Minskning av miljörisker

Växtskyddsmedel har utvecklats för att bekämpa ogräs eller skadedjur, därför kan de också vara skadliga för andra organismer i miljön.  Tukes kan endast godkänna sådana preparat för användning, som inte medför risker för miljön om de används enligt anvisningarna.  Säker användning tryggas genom eventuella användningsbegränsningar.

Användningsbegränsningarna baserar sig på riskbedömning, som görs utgående från det undersökningsmaterial som sökanden lämnat in. 

Riskbedömning innebär det att Tukes bedömer hur ämnet bryts ner och transporteras i miljön, det vill säga mängden ämne i jordmånen, grundvattnet och ytvattnet samt eventuella skadliga effekter som det medför för organismer. 

Så här gör Tukes riskbedömningen för växtskyddsmedel

I praktiken innebär bedömningen att Tukes till exempel beräknar den halt som användningen av växtskyddsmedlet medför i marken. Säker användning förutsätter att halterna i marken inte överstiger de halter som till exempel minskar antalet daggmaskar i marken. 

För motsvarande bedömning av risker för vattenlevande organismer utreder Tukes den halt växtskyddsmedel, som användningen av preparatet medför för det vattendrag som ligger intill objektet som besprutas. Halterna påverkas av den mängd växtskyddsmedel som används samt den uppskattade vindavdriften, ytavrinningen och täckdikesavrinningen. För att bedöma trygg användning jämförs halten med den halt som i laboratorietest bedömts vara oskadlig för vattenlevande organismer.

Tukes godkänner alltså endast sådana preparat för användning som inte utgör en risk för grundvattnet eller någon grupp av organismer om de används enligt anvisningarna i finländska förhållanden.

För att minska miljöriskerna kan Tukes vid behov bl.a.:

  • ändra användningsmängderna som sökts för preparatet, dock så att den biologiska effekten för preparatet bevaras
  • begränsa antalet godkända användningsgånger under växtperioden eller under på varandra följande år på samma åker
  • förbjuda användning på klassificerade grundvattenområden för att skydda rent dricksvatten
  • begränsa användningen av preparaten och förutsätta användning av avdriftsreducerande munstycken i närheten av vattendrag för att skydda fiskar och andra vattenlevande organismer
  • begränsa tidpunkten när preparatet används för att skydda pollinerande insekter
  • ge instruktioner för användning för att skydda fåglar och däggdjur.

Användaren av växtskyddsmedel ska ovillkorligen följa de begränsningar som finns på preparatets förpackning. Du kan kontrollera gällande begränsningar i växtskyddsmedelsregistret.

Finlands miljöcentral följer med rester av växtskyddsmedel i yt- och grundvattnet

För att bevara vattnets kemiska kvalitet eller ett bra ekologiskt tillstånd har det för största delen av växtskyddsmedlen fastställts halter som är skadliga för miljön, det vill säga miljökvalitetsnormer.

I grundvattnet får det inte förekomma mer än 0,1 µg/l av enskilda växtskyddsmedel och sammanlagt inte mer än 0,5µg/l. Dessa gränsvärden finns nedtecknade bl.a. i det s.k. dricksvattendirektivet, vars syfte är att säkerställa kvaliteten på det dricksvatten som är avsett för människor.

Finlands miljöcentral följer med rester av växtskyddsmedel i  yt- och grundvattnet (på finska). Resultaten från uppföljningen av ytvattnet jämförs med miljökvalitetsnormer och grundvattenhalterna med gränsvärdena i ovan nämnda dricksvattendirektiv.

Tukes kan vid behov ändra användningsvillkoren för preparatet eller förbjuda användning av preparatet, om skadliga halter av växtskyddsmedel observeras i ytvattnet eller halter som överstiger gränsvärdet i grundvattnet.