Explosionsfarliga omgivningar

Vid klarläggande av explosionsrisken ska arbetsgivaren bedöma alla arbets- och produktionsprocesser. Varje process och utrustningens driftalternativ ska bedömas separat. I första skedet vid bedömning av explosionsrisken klarlägger arbetsgivaren de brännbara ämnen som i normalsituationer uppträder i produktionsprocessen. I en normalsituation används maskiner och utrustningar för avsett användningsändamål och inom gränserna för deras prestanda.

Vid bedömning av explosionsrisk ska man också uppmärksamma

• vanliga funktionsförhållanden, t.ex. service- och underhållsarbeten, provtagning, läckage i tätningar, anslutningar och ventiler, att packningar brister
• idrifttagning och urdrifttagning, bl.a. upp- och nedkörning, driftavbrott
• funktionsstörningar och förutsägbara feltillstånd, t.ex. att det uppstår fel på ventilationen
• rimlig förutsägbar felaktig användning, t.ex. överfyllning av tank.

Vidare ska arbetsgivaren bedöma, var och hur långa tider en explosiv atmosfär kan förekomma. Vid bedömningen ska hänsyn tas till ventilation, spridning av gaser, vätskor och stoft samt omgivningar som har förbindelse med explosionsfarliga omgivningar. En utsläppskälla kan vara

• kontinuerlig, dvs. att en explosiv atmosfär förekommer kontinuerligt, långvarigt eller ofta
• primär, dvs. att det vid normal verksamhet förekommer en explosiv atmosfär sporadiskt
• sekundär, dvs. att under normala förhållanden är förekomst av en explosiv atmosfär osannolik och att den vid förekomst varar enbart en kort tid.

Arbetsgivaren ska göras en zonklassificering av explosionsfarliga omgivningar. Arbetsgivaren gör zonklassificeringen genom att följa standarder och exempel som har publicerats i handböcker.

Explosionsfarliga omgivningar klassificeras i zonklasserna 0, 1, 2, 20, 21 och 22 utgående från det explosionsfarliga ämnet och explosionsriskens varaktighet. Baserat på zonklassificeringen bestäms säkerhetskraven på utrustningar som finns i zonerna, installeras där eller förs dit tillfälligt.

Zonklass	Definition
0	Zon där en explosiv atmosfär bildad av brännbart ämne i form av luft och gas, ånga eller imma förekommer kontinuerligt, långvarigt eller ofta.
1	Zon där det vid normal verksamhet sporadiskt kan bildas en explosiv atmosfär bestående av en blandning av luft och brännbar gas, ånga eller imma.
2	Zon där förekomst av en explosiv atmosfär bestående av luft och brännbar gas, ånga eller imma är osannolik vid normal verksamhet och i varje fall förekommer enbart kortvarigt.
20	Zon där en explosiv atmosfär bildad av luft och brännbart stoft förekommer kontinuerligt, långvarigt eller ofta.
21	Zon där det vid normal verksamhet sannolikt förekommer en explosiv atmosfär bildad av luft och brännbart stoft sporadiskt.
22	Zon där förekomst av en explosiv atmosfär bestående av luft och brännbart stoft är osannolik vid normal verksamhet och i varje fall förekommer enbart kortvarigt.

Exempel på zonklassificeringar

Zonklass 0, 20

• invändiga utrymmen i tankar, rör och utrustningar (tankar, silor, cykloner m.m.)

Zonklass 1, 21

• omgivning till zonklass 0 och 20, omgivning till fyllningsöppningar, omgivning till lättbristande (glas)utrustningar, omgivning till tätningshylsor på pumpar och luckor, provtagningsplatser, fyllnings- och tömningsplatser

Zonklass 2, 22

• omgivning till zonklass 0, 1, 20 och 21, flänsanslutningar, utgångssidan på filter, platser där det kan finnas stoftskikt

Klasslösa

• omgivning till rörsystem, förråd med oöppnade metallkärl

Arbetsgivaren ska märka explosionsfarliga omgivningar med en EX-märkning. Om hela omgivningen inte är klassificerad, bör gränserna för en explosionsfarlig omgivning markeras, t.ex. med en svart-gul-streckad linje på golvet. I en explosionsfarlig omgivning ska det också finnas andra nödvändiga säkerhetsrelaterade märkningar, såsom skyltar som förbjuder användning av öppen eld och rökning samt användning av mobiltelefon.

Av arbetsgivaren vidtagna explosionsskyddsåtgärder är alla sådana anordningar och åtgärder med vilkas hjälp

• uppkomst av farliga explosiva luftblandningar förhindras
• antändning av farliga explosiva luftblandningar undviks
• skadliga effekter av explosioner begränsas.

Explosionsskyddsåtgärder kan vara tekniska eller organisatoriska till sin natur. Tekniska explosionsskyddsåtgärder relaterar exempelvis till processen, produktionsbetingelserna, ämnen som används, utrustningar samt styr- och reglersystem. Organisatoriska explosionsskyddsåtgärder är en del av den allmänna säkerhetsledningen för ett objekt. Däri ingår till exempel utbildning av arbetstagare och introduktion till arbetsuppgifter, identifiering och bedömning av farliga situationer, arbets- och handlingsinstruktioner för genomförande av arbeten, arbetstillståndsrutiner som ska följas samt underhåll av utrustningen och uppföljning av underhållet. Tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder kompletterar varandra med avseende på förhindrande av explosioner och begränsning av effekterna av explosioner.

Förhindra uppkomst av explosiva luftblandningar

Uppkomst av explosiva luftblandningar förhindras genom att säkerställa att halterna av brännbara ämnen håller sig utanför det för respektive ämne typiska explosionsintervallet. Exempel på detta är utrusningars täthet och regelbunden kontroll av den, service och underhåll av utrustningar, tillräcklig ventilation, städning, effektiva punktutsug, inertiering och användning av gasdetektorer.

Förhindra antändning av explosiva luftblandningar

Om uppkomst av explosiv luftblandning inte kan förhindras, måste man förhindra att blandningen antänds. Detta kan arbetsgivaren påverka exempelvis genom

• val av utrustning: båda mekaniska och elektriska utrustningar
• att se till att jordningar, elkablar och kapslingar är i gott skick
• val av material: verktyg, golv, skor, kläder
• att isolera heta ytor
• kylning: exoterma reaktioner
• placering av funktioner
• anvisningar, t.ex. mobilförbud, förbud att tända eld.

De vanligaste antändningskällorna är lågor, heta ytor, heta arbeten, andra gnistor (mekaniska), statisk elektricitet, rökning, elapparater samt självantändning.

Minska effekterna av en explosion

Om explosionsfaran inte kan elimineras helt, ska arbetsgivaren förbereda sig på att minska effekterna av en explosion. Åtgärder med vilka arbetsgivaren kan minska effekterna av en explosion är till exempel

• att minska explosionstrycket: lättade väggar, explosionsluckor
• att dämpa explosionen: snabb insprutning av släckmedel i utrustningen
• explosionståligt byggsätt: kontrollrum och bärande konstruktioner som tål explosionstrycket
• att förhindra explosionsspridning: mekanisk snabbstängning, att flamfronten stoppas i förträngningar, säkerhetsspalt i anläggningen

På en explosion följer ofta en brand, och därför ska arbetsgivaren se till att det finns evakueringsvägar i säker riktning och släckningsberedskap, samt att första-hjälpen-kunskaperna är färska.

Välja utrustningar för användning i explosionsfarliga omgivningar

Arbetsgivaren ansvarar för val av utrustningar till explosionsfarliga omgivningar. Val av utrustningar utförs också av konstruktörer och byggare, baserat på utgångsdata som zonklassificeringar och egenskaperna hos ämnen som orsakar explosionsfara.

Arbetsgivaren ska välja utrustningar och säkerhetssystem enligt de i ATEX-utrustningsdirektivet definierade kategorierna, om inget annat anges i explosionsskyddsdokumentet. ATEX-utrustningsklassificeringen baseras på brännbart ämne och sannolikheten att sådant förekommer.

Utöver utrustningskategorin ska arbetsgivaren vid sitt utrustningsval också ta hänsyn till andra faktorer, såsom temperaturklass, skyddsmetod, explosionsgrupp osv. Dessa faktorer framgår av märkningarna på ATEX-utrustningen.

Mer information om ATEX-utrustningar finns här.

Zonklass	Utrustningskategori (G = gas, D = stoft)
0	1G
1	1G eller 2G
2	1G, 2G eller 3G
20	1D
21	1D eller 2D
22	1D, 2D eller 3D

 

Arbetsgivaren ska upprätta ett explosionsskyddsdokument för arbetsplatser där det kan förekomma explosionsfarliga atmosfärer. Explosionsskyddsdokumentet måste upprättas innan utrymmena tas i bruk. Syftet med explosionsskyddsdokumentet är att ge en översiktsbild av resultaten av bedömning av faran och av skyddsåtgärderna. Företaget ska uppdatera explosionsskyddsdokumentet om arbetslokaler, arbetsredskap eller arbetsanordningar förändras i väsentlig omfattning.

Innehåll i explosionsskyddsdokumentet:

• namn på personer som är ansvariga för verksamheten i de explosionsfarliga omgivningarna samt antalet personer som arbetar i de explosionsfarliga omgivningarna
• vilka ämnen som orsakar explosionsfara som man använder
• förhållanden under vilka explosionsfara förekommer
• resultaten av bedömningen av faran samt bedömningsmetoden
• en planritning ur vilken evakueringsvägar framgår
• klassificering av explosionsfarliga omgivningar (zonklassificeringsbilder)
• en utrustningsförteckning (elektriska och mekaniska utrustningar)
• beskrivning av verifiering av explosionssäkerhet, genomförd av en kompetent person
• genomförande av explosionsskyddsåtgärder samt personer ansvariga för upprättande och uppdatering av dokument
• en redogörelse av tekniska och organisatoriska explosionsskyddsåtgärder.

Övervakning

Övervakningen av explosionsfarliga omgivningar är uppdelad på flera övervakningsmyndigheter.

• Arbetarskyddsmyndigheterna övervakar arbetstagarnas säkerhet i arbete som avses i arbetarskyddslagen, där det kan förekomma faror orsakade av explosiva atmosfärer.
• Baserat på lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor övervakar Tukes anläggningar där hantering och förvaring av kemikalier sker i större omfattning, dvs. är tillståndspliktig.
• Räddningsmyndigheten övervakar anläggningar med liten hantering och förvaring av kemikalier.