valdes deltametrin, esfenvalerat och indoxakarb för bekämpning av skadedjur ut som särskilt farliga verksamma ämnen. Dessa ämnen är mycket giftiga för vattenlevande organismer och även för andra insekter än de som ska bekämpas.
Indikatorer i strategin Från jord till bord
Enligt målen för strategin Från jord till bord (F2F) och strategin för biologisk mångfald (BD) försöker EU
halvera användningen av och risken med kemiska bekämpningsmedel fram till 2030 (F2F 1) och
halvera användningen av farliga bekämpningsmedel fram till 2030 (F2F 2).
Uppnåendet av målen följs upp med en indikator som motsvarar HRI-indikatorn. Indikatorn skiljer sig dock från HRI-indikatorn, till exempel vad gäller referensperioden och de granskade medlen. Såsom namnet Från jord till bord uttrycker gäller strategin jordbruket, men indikatorn omfattar även växtskyddsmedel som används inom andra sektorer.
De termer som har använts i målen är inte helt entydiga och därför förklaras de i förteckningen nedan.
Med bekämpningsmedel avses växtskyddsmedel, inte andra bekämpningsmedel som biocider.
Definitionen kemiskt ämne är fortfarande oklar. Den kan dock avse andra ämnen än mikrobiologiska ämnen, semiokemikalier och ämnen av biologiskt ursprung eller ämnen som kan jämställas med sådana ämnen.
Med farligaste ämnen avses ämnen som ska ersättas (HRI-grupp 3).
Med halvering av användningen avses halvering av försäljningen jämfört med genomsnittet för 2015–2017.
Med halvering av riskerna avses halvering av den viktade försäljningsvolymen jämfört med genomsnittet för 2015–2017.
Indikator 1 i Från jord till bord (F2F 1)
Bild 5. Indikator 1 i Från jord till bord beskriver förändringen av de viktade försäljningsvolymerna i förhållande till genomsnittet för 2015–2017 (indikatorvärde = 100). Den officiella indikatorn (svart) är förenlig med försäljningsvolymen av urea. Den blå linjen visar indikatorns värde utan urea. Enligt EU:s mål bör värdet av den officiella indikatorn understiga 50 (grå streckad linje) före 2030.
Indikator 2 i Från jord till bord (F2F 2)
Trots att indikator F2F 2 inte beaktar den proportionella skadliga effekten av olika substanser som ska ersättas, är alla substanser som ska ersättas på ett eller annat sätt problematiska. Därför har syftet redan länge varit att minska användningen av dem. Till skillnad från HRI-indikatorerna överförs de historiska försäljningsvolymerna av ett verksamt ämne som ska ersättas inte i denna indikator till en annan grupp till följd av ett förbud mot användning av ämnet.
Bild 6. Indikator 2 i Från jord till bord beskriver förändringen av försäljningsvolymerna av verksamma ämnen som ska ersättas, i förhållande till genomsnittet för 2015–2017 (indikatorvärde = 100). Enligt EU:s mål bör värdet av indikatorn understiga 50 (grå streckad linje) före 2030.
