Användning och underhåll

Krav

Verksamhetsutövaren ska ha ett dokumenterat förfarande för identifiering av processäkerhetskritisk utrustning.

Godkänt tillvägagångssätt

I förfarandet för identifiering av processäkerhetskritisk utrustning beaktas de kriterier för processäkerhetskritisk utrustning (lagstadgad utrustning, utrustning som orsakar olyckor och utrustning som förhindrar olyckor) som Tukes har lagt fram. Utrustning kan vara processäkerhetskritisk av flera skäl. 

Processäkerhetskritisk utrustning identifieras utifrån processriskanalyser (till exempel LOPA, HAZOP) och dokumenteras.

Bedömning av utrustning med en potentiell risk för läckage och dess skick ska vanligtvis genomföras genom separat analys (Hazop är inte en lämplig metod för att identifiera läckagerisker på grund av utrustningens skick). Istället identifieras beredskapsförfaranden eller automatiska säkerhetsfunktioner relaterade till olika typer av incidenter separat i Hazop. Genom besiktning, testning eller annan övervakningsåtgärd av skicket hos den säkerhetskritiska utrustningen avgör man huruvida dess skick eller driftstillförlitlighet är sådan att användningen kan fortsätta.

Enbart PSK 6800 är inte ett tillräckligt förfarande för att identifiera processäkerhetskritisk utrustning.

Verksamhetsutövaren har utarbetat anvisningar som definierar processäkerhetskritisk utrustning och klassificeringskriterier som även beaktar utrustningens skick. Anvisningarna beskriver förfarandet (utredningsarbete) för att identifiera processäkerhetskritisk utrustning i anläggningens maskinpark och underhållssystem. På basis av riskbedömningar av processer och utrustning skapas en förteckning eller en annan definition av säkerhetskritisk utrustning.

Processsäkerhetskritikaliteten ska granskas på nytt efter varje besiktning, test etc. (exempelvis försämrat skick eller fel). Anvisningarna ska innehålla uppgifter om ansvarspersoner.

Med processäkerhetskritisk utrustning avses utrustning som innehåller en farlig kemikalie eller energi och som potentiellt kan orsaka en allvarlig olycka samt utrustning för att förhindra att en sådan olycka inträffar, eller för att begränsa konsekvenserna av en sådan olycka.

Säkerhetskritisk utrustning kan inkludera:

• kemikaliecisterner och registrerade tryckbärande anordningar
• all utrustning som identifierats i riskanalyser
• säkerhetsutrustning (säkerhetsventiler, sprängbleck, explosionsluckor, över- och undertrycksventiler, överflödesventiler, backslagsventiler)
• nödventilation, gasskrubbrar
• (el)kablar i kritisk utrustning (exempelvis säkringar, avluftningsrör etc.)
• åtgärder för explosionsskydd (ATEX)
• brand- och gasdetektorer, larm
• släckningsanordningar och -rörsystem samt andra brandbekämpningssystem
• invallningar, system för uppsamling av avloppsvatten från släckning (inklusive katastrofcisterner, avlopp)
• säkerhetsautomatik och nödstoppssystem eller annan utrustning som är relaterad till nödstopp
• reservkrafts- och UPS-system och övriga försörjningssystem

Krav

Vid identifiering av processäkerhetskritisk utrustning ska utrustning som kräver lagstadgade besiktningar beaktas.

Godkänt tillvägagångssätt

Lagstadgade besiktningar krävs bland annat för följande utrustning: tryckbärande utrustning, säkerhetsventiler, släckningsanordningar, cisterner, brandvarnare, elektrisk utrustning.

Krav

Vid identifiering av processäkerhetskritisk utrustning ska man beakta utrustning som kan orsaka en processäkerhetsolycka om den får ett fel, går sönder eller inte fungerar korrekt.

Godkänt tillvägagångssätt

Utrustningen identifieras som en del av bedömningen av processrisker. Utrustning som definieras på basis av konsekvenserna kan omfatta utrustning som innehåller farliga kemikalier, exempelvis cisterner, pumpar, rörsystem, rörkomponenter, ventiler etc. Om det finns ett stort antal processäkerhetskritisk utrustning kan det vara nödvändigt att överväga hur allvarliga konsekvenserna av läckage är samt faktorer som ökar sannolikheten för fel, såsom utrustningens skick.

Krav

I förfarandet för identifiering av processäkerhetskritisk utrustning ska sådan utrustning beaktas som identifierats som en riskhanteringsåtgärd/beredskapsåtgärd för att förhindra en processäkerhetsolycka eller minska konsekvenserna av en olycka.

Godkänt tillvägagångssätt

Utrustningen identifieras som en del av bedömningen av processrisker. Utrustning som kan fungera som skyddsåtgärd är bland annat explosionsluckor, säkerhetsventiler, säkerhetsautomatik, gasdetektorer, säkerhetsdammar och släckningssystem.

Krav

En underhållsplan ska upprättas för processäkerhetskritisk utrustning. Planen ska genomföras på ett systematiskt sätt.

Godkänt tillvägagångssätt

Processäkerhetskritisk utrustning har utrustningsspecifika underhållsplaner. Planen beskriver de besiktningar, underhållsåtgärder och tester som ska utföras på utrustningen. Den kan också innehålla förutsedda reparationsåtgärder.

Planen ska grunda sig minst på den miniminivå som fastställs i lagstiftningen samt på standarder eller rekommenderad praxis inom branschen.

Underhållsplanen genomförs med hjälp av ett underhållssystem. Systemet:

• Schemalägger återkommande arbeten
• Möjliggör anteckning av observationer på enheten
• Journalför utförda arbeten och presenterar pågående arbeten
• Länkar till/lagrar arbetsinstruktioner relaterade till utrustningen
• Tar eventuellt fram statistisk information om underhåll

Exempel på processäkerhetskritiska objekt som ska beaktas i underhållsplanen:

• Säkerhetsautomatik och anknytande instrumentering (till exempel tryck- och temperaturmätningar, vätskenivåvakter)
• Tryckbärande anordningar
• Värmeväxlare
• Roterande utrustning (pumpar, kompressorer, blandare)
• Säkerhetsutrustning
• Styrsystem, nödstopps-/spärrsystem
• Försörjningssystem (vatten, ånga, tryckluft, kväve)
• Automatiska släckningsanläggningar (vatten, skum, gas)
• Nödventilation och ventilation (styrning av ventilation, flyttbara fläktar)
• Läckagedetektorer (fasta och bärbara gasdetektorer, läckagedetektorer för vätskor)
• Kemikaliecisterner och -rörsystem med tillbehör och fundament
• Utrustning för kemikaliehantering
• Konstruktioner för läckagekontroll (invallning, dubbelmantlade konstruktioner, samlingsbrunnar, golv och golvfogar, dräneringssystem, katastrofcisterner, ytmaterial, kanaler, dagvattenledningar och -brunnar och oljeavskiljningsbrunnar)
• Brandvattensystem, snabbrandposter, vattenstationer, brandvattenpumpstation
• Flyttbara brandsläckare (handbrandsläckare, vagnar, skumaggregat, vattenkanoner)
• Nödduschar
• Utrustning för skydd av andningen (räddningshuvor, andningsskydd, övertrycksättning av styr- och skyddsutrymmen baserat på trycksatt gas eller filtrering)
• Material som används för att bekämpa läckor (spärrmattor för brunnar, läckagekorvar, rörpluggar, absorberande ämne, skyddsutrustning för personal)

Krav

Verksamhetsutövaren ska ha en förteckning över eller kunskap om anläggningens processäkerhetskritiska utrustning och de krav som tillämpas på den.

Godkänt tillvägagångssätt

När riskanalysen/projektet är slutfört överförs den identifierade processäkerhetskritiska utrustningen till underhållssystemet och en underhållsplan tas fram för den. Uppföljning av och nödvändiga ansvarspersoner definieras för denna uppgift. Dessa personer ombesörjer även uppdatering av och utbildning i anknytande anvisningar och övrig dokumentering.

Kraven på processäkerhetskritisk utrustning innefattar:

1. utrustningen har en definierad uppgift i hanteringen av olycksscenariet
2. utrustningens driftsskick har verifierats. För säkerhetsautomatik ska man påvisa att sannolikheten för ett fel i säkerhetsfunktionen ligger på den nivå som krävs/definierats (med beaktande av hur underhåll och testning påverkar sannolikheten för fel).
3. placering och skydd av utrustningen så att den är tillgänglig även i händelse av en olycka (exempelvis energiförsörjning, brandskydd eller tillräckligt avstånd till tryckpåverkan)
4. anslutningar eller gränssnitt till övrig processäkerhetskritisk utrustning är kända.

För processäkerhetskritisk utrustning beaktas följande:

• de ska kunna identifieras i underhållssystemet
• i händelse av fel ska de repareras innan driften återupptas eller genomgå en separat bedömning av aktivitetsbegränsad utrustning för att driften ska kunna återupptas
• i händelse av fel ska underhållsarbetet prioriteras så att perioden av aktivitetsbegränsning ska kunna minimeras
• om utrustningen är i slutet av sin livscykel ska detta beaktas när man investerar i reparationer
• reservdelar ska vara tillgängliga och användbara (inte föråldrade).
• fel och andra avvikelser ska antecknas och grundorsakerna till dem ska utredas
• kringgående eller annan avveckling kräver ett skriftligt förfarande för bedömning och godkännande (driftsövervakare)
• observationer/avvikelser som framkommit vid besiktningar och tester kan användas för bedömning/mätning av verksamheten.

Krav

Verksamhetsutövaren ska upprätta en riskbaserad besiktningsplan för processäkerhetskritisk utrustning och denna ska hållas uppdaterad.

Godkänt tillvägagångssätt

Verksamhetsutövaren utarbetar en besiktningsplan för anläggningens utrustning (utrustnings-/egendomsregister) som baserar sig på identifiering av processäkerhetskritisk utrustning och korrekt inriktade besiktningar och besiktningsmetoder baserat på risk. Mekanismerna för korrosion, skador och fel på processäkerhetskritisk utrustning identifieras.

Besiktningsprogrammet innefattar:

• en besiktningsplan
• besiktningsintervall
• systematisk process (underhåll, exempelvis journalförings-/uppdateringspraxis)
• kompetens/behörighet
• dokumentering.

Verksamhetsutövaren ska upprätthålla följande besiktningsuppgifter:

• datum, typ av besiktning och besiktningsresultat/-observationer
• historiska data för att bedöma mekanismer och hastigheter för skador
• rekommendationer till ledningen: rekommendationer och observationer från drift-, besiktnings- och underhållspersonalen gällande utrustning vidarebefordras till ledningen för kännedom.

Krav

Livscykelhanteringen av processäkerhetskritisk utrustning ska grunda sig på observationer från övervakning av skick och förebyggande underhåll som styr underhållet och investeringsplaneringen. 

Verksamhetsutövaren ska definiera den beräknade livslängden för processäkerhetskritisk utrustning och rörsystem samt identifiera och hantera de risker som är förknippade med utrustningens åldrande.

Godkänt tillvägagångssätt

För processäkerhetskritisk utrustning och rörsystem upprättas och schemaläggs en livscykelplan eller ett åtgärdsprogram för kommande år. Livscykelplanen styr besiktningar, underhåll och investeringsplanering. 

l Iivscykelplanen beaktas tillförlitligheten för reservdelar för, korrekt riktat underhåll och serviceåtgärder av processäkerhetskritisk utrustning.

Livscykelplanen samt information om och dokumentering av processäkerhetskritisk utrustning och rörsystem är uppdaterade.

Frågor att beakta i funktioner som relaterar till åldrande och hantering av åldrande:

• redan i planeringsskedet definieras en beräknad livslängd (exempelvis driftår och -timmar) för säkerhetskritisk utrustning
• fungerar utrustningen enligt det planerade driftändamålet, eller har den använts på ett oplanerat sätt eller utsatts för avvikande påfrestningar vid någon tidpunkt under sin livscykel (exempelvis långa perioder av inaktivitet)
• tillförlitlig information om utrustningens skick erhålls genom besiktningar eller motsvarande övervakningsaktiviteter
• utrustningens återstående livslängd uppdateras baserat på besiktningsobservationer och kan förlängas om det är motiverat, exempelvis genom förbättringar och reparationer.
• godkännandekriterier för fortsatt användning av och uppföljning av skicket för försämrad utrustning.
• Vid funktioner som följer upp utrustningens skick bör man beakta utrustningens livscykelfas (exempelvis fel under det inledande skedet)
• genomförda ändringar eller reparationer och dokumentering av dessa (Obs: om det inte finns någon information om de ändringar som gjorts på utrustningen kan åldern eller skicket inte nödvändigtvis uppskattas)
• investeringsplanerna för anläggningen bör delvis baseras på den återstående livslängden, så att nödvändiga reparationer eller utbyte av utrustning kan beaktas i budgeteringen.
• tillgång till reservdelar.

Krav

Verksamhetsutövaren ska ha ett förfarande för att säkerställa att processäkerhetskritisk utrustning och processäkerhetskritiskt material som tas emot och installeras uppfyller de fastställda planerings- och säkerhetskraven.

Godkänt tillvägagångssätt

Besiktningar eller motsvarande förfaranden används för att säkerställa att den installerade eller konstruerade utrustningen uppfyller de fastställda kraven (specifikation, säkerhetsstandard etc.). I detta sammanhang ska kraven på själva arbetet (installation, konstruktion) och materialen beaktas.

Sådana förfaranden är till exempel:

• komponentlistor används för att säkerställa att rätt komponenter installeras i utrustningen, eller 
• sk. Positive Material Identification-mätningar används för att identifiera material och analysera grundämnen i tryckbärande anordningar och rörsystem.

Krav

Alla fel eller skador som observeras i processäkerhetskritisk utrustning ska i princip repareras omedelbart. En tillfällig fortsättning av driften är endast möjlig genom en systematisk riskbedömning. Förutsättningarna eller villkoren för fortsatt drift ska dokumenteras.

Godkänt tillvägagångssätt

Förfarandet omfattar en bedömningsprocess där man bedömer olycksrisken för utrustning som konstaterats vara i bristfälligt skick (vilka är konsekvenserna av ett läckage/utsläpp, är nedkörning farligare än fortsatt drift, vilka andra riskhanteringsåtgärder finns eller kan införas). Utifrån bedömningen avgör man huruvida driften kan fortsättas tillfälligt, under vilka förutsättningar/genom vilka åtgärder och hur länge driften kan fortsätta tillfälligt, eller om användningen av processen bör avbrytas (utrustningen bör repareras). Förutsättningarna för fortsatt drift ska bedömas med jämna mellanrum (man kan inte fortsätta att använda bristfällig utrustning på obestämd tid).

Eventuella tillfälliga reparationer (som inte är planerade/godkända) hanteras genom förändringshantering.

Utrustning som är i bristfälligt skick och skälen till fortsatt drift antecknas i en processjournal eller ett motsvarande system.

Krav

En besiktningsplan ska upprättas för rörsystem för farliga kemikalier och andra processäkerhetskritiska rörsystem. Rörsystemen ska delas in i lämpliga delhelheter baserat på innehåll, material, processförhållanden och identifierade korrosions- och skademekanismer.

Godkänt tillvägagångssätt

Besiktningsplanen ska innehålla besiktningsmetoderna, besiktningsintervallen för alla rörsystemhelheter för vilka en utrustningskod eller annan identifierare har definierats. Denna information registreras i underhållssystemet. Besiktning av rörsystem planeras tillräckligt långt i förväg för att säkerställa budgetering, resurstilldelning och högkvalitativ arbetsplanering.

I rörsystem som är kopplade till tryckbärande anordningar som ska registreras beaktas besiktningskraven i lagen om tryckbärande anordningar.

Riskpunkter i rörsystem kan inkludera:

• installationspunkter för ventiler och instrument
• tömningspunkter och andra s.k. deadlegs
• inmatningspunkter eller -ställen, blandningsställen
• upphängningar
• separeringar
• krökar, indragningar, förgreningar.

Krav

Det ska finnas skriftliga anvisningar för testning av processanläggningens säkerhetsautomatik (SIL-klassificerad) som omfattar testning, besiktning och övervakning av skicket steg för steg. Testningen ska visa att de säkerhetskrav som har fastställts för säkerhetsfunktionen uppfylls.

Godkänt tillvägagångssätt

Skriftliga anvisningar för testning utarbetas. Kraven för varje säkerhetsfunktion har definierats och går att verifiera. Godkännandet av testresultaten beror på de säkerhetskrav som definierats för säkerhetsfunktionen (exempelvis huruvida det är nödvändigt att se flödesstoppet eller huruvida det är tillräckligt att se ventilens rörelse). Anvisningarna för testning beskriver steg för steg hur tester, fysiska besiktningar och övriga åtgärder genomförs steg för steg. Alla observationer och brister antecknas. Testdokumenteringen visar om säkerhetsfunktionen klarade av testet vid första försöket eller efter en reparation. Utöver funktionstestningen antecknas även samtliga fysiska besiktningsåtgärder.

Med end-to-end-testning avses att alla funktioner och all utrustning som ingår i säkerhetsfunktionen testas. Testningen kan genomföras i delar. Mätinstrument testas genom att simulera ett processtillstånd och ställdonet/manövermekanismen ska kontrolleras visuellt så att man ser att säkerhetssignalen tas emot och att utrustningen utför säkerhetsåtgärden. Om säkerhetsfunktionen har särskilda krav såsom tät slutning av ventilen, ska dessa beaktas vid testningen (ventilens rörelse är inte en 100 % indikation på tät slutning).

Krav

Hantering av processäkerhetskritiska larm ska genomföras i enlighet med ett definierat förfarande.

Godkänt tillvägagångssätt

Säkerhetskritiska larm går att skilja åt från andra processlarm och de underhålls genom systematiska (skriftliga) förfaranden.

Larmhantering inkluderar:

• varje larm planeras och definieras på ett systematiskt (överenskommet) sätt
• säkerhetskritiska larm går att identifiera (larmprioritering)
• hantering av förändringar
• regelbunden bedömning av larm 
• utbildning i och övning av larm
• mätning och regelbunden bedömning av funktionen, fastställande av mål (exempelvis maximiantalet larm) och identifiering av möjliga åtgärder för att minska antalet larm (till exempel genom att gruppera eller tysta larm)
• testning av larm
• definiering av ansvarsområden och dokumenteringskrav (ska även gå att auditera)

Förfarandet gör det möjligt för operatören att skilja åt larm som påverkar anläggningens säkerhet och larm som är relaterade till normal drift (processtyrning).

1. Målet med eller anledningen till larmet definieras (i vilka situationer ska larmet utlösas)
2. En åtgärd har definierats för larmet (hur man ska agera)
3. Arbetstagaren har tillräckligt med tid för att utföra den definierade åtgärden.

Man ska alltid reagera på larm omedelbart, såvida inte det högst prioriterade larmet utlöses samtidigt.

Krav

Larmen och deras antal ska utvärderas regelbundet.

Godkänt tillvägagångssätt

Verksamhetsutövaren bedömer regelbundet orsakerna till och antalet larm mot de krav som definierats för larm. Målet är att säkerställa att larmen överensstämmer med de definierade principerna. I praktiken handlar det ofta om att avveckla larmbelastningen. 

Målen för bedömningen är följande:

1. Minimering av antalet larm i förhållande till risker
2. Alla larm ska vara relevanta och begripliga i alla situationer
3. Antalet larm är acceptabelt/hanterbart
4. En åtgärd/respons har definierats för varje larm
5. Larmen har prioriterats korrekt.

I bedömningen av larm beaktas både normala situationer och störningar (nedkörning).

Krav

Processäkerhetskritiska larm ska vara identifierade och kunna särskiljas från övriga processlarm.

Godkänt tillvägagångssätt

Processäkerhetskritiska larm kan åtskiljas från larm som anknyter till processtyrning eller drift. Verksamhetsutövaren fastställer vad som är ett säkerhetskritiskt larm och vad som inte är det. Ett säkerhetskritiskt larm kan vara relaterat till den inledande händelsen i ett olycksscenario, men också till utrustningens drift/tillförlitlighet (larm som indikerar fel eller förbikoppling). Det kan finnas olika nivåer av säkerhetskritikalitet beroende på hur allvarlig incidenten/avvikelsen är. Antalet säkerhetskritiska larm ska vara lågt i förhållande till övriga larm.

Larmen presenteras för operatören på ett sådant sätt att de högst prioriterade larmen är lätta att observera.

Krav

Funktionen för processäkerhetskritiska larm ska testas regelbundet. 

Godkänt tillvägagångssätt

Testet påvisar hela kedjans funktion, från mätning och korrekt operatörsrespons till utrustningens planerade funktion. Det finns anvisningar och larmspecifika godkännandekriterier för hur testerna ska utföras. Operatörsfunktionen är enkel och tydlig i alla situationer.

Krav

Processäkerhetskritiska larm och de operatörsåtgärder (respons) som definierats för dem ska beaktas i anvisningar, utbildning och övningar.

Godkänt tillvägagångssätt

Genom anvisningar, utbildning och övning vet operatören vilket fel eller vilken avvikelse som orsakar larmet, och vilken åtgärd som definierats för att avhjälpa avvikelsen (larmet). 

I utbildningen kan man även beakta krav som gäller larmsystemet (hårdvara, larmindikering, klassificering), hantering av ändringar av larm och förbikoppling samt skiftbyten.

Krav

Ändring eller borttagning av processäkerhetskritiska larm ska ske genom ett godkänt dokumenterat förfarande.

Godkänt tillvägagångssätt

Ändringar av säkerhetskritiska larm genomförs i enlighet med praxis för ändringshantering, varvid ändringens inverkan på processäkerheten bedöms.
En utsedd ansvarsperson godkänner ändringarna (företrädesvis driftsövervakaren). Förändringen kommuniceras till operatörerna (processövervakare) och operatörerna utbildas i den.

Andra än säkerhetskritiska larm kräver inte systematisk ändringshantering.

Krav

Verksamhetsutövaren ska beskriva följande i säkerhetsledningssystemet vad gäller underhåll:

• underhållsstrategi
• identifiering, besiktning och bedömning av säkerhetskritisk utrustning
• behörighetskrav/kompetens för underhållspersonal
• säkra arbetsmetoder.

Godkänt tillvägagångssätt

Säkerhetsledningssystemet beskriver följande:

• underhållsstrategi: balans mellan förebyggande underhåll och reaktivt underhåll, underhållsåtgärdernas innehåll och frekvens, underhållsstrategins bakomliggande motiveringar och logik
• identifiering, besiktning och bedömning av säkerhetskritisk utrustning
• behörighetskrav/kompetens för underhållspersonal
• säkra arbetsmetoder/arbetsarrangemang.

Krav

Det ska finnas skriftliga arbetsinstruktioner för processäkerhetskritiska funktioner, användning, manuell hantering eller förvaring av farliga kemikalier.

Godkänt tillvägagångssätt

Vid bedömningen av behovet av instruktioner beaktas de operationer och funktioner som är relevanta för processäkerheten (exempelvis anläggningens normala funktioner, driftsättning, uppstart, nedkörning, besiktningar, underhåll, servicearbeten, avställningar och avvikande situationer) samt konsekvenserna om arbetet utförs felaktigt (görs slarvigt, lämnas ogjort, görs i fel ordning etc.). Sådant arbete eller ett sådant arbetsskede utförs på ett planerat säkert sätt med beaktande av personlig skyddsutrustning. 

Arbetsinstruktionerna är förenliga med processäkerhetsinformationen. Om man i riskanalysen har identifierat en arbetsinstruktion som en beredskapsåtgärd, ska den vara skriftligt dokumenterad. Riskanalysen ska visa i vilken instruktion beredskapsåtgärden har definierats (exempelvis instruktionens namn eller dokumentidentifierare). 

Det rekommenderas att fältbesök eller observationer av själva objektet utnyttjas när man utarbetar arbetsinstruktionerna. Instruktionen är klar innan arbetet inleds.

Krav

De instruktioner som utarbetas ska vara tillgängliga för personalen.

Godkänt tillvägagångssätt

Verksamhetsutövaren kan visa vilka instruktioner som finns tillgängliga på anläggningen (exempelvis ett bibliotek med instruktioner) och var de finns.

Instruktionerna är lättillgängliga, exempelvis på papper vid användningsstället eller i systemet. Vad gäller kritiska instruktioner säkerställs att de vid behov finns tillgängliga även exempelvis vid strömavbrott eller fel i IT-systemet.

Krav

Instruktionerna ska vara begripliga, tillräckligt detaljerade och sådana att arbetet kan utföras i enlighet med dem. Instruktionerna ska kunna kommuniceras och introduceras effektivt till arbetstagarna.

Godkänt tillvägagångssätt

Vid utarbetandet av instruktioner hörs de som är genomför det aktuella arbetet. Som stöd för arbetet kan en minneslista användas för att säkerställa att arbetet utförs på det sätt/i den ordning som instruktionerna förutsätter. Bilder och/eller videor kan användas för att göra instruktionerna mer begripliga.

De termer och symboler som används i instruktionerna är bekanta för arbetstagarna och motsvarar de termer och symboler som används vid anläggningen (exempelvis i styrsystemet). Eventuell skyddsutrustning som krävs för arbetet anges i instruktionerna.

De verksamhetsmodeller som anvisas styr inte till risktagande. Arbetsuppgifterna planeras så att det är så svårt som möjligt att utföra dem på fel sätt.

De risker eller faror som är förknippade med arbetet beskrivs tydligt i arbetsinstruktionerna.

Krav

Verksamhetsutövaren ska kontrollera eller övervaka att dess egna och övrig personal handlar i enlighet med givna instruktioner.

Godkänt tillvägagångssätt

Efterlevnaden av instruktioner övervakas genom kontinuerlig observation och regelbundna auditeringar. Auditeringsprogrammet innehåller en bedömning av arbetsinstruktionerna och efterlevnaden av dessa.

Brister i iakttagandet av instruktionerna antecknas som avvikelser och de faktorer som påverkade personens verksamhet eller val utreds.

Krav

Verksamhetsutövaren ska ha ett dokumenterat förfarande för att säkerställa att de instruktioner som upprättas är uppdaterade.

Godkänt tillvägagångssätt

För varje instruktion definieras en giltighetstid, ett minsta granskningsintervall och en ansvarig part (person). Som en del av förfarandet för ändringshantering säkerställs att de nödvändiga instruktionerna uppdateras i samband med ändringar.

Krav

Verksamhetsutövaren ska säkerställa att personalen känner till instruktionerna.

Godkänt tillvägagångssätt

Verksamhetsutövaren fastställer hur man får introduktion till instruktionerna (exempelvis utbildning, självständig introduktion, kvitterad läsning).

Krav

Verksamhetsutövaren ska ha ett förfarande för arbetstillstånd för att säkerställa att arbete på processäkerhetskritisk utrustning och processäkerhetskritiska funktioner utförs på ett säkert sätt.

Godkänt tillvägagångssätt

Ett förfarande för arbetstillstånd ger utvalda personer behörighet att utföra ett på förhand definierat arbete under en viss tidsperiod. I förfarandet för arbetstillstånd definieras de åtgärder som krävs för att arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt. Definitionen av åtgärder grundar sig på en riskbedömning. I förfarandet för arbetstillstånd definieras vilken typ av riskbedömning som krävs och vem som ska delta i riskbedömningen/utarbetandet av arbetstillståndet. Arbetstillståndet upprättas skriftligt. 

De viktigaste faktorerna för processäkerheten är den omgivande utrustningens integritet (identifiering av rätt arbetsplats), faktorer som äventyrar processäkerheten såsom frånkoppling av säkerhetsanordningar, avlägsnande av separering eller övertäckande av detektorer samt riskbedömning i enlighet med arbetsobjektets faror och kravnivå. Den som beviljar arbetstillståndet säkerställer att de definierade kraven uppfylls och har också rätt att återlämna arbetstillståndet till den som utarbetat det ifall brister observeras.

I arbetstillståndet beskrivs bland annat följande:

• parterna (exempelvis de personer som beviljar, övervakar, utarbetar tillståndet)
• arbetet som ska utföras (vad och hur)
• arbetsområdet
• verktyg och metoder som används
• anknytande risker (inklusive kemikalier och deras farliga egenskaper)
• aspekter att beakta på arbetsområdet (exempelvis att identifiera rätt arbetsplats, andra arbetstillstånd eller pågående arbeten på området)
• åtgärder som ska vara genomförda innan arbetet inleds (exempelvis tömning, rengöring, separering av utrustningen)
• arrangemang/åtgärder som ska iakttas under arbetet (exempelvis behov av koncentrationsmätare)
• skyddsutrustning som behövs för arbetet
• behovet av en hälsokontroll (exempelvis blodtrycksmätning före arbete på hög höjd)
• anvisningar för nödsituationer
• kvitteringar av nödvändiga personer (bland annat den person som beviljat arbetstillståndet, den person som utför arbetet)
• eventuell separeringsplan och bortkoppling av säkerhetsanordningar (separering av arbetsplatsen från kemikalier, elektricitet, annan energi; LOTO, etc.)
• åtgärder för att slutföra arbetet (bland annat testning, säker driftsättning av utrustningen, avveckling av separering).

Krav

Verksamhetsutövaren ska definiera vilken typ av arbete som kräver arbetstillstånd.

Godkänt tillvägagångssätt

Ett arbetstillstånd krävs för arbete som inte har ett på förhand definierat tillvägagångssätt och som utförs i ett område där farliga kemikalier kan förekomma, eller som förknippas med processäkerhetskritisk utrustning eller processäkerhetskritiska funktioner. Exempel på arbeten för vilka arbetstillstånd i princip bör krävas:

• hetarbete (flammor eller gnistor förekommer)
• arbete som utförs i ett trångt eller begränsat utrymme
• arbete i Ex-områden
• el- och automatikarbeten med särskilt beaktande av säkerhetsautomatik
• förbikoppling och urdrifttagande av säkerhetsanordningar
• öppnande av kemikalieutrustning och rörsystem
• lyftarbete, särskilt över processutrustning.

Krav

Verksamhetsutövaren ska definiera vilka personer som kan bevilja arbetstillstånd och deras ansvar och rättigheter.

Godkänt tillvägagångssätt

De personer som valts ut eller godkänts för att bevilja tillstånd dokumenteras (exempelvis en förteckning över ansvarspersoner).

Verksamhetsutövaren fastställer villkoren för att en person ska kunna bevilja arbetstillstånd (exempelvis behörighet, utbildning, ansvarsområde). 

De som beviljar arbetstillstånd har tillräcklig kompetens och expertis för uppgiften. Exempelvis deltar personer som beviljar arbetstillstånd i riskanalyser och olycksutredningar så att de ska ha en tillräcklig förståelse för riskerna med anläggningen.

De som beviljar arbetstillstånd har rätt att återlämna arbetstillståndet till den som utarbetade det ifall säkerhetskraven inte uppfylls.

Krav

Arbetstillståndet och dess villkor ska övervakas.

Godkänt tillvägagångssätt

Verksamhetsutövaren har ett förfarande för att säkerställa att arbetet utförs på det sätt som förutsätts i arbetstillståndet.

Förfarandet/formuläret för arbetstillstånd innehåller kvitteringar för att säkerställa att de överenskomna åtgärderna har utförts, exempelvis ett besök på arbetsplatsen innan arbetet påbörjas, under arbetets gång och vid arbetets slut. Under arbetets gång auditeras arbetstagarna regelbundet av den som beviljat arbetstillståndet eller av en övervakare. Verksamhetsutövaren har ett förfarande för att säkerställa att den utrustning, det material etc. som används av arbetstagaren uppfyller kraven.

Krav

De personer (exempelvis operatörer) som bör vara medvetna om pågående arbeten som kräver arbetstillstånd vid anläggningen ska vara informerade.

Godkänt tillvägagångssätt

Ett register eller liknande förs över arbetstillstånd, där det är lätt att se pågående arbeten. I arbetstillståndet eller andra anvisningar definieras hur information om arbetstillstånd ska utbytas och vem (exempelvis drift- och underhållspersonal) som ska informeras i vilket arbetsskede.

Krav

Förfarandet för arbetstillstånd ska definiera hur länge arbetstillståndet är giltigt och vad som ska göras om arbetstillståndet behöver förnyas.

Godkänt tillvägagångssätt

I samband med förnyande av ett arbetstillstånd kontrolleras huruvida det har skett förändringar i förhållandena. Vid beviljandet av arbetstillstånd/i giltighetstiden beaktas exempelvis eventuella skiftbyten (man har definierat hur man ska gå tillväga då övervakaren av arbetstillståndet byts ut).

Krav

Separering av processutrustning eller processkomponenter för underhåll eller andra behov ska utföras i enlighet med ett systematiskt och instruerat förfarande. Verksamhetsutövaren ska definiera nödvändig separeringspraxis.

Godkänt tillvägagångssätt

Vid beslut om separeringspraxis beaktas objektets risker för läckage eller andra faror (till exempel övertryck). För att säkerställa att arrangemangen är så säkra som möjligt beaktas separeringspraxis redan vid planeringen av anläggningen och i underhållsprocedurerna (exempelvis att nödvändiga tömningsstycken byggs och att trycklöshet lätt kan konstateras). 

Möjligheten till mänskliga fel (exempelvis att en avstängningskran oavsiktligt lämnas i fel läge) bedöms, och man beaktar bland annat märkningarnas tillräcklighet och hur lätt det är att identifiera utrustningen, huruvida separeringspunkterna ligger så nära arbetsobjektet som möjligt och huruvida ventilerna är täta (huruvida ventilen säkert har slutits). Olika säkerhetsförreglingssystem kan användas för att säkerställa korrekt läge av ventiler (förhindrande av mänskliga fel).

Villkor eller ett beroende skapas mellan arbetstillståndet och separeringsplanen (arbetstillståndet kan inte utfärdas utan en godkänt genomförd separering eller separeringen kan endast tas bort när arbetstillståndet har stängts).

Hur väl separeringen av utrustning lyckas beror framför allt på arbetstillståndssystemet, men även på andra krav i processäkerhetssystemet, såsom övriga arbetsinstruktioner, kompetens- och förändringshantering samt regelbunden utvärdering av verksamheten. 

Krav

Verksamhetsutövaren ska ha ett dokumenterat förfarande för att hantera förbikoppling av processäkerhetskritiska säkerhetssystem.

Godkänt tillvägagångssätt

I förfarandet beaktas riskbedömning avseende förbikoppling, identifiering och godkännande av alternativa riskhanteringsåtgärder. Förbikopplingens varaktighet har en tidsgräns. En långvarig förbikoppling överförs till förfarandet för ändringshantering (tillfällig ändring). För att hantera förbikopplingar kan verktyg såsom en journal användas för att utbyta information om arbetsskift. Processäkerhetsmätare kan också användas för att följa upp orsakerna till och antalet förbikopplingar.

Krav

Verksamhetsutövaren ska ha ett dokumenterat förfarande för att konstatera förutsättningarna för säker driftsättning av säkerhetskritisk utrustning eller säkerhetskritiska processer som är nya eller modifierade, har underhållits eller körts ner.

Godkänt tillvägagångssätt

Förfarandet säkerställer att utrustningen och dess inställningar uppfyller de definierade och lagstadgade säkerhetskraven och att de relevanta elementen av processäkerhetssystemet beaktas. Insatsberedskapen verifieras genom en separat besiktning eller inspektion i enlighet med en kontrollista eller ett annat anvisat sätt, och säkerställer att:

• underhållsarbetet har slutförts
• besiktningar och tester har slutförts
• alla mät- och säkerhetsanordningar fungerar
• utrustningen befinner sig i ett s.k. säkert läge (exempelvis att mätventilerna är öppna och tömningsventilerna stängda)
• anläggningen eller utrustningen är klar för driftsättning (exempelvis att ytorna är på målnivå och att utblåsningarna har slutförts)
• godkännande av operatörernas utbildning och dokumentering (exempelvis försäkran om överensstämmelse, CE)
• utomstående personer (till exempel entreprenörer) har lämnat området
• tillräckliga resurser och tillräcklig personal finns på plats för uppstarten
• (listan ovan beskriver sådant som ska kontrolleras och är inte uttömmande).

Verksamhetsutövaren fastställer vilka driftsättningar som kräver en genomgång och i vilken omfattning. Genomgångens sammansättning definieras.

Genomgångens omfattning kan variera beroende på riskerna med den anläggning, enhet eller processutrustningen som ska tas i drift, eller uppstartens omfattning. Detta förfarande används när ansvaret för utrustning överförs från en organisation till en annan.

Krav

I operatörernas utbildning och kompetens ska man beakta alla nedkörningar och uppstarter samt övriga process- eller driftsförhållanden som kan bedömas på förhand.

Godkänt tillvägagångssätt

Verifieringen av utbildningen och kompetensen sker med hjälp av givna anvisningar och genom att öva på de aktuella situationerna.

Krav

Verksamhetsutövaren ska ha ett dokumenterat förfarande för skiftbyten.

Godkänt tillvägagångssätt

Skiftbyten sker ansikte mot ansikte enligt ett anvisat mönster eller en anvisad plan genom att utöver öppen diskussion även utnyttja på förhand definierad drift-, underhålls- och säkerhetsinformation. Till exempel kan minneslistor, områdeskartor, förteckningar över arbetstillstånd, utrustningstestningar, larmuppgifter, tillfälliga ändringar/förbikopplingar etc. användas för att utbyta information. Enbart en öppen arbetsskiftsjournal är inte tillräcklig. Tillräckligt med tid avsätts för diskussioner ansikte mot ansikte (tid och plats ska definieras, 10–30 minuter).

När ett skift återvänder till arbetet efter en längre ledighet eller en annan lång frånvaro eller vid mer krävande uppstarter eller andra avvikande processförhållanden, kan längre eller mer omfattande skiftbyten krävas. Obemannade anläggningar beaktar särskilt alla besök som genomförts på anläggningen och överföringen av den information som erhållits vid dessa.