Harmoniserade riskindikatorer

Ramdirektivet för hållbar användning av bekämpningsmedel ålägger EU-medlemsländerna att minska de hälso- och miljörisker som orsakas av användningen av växtskyddsmedel. För att riskminskningen ska kunna följas upp har kommissionen som uppföljningsverktyg utarbetat två harmoniserade riskindikatorer som baseras på:

  • försäljningsmängder (HRI)
  • antal dispenser (HRII).

Kommissionen beräknar varje år riskindikatorer som är specifika för medlemsländerna och baseras på information om försäljningsmängder som medlemsländerna samlar in och meddelar, och på antalet dispenser.

Harmoniserad riskindikator HRI

Indikatorn beskriver förändringen av försäljningsmängderna av aktiva substanser, dvs. preparatets verksamma ämne, jämfört med genomsnittet för åren 2011–2013 (indikatorns värde = 100). De aktiva substanserna är indelade i fyra olika grupper. Varje grupp har getts en egen viktningsfaktor som används vid sammanräkning av de olika gruppernas försäljningsmängder (se bild 1).

  • Grupp 1: aktiva substanser med låg risk (viktningsfaktor 1), som vid riskbedömning har visat sig mindre skadliga än andra substanser.
  • Grupp 2: aktiva substanser som inte tillhör några andra grupper (viktningsfaktor 8). Hit räknas huvuddelen av aktiva substanser, såsom glyfosat, MCPA och urea.
  • Grupp 3: aktiva substanser som ska ersättas (viktningsfaktor 16), vilkas egenskaper är mer problematiska än hos andra aktiva substanser. Exempel på ämnen som hamnar i denna grupp är sådana som bryts ned långsamt (t.ex. aklonifen) och carcinogena ämnen.
  • Grupp 4: ämnen (viktningsfaktor 64) som vid beräkningstillfället inte längre är godkända aktiva substanser inom EU.

Bild 1. Riskindikatorns ökning tyder på ökad försäljning av växtskyddsmedel jämfört med utgångsnivån för 2011–2013 (HRI = 100). Bortsett från urea har försäljningen dock minskat.

Bild 2. Försäljningen av växtskyddsmedel har varit inriktad på ämnen i grupp 2, av vilka urea och glyfosat har varit de mest sålda.

Indikatorn stigande på grund av ureaförsäljningen

Baserat på indikatorn verkar den av växtskyddsmedelsanvändningen orsakade risken som helhet ha ökat i Finland under undersökningsperioden 2011–2017 (bild 1). Det måste beaktas att indikatorn innefattar försäljningsmängderna för alla fyra grupperna och således av alla aktiva substanser som finns på marknaden.

Eftersom försäljningsmängderna är små blir, trots viktningsfaktorerna, påverkan liten av ämnena i grupp 3 och 4, dvs. ämnen som ska ersättas och ämnen som har försvunnit. Detsamma gäller för grupp 1, dvs. ämnen med låg risk. Ämnen i grupp 2 påverkar indikatorns värde betydligt mer (88–96 %), eftersom de säljs i större mängder (bild 2). I denna grupp är urea den som helt klart säljs mest, ämnet täcker 43–70 % av gruppens totalförsäljning. Den ökade försäljningsmängden av urea förklarar ensam indikatorns ökningsriktning. Försäljningen av andra ämnen har minskat jämfört med jämförelsenivån 2011–2013.

Baserat på statistikförd information om försäljningsmängder har det varit känt att användningen av urea som växtskyddsmedel har ökat betydligt under de senaste åren. Urea används för bekämpning av rotticka i skogar. Lagen om bekämpning av skogsskador ålägger skogsägare att genomföra bekämpning vid avverkning under sommaren i skogar med huvudsakligen barrträd. Urea används också som gödsel i jord- och skogsbruk. I motsats till huvuddelen av växtskyddsmedel har inte urea utvecklats i första hand för att utrota organismer som ska bekämpas.

Bild 3. Den gruppspecifika indikatorn beskriver den ändring som har skett i gruppens försäljningsmängder, i förhållande till gruppens försäljning åren 2011–2013 (HRI = 100). Även om försäljningen av ämnena i grupp 1 har ökat, är den förhållandevis liten jämfört med grupp 2 (se bild 2).

 

I bild 3 visas kurvorna för åren 2011–2017 för riskindikatorer som baseras på alla fyra gruppernas försäljningsmängder. Det ska noteras att kurvorna inte är inbördes jämförbara, eftersom varje kurva utgår från sin genomsnittsnivå. Av ämnen med låg risk (grupp 1) har det endast sålts några tiotal kilon, medan ämnena i grupp 2 har sålts tonvis.

 

Indikatorn HRI II baseras på årligt antal dispenser som har beviljats i Finland för växtskyddsmedel

Tukes kan på ansökan bevilja dispens för ett växtskyddsmedel i sådana fall där det för bekämpning av skadegörare inte finns något godkänt preparat i medlemslandet eller om det inte finns någon annan bekämpningsmetod.

Användningen av ett preparat med dispens ska vara begränsad och övervakad, och dispensen gäller i 120 dygn. Dispens kan också beviljas för ett biologiskt preparat eller för användningsobjekt som avviker från preparatets försäljningsomslag.

Resultaten för indikatorn som baseras på beviljade dispenser presenteras i bild 4. Indikatorns årliga värde varierar betydligt då en plötsligt ökad förekomst av en enskild skadegörare kan orsaka bekämpningsbehov. Ett exempel på detta är gammaflyet som förekom rikligare i gynnsamma väderförhållanden under sommaren 2018. Beviljande av dispenser var det enda alternativet för att säkerställa skördarna från gammaflyangrepp på vidsträckta områden med bland annat ärta, oljeväxter och bondböna.

Som marknadsområde för växtskyddsmedel är Finland litet och av ekonomiska skäl är företagen inte alltid intresserade av att söka godkännande  för växtskyddsmedel. Till exempel odlar vi i små bestånd specialväxter för vilka sortimentet av växtskyddsmedel är begränsat. Dessutom har av bekämpningssynpunkt viktiga aktiva substanser försvunnit från marknaden. I sådana situationer är ansökan om dispens ofta enda sättet att kunna använda växtskyddsmedel för att säkerställa skörd av odlingsväxter i små bestånd.

Myönnettyjen poikkeuslupien määrä oli suurin vuonna 2016

Bild 4. Antalet beviljade dispenser åren 2011–2017.

I tabell 1 visas antalen av dispenser som Tukes beviljade under åren 2013–2018. Antalen av dispenser beviljade i Finland är de lägsta jämfört med andra medlemsländer i EU.

År Dispenser totalt Produkt mot skadedjur Produkt mot ogräs Produkt mot växtsjukdomar Produkt för växtreglering
2013 4 3     1
2014 11 8 2   1
2015 8 5 2   1
2016 16 9 5 1 1
2017 10 4 4 1 1
2018 18 12 3 2 1
Totalt 67 41 16 4 6

Reducering av risker orsakade av växtskyddsmedelsanvändning

Avsikten är att med hjälp av harmoniserade riskindikatorer följa upp hur väl medlemslandet lyckas genomföra målen för hållbar användning av bekämpningsmedel och minska de hälso- och miljörisker som användning av växtskyddsmedel orsakar. Kommissionens indikator är fortfarande mycket grov och tar till exempel inte hänsyn till det egentliga användningssättet eller den aktiva substansens giftighet för användare och miljö.

Genom information, rådgivning och utbildning strävar man efter en noggrannare användning av växtskyddsmedel och att minska de risker som användningen orsakar.  Kommunikationen genomförs mångsidigt och via många kanaler. Således är både professionella användares och hobbyanvändares medvetenhet om riskerna med användning av växtskyddsmedel en betydande del av handlingsprogrammet för hållbar användning.

Det måste noteras att flera olika faktorer inverkar på årlig försäljning och användning av växtskyddsmedel. Omfattande och riklig förekomst av en enskild skadegörare kan öka behovet av bekämpning och orsaka en betydande ökning av användningen av ett visst växtskyddsmedel.  Bakgrunden till en rikligare förekomst av en skadegörare kan vara exceptionella väderförhållanden eller till och med att skadedjur förflyttar sig med luftströmmarna.

Enligt artikel 15(2) i ramdirektivet för hållbar användning av bekämpningsmedel ålägger kommissionen medlemsländerna att välja ut de ämnen som ska observeras speciellt, och dessas användning och försäljning samt den harmoniserade indikatorns utveckling ska följas upp. I Finland pågår identifiering av ämnen som ska observeras och målsättningen är att namnge ämnena under år 2019.