Beredskap för störningar i energiförsörjningen

Har du en eldstad hemma? Kontrollera att brandvarnaren fungerar och är rätt placerad. Kolmonoxidvarnare är inte obligatoriskt, men rekommenderas.

Läs också räddningsväsendets råd om användning av eldstäder.

Värmer du med gas? Kom ihåg underhållet och rätt användningssätt! Läs mer i meddelandet

Råd om inköp, installation och användning av luftvärmepump.

De flesta elapparater i hemmet får inga bestående skador av elavbrott. Ett elavbrott motsvarar situationen där stickproppen dras ur vägguttaget. 

Inställningarna i vissa apparater kan nollställas. På grund av detta bör man kontrollera i förväg hur apparaten beter sig vid elavbrott och vilka inställningar som bör finnas i till exempel luftkonditioneringen.

Känslig elektronik kan gå sönder av en spänningstopp. När det blir strömavbrott kan man ta ut stickproppen för de känsligaste apparaterna.

Det är viktigt att slå ifrån elapparater när det blir strömavbrott. När strömmen återkommer kan en spis som överraskande slås på till och med orsaka brand.

Belysning kan lämnas på. Då ser man när elen kommer tillbaka.

Finns det behov av ändringar i elinstallationerna hemma? Använd en fackman! Mer råd på webbplatsen

Ska du gå över till solel? Välj en sakkunnig fackman för arbetet. Läs också meddelandet om solelinstallationer.

Så undviker du brand orsakad av el.

En normal hiss i ett flervåningshus stannar där den är. Hissens styr- och drivsystem slutar att fungera och hissens bromsar slås på. Hissens dörrar kan inte öppnas. Om det finns människor i hissen kommer de inte ut därifrån.

Riktigt alla hissar stannar dock inte. För nyare hissar finns en funktion där hissen kan gå till nästa våningsplan och öppna dörrarna. Funktionen används dock inte i någon större omfattning, speciellt inte i bostadshus. Oftare finns funktionen installerad i hissar i affärs- och kontorsfastigheter.

En byggnad kan också ha ett reservkraftaggregat för elavbrott, såsom en dieselgenerator. Den förser byggnaden med el och hissarna fungerar. Till exempel i sjukhus fortsätter hissarna att fungera även under elavbrott, speciellt de som är viktigast för patientsäkerheten.

Ja, hissens larmsystem är ackumulatorsäkrad och fungerar även om elförsörjningen bryts. I nya hissar får man talkontakt med en larmcentral genom att trycka på alarmknappen. I gamla hissar i bostadshus ljuder endast larmklockan i trappuppgången.

Belysningen i hisskorgen släcks under elavbrott. I korgen tänds dock en svag reservbelysning, med undantag för de allra äldsta hissarna. Reservbelysningen är svag, så det är ganska mörkt i hissen.

Tack vare ventilationsöppningarna i hisskorgen räcker andningsluften även under elavbrott. Om det är flera personer i korgen, kan det dock bli varmt och kännas kvavt.

När strömmen kommer tillbaka återgår hissen i allmänhet till normal funktion. Nya hissar kör först automatiskt en s.k. referenskörning, där korgen går ner ungefär till den nedersta våningen. Efter det fungerar hissen på normalt sätt. Gamla hissar startar när man trycket på knappen i korgen eller på ett våningsplan.

Ett överraskande elavbrott kan ibland orsaka att hissens styrsystem fastnar i ett feltillstånd efter att strömmen återkommit. Mer sällsynt, men ändå möjligt, är även att någon hisskomponent går sönder. I ovan nämnda fall återgår inte hissen till normal funktion av sig självt, utan en hissmontör måste tillkallas.

I normala fall där en enstaka hiss fastnar kommer en montör rätt fort för att rädda den som fastnat i hissen. Om det gäller ett omfattande regionalt elavbrott i ett höghusdominerat område och flera hissar fastnar, tar det lite tid att rädda ur alla hissar.

I allmänhet kan hissen återhämta sig själv efter ett strömavbrott, så att man kommer ut senast när strömmen kommit tillbaka.

Om hissen inte återhämtar sig själv utan förblir i feltillstånd efter elavbrottet krävs det åtgärder av en hissmontör för att komma ut ur hissen. Om det är frågan om ett planerat regionalt elavbrott kan väntetiden bli längre än elavbrottets varaktighet.

Tryck på alarmknappen på hisskorgens knapptavla. Larmet förmedlas till larmjouren hos ett företag som underhåller hissar och du får också en talförbindelse dit. I gamla hissar i bostadshus kan det hända att endast larmklockan i trappuppgången ljuder. Ring då med mobilen till hisserviceföretaget eller be någon i trappuppgången att ringa. Hisserviceföretagets kontaktuppgifter finns i hisskorgen och på entréplanet i trappuppgången.

När anmälan har gjorts, invänta lugnt att komma ut från hissen. Det är inte farligt att vistas i en hiss som har fastnat. Antingen räddas du ur hissen av hissmontören eller så kommer du ut efter att hissen börjat fungera igen efter att elavbrottet upphört.

Mobilnätet fungerar oftast i hissar så du kan till exempel meddela dem som väntar på dig om förseningen.

Om det är känt i förväg att det ska bli ett elavbrott i området ska du inte använda hiss.

Om du fastnar i hissen, försök inte komma ut ur hisskorgen själv genom att bända upp dörrarna med våld. Inte heller någon på trappuppgångens sida får försöka öppna dörrarna. I värsta fall startar hisskorgen just som du försöker tränga dig ut ur korgen genom en låg och smal dörrspringa.

När det inträffar ett elavbrott kan hisskorgen stanna så nära ett våningsplan att den mekaniska låsningen på en manuell svängdörr eller grind öppnar sig och dörren kan öppnas. Det är dock inte säkert att hisskorgen är helt i nivå med våningsplanet, utan kan vara upp till 15 cm över eller under det. På grund av elavbrottet fungerar inte belysningen vare sig i hisskorgen eller trappuppgången, så när man går ut ur hissen måste man vara försiktig så man inte snubblar i mörkret på den tröskel som uppstått mellan korgen och våningsplanet.

Hissens larmsystem och nödbelysning testas vid servicebesök och regelbundna besiktningar. Hisserviceföretagen bör fästa särskild uppmärksamhet på att testa dessa nu före eventuella omfattande elavbrott.

Säkerheten i tjänsten får inte försämras på grund av särskilda situationer eller besparingsåtgärder. 

Följande råd kan tillämpas på till exempel planerade eller oplanerade elavbrott samt frivilliga begränsningar av energianvändning eller energisparåtgärder.

Känn till farorna och konsekvenserna i förväg

För tjänster bör faror identifieras såväl under normalförhållanden som särskilda situationer. Nu är det rätt tillfälle att kontrollera hur man i din egen tjänst har beaktat de faror som de eventuella elavbrott och sparåtgärder som förutses för den kommande vintern orsakar. 

Tänk igenom vad som händer och vilken slags fara kunderna kan orsakas om det till exempel på grund av elavbrott uppstår störningar i följande funktioner:

• inomhus- och utomhusbelysning (inkl. säkerhetsbelysning!)
• passager (låsning, hissar, hinder, rulltrappor)
• uppvärmning
• vattentillförsel
• anordningar, konstruktioner och system som fungerar med el
• datorer (uppgifter, skyltar, introduktion för kunder).

Hur agerar kunderna sannolikt i ovan nämnda situationer? Hur ges anvisningar om rätt sätt att agera till dem? Hur återställs tjänsten när störningen är över?

I planeringen av frivilliga energisparåtgärder måste deras konsekvenser för tjänstens säkerhet beaktas. Till exempel kan en minskning av ventilationen, en sänkning av rumstemperaturen eller en sänkning av varmvattentemperaturen medföra risk eller hälsoolägenhet för kunderna.

Försäkra dig om tjänstens säkerhet

Tjänsten får inte under några förhållanden innebära en fara för kunderna. Nu är det hög tid att granska om utöver typiska farosituationer i tjänsten även olycks- och undantagssituationer som avviker från det normala (överraskande och plötsliga) har beaktats på ett tillräckligt sätt i planeringen. Man bör gå igenom instruktionerna och säkerställa att till exempel situationer som kräver att verksamheten avbryts och kunderna evakueras beaktas. Man bör samla de hjälpmedel (t.ex. ficklampor och reservströmkällor) som krävs i störningssituationer på ett ställe och kontrollera att all personal känner till var hjälpmedlen finns och vet hur de används.

Beredskapen för nödsituationer ska upprätthållas genom utbildningar och praktiska övningar. Omsorgsfullt utarbetade anvisningar är inte till någon nytta om man inte vet hur de ska tillämpas i praktiken. Konsekvenserna av återkommande eller långa elavbrott för apparaters, utrustningars och konstruktioners säkerhet ska bedömas som en del av omsorgsplikten. Konsekvenserna kan vara direkta eller så kan de visa sig först efter en längre tid. 

Du kan öva på agerande under elavbrott i förväg. Följ hur apparaterna kopplas in när strömmen återkommer och försäkra dig om att de fungerar normalt och återgår i ett säkert läge. Det kan ta tid för apparater att återgå i fullt funktionsskick och de bör inte användas om detta medför fara för kunder. 

Det är bra att testa och provbelasta tekniska system regelbundet enligt apparat- och redskapsspecifika underhållsprogram, speciellt om inga störningssituationer har inträffat tidigare eller om det inte finns tillräcklig information om deras följder.

Konsumentsäkerhetslagen

Konsumentsäkerhetslagen (920/2011) handlar om säkerheten hos tjänster och produkter som är avsedda för konsumenter. Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) övervakar efterlevnaden av konsumentsäkerhetslagen. Mer information om krav på tjänsteleverantören i konsumentsäkerhetslagen finns på Tukes webbplats: Tjänsteleverantörens skyldigheter

Mer information och annat material

Verktyg för identifiering av faror
Självbedömning av säkerhetsverksamhet
Simhallars hantering av energikrisen (Uimahalli- ja kylpylätekninen yhdistys, på finska)
Fastighetsägaren måste beakta risken för legionellabakterier – kom ihåg måttlighet vid energibesparing - Valvira
Kontaktuppgifter till Tukes experter enligt tjänstetyp finns på Tukes webbplats.
 

Brandlarm

Brandlarm är försedda med batterier som håller anordningen i funktion utan el under 72 timmar. Av denna orsak är det viktigt att anordningens batterier är i skick och att batteriernas kapacitet har testats regelbundet i samband med de månatliga testerna.

Under tiden för ett längre elavbrott kan anordningarna ge falska larm till larmcentralen. Det är viktigt att det i larmcentralen och anläggningens underhållsprogram/loggbok finns uppdaterade kontaktuppgifter till den som sköter anläggningen. På det sättet undviker man att belasta larmcentralen och räddningsverket i onödan i felsituationer. Det är också klokt att i förväg klarlägga hur funktioner som styrs av brandlarmet fungerar under elavbrott.

Automatiska släckningsanläggningar

Det kan uppstå störningar i släckningsanläggningens funktion under elavbrott. Man bör i förväg klarlägga hur en specifik anläggning fungerar under elavbrott, så att man kan förbereda sig på eventuella problem. I förväg bör man kontrollera bland annat funktionen för reservkraft, skicket för eventuella batterier, eventuella problem som kan uppstå om elavbrottet blir långt, bland annat tryckhöjning i sprinkleranläggningens våta och torra ledningar, effekterna av sänkt temperatur, planera eventuella åtgärder om anläggningen måste tas ur drift tillfälligt. Kontrollera att det hos larmcentralen och i anläggningens underhållsprogram/loggbok finns uppdaterade kontaktuppgifter till den som sköter anläggningen.

Mer anvisningar finns på SPEK:s webbplats (på finska).