El kan användas säkert när man beaktar vissa grundregler och inte tar onödiga risker vid användningen av elutrustning eller utför elrelaterade installations- och underhållsarbeten. Dödsfall som beror på elolycksfall är sällsynta, men ändå dör människor varje år av elstötar. El kan även orsaka bränder. Största delen av de olyckor som orsakats av elutrustning beror på felaktiga eller felaktigt reparerade apparater, slarv, eller oförsiktighet. Elinstallationer som är i dåligt skick är även en riskfaktor.

I den här guiden ger vi anvisningar för hur du kan säkerställa elsäkerheten i hemmet. Elarbeten får endast utföras av yrkespersoner i elbranschen som har lämplig behörighet. Även vanliga elanvändare får utföra vissa små elarbeten, om man är säker på att man kan göra dem rätt och säkert. I den här guiden hittar du anvisningar för hur du utför vissa små reparationer på ett säkert sätt. Kom alltid ihåg att följa de installations- och bruksanvisningar som följer med elutrustningar. Vid behov ska du be och elentreprenörer och yrkespersoner i elbranschen om hjälp. 
 

1. Elnätet i hemmet

Elnätet i hemmet är kopplat till distributionsnätbolagets nät. I stora bostadsbyggnader hämtas elen via en huvudcentral till gruppcentralen i varje bostad. I småhus är gruppcentralen en del av huvudcentralen. I huvudcentralen finns huvudsäkringar, huvudbrytare, gruppsäkringar och elmätare. Med huvudbrytaren i huvudcentralen i småhus eller med huvudbrytaren i gruppcentralen i en flervåningshuslägenhet kan man bryta strömmen i hela bostaden för till exempel el- eller underhållsarbeten. Mätaren i elcentralen mäter elförbrukningen.

Bostadens säkringar finns i gruppcentralen. Det finns många olika gruppcentraler i form av allt från gamla gruppcentraler med några säkringar till nya gruppcentraler med tiotals säkringar. Nya elanslutningar är i regel alltid trefasanslutningar, till exempel 3 x 25 A. En gammal anslutning kan vara ett enfasanslutning, till exempel 1 x 25 A. Oavsett elabonnemanget  och antalet faser kan elutrustningen vara antingen enfas- eller trefasprodukter. För trefasprodukter (till exempel elektrisk bastuugn, spis, uttag för trefasström) ska det finnas tre säkringar i gruppcentralen. 

Dessa alla måste kopplas från om man vill göra utrustningen spänningslös. Om elanslutningen har endast en fas, kan man inte få trefasprodukter att fungera på alla tre faser. I praktiken innebär detta att användningen av en trefasprodukt är begränsad och den ger inte lika mycket effekt som om man hade tre faser. Det är viktigt att man beaktar detta till exempel när man utför en renovering.  
 

2. Eluttag

Eluttaget i rummet visar vilket slags elutrustning som kan användas med det. Elutrustning får endast kopplas till ett sådant uttag som stickkontakten passar ihop med utan att man modifierar dess konstruktion.

Ojordade eluttag i klass 0 har inte installerats i nybyggen sedan 1997. Från och med början av 2023 får ett nytt uttag i klass 0 endast installeras för att ersätta ett uttag som gått sönder. Nya eluttag är säkerhetsuttag, dvs. de har en så kallad barnsäker konstruktion. Barn kan inte enkelt sticka in pinnar eller motsvarande föremål i hålen i ett sådant uttag. Det finns att få petskydd av till exempel plast för gamla uttag som saknar petskydd.

Till eurouttag kan man ansluta elutrustning som har en platt eurostickkontakt. Ett eurouttag rymmer tre stickkontakter och det har samma storlek som ett traditionellt, enkelt uttag. Så här minskar du mängden skarvsladdar. 

De vanligaste eluttagen i hushåll

Skyddsjordat uttag, dvs. schuko. 

 Ojordat uttag i klass 0.    
 

 Eurouttag (ojordat).

3. Säkringar och skyddsbrytare
 

En säkring är en skyddsanordning i elkretsen. Den skyddar användaren mot olycksrisk, om det uppstår ett sådant fel i elutrustningen som kan vara farligt för användaren. En säkring skyddar även elledningen mot överhettning till följd av överbelastning, och förhindrar därigenom en möjlig eldsvåda. I bostadsbyggnader används i huvudsak två olika typer av säkringar: proppsäkringar och automatsäkringar.

En proppsäkring som har löst ut får inte repareras, utan den ska ersättas med en hel säkring av samma storlek. Man får inte tillverka säkringar själv.

Säkringens storlek (märkströmmen) anger hur stor belastning som säkringen tål kontinuerligt. Om märkströmmen överskrids kommer säkringen att lösa ut. I tabellen visas den tillåtna belastningen för de vanligaste säkringarna som används i hushållen. Ibland används även mindre säkringar (2 A eller 4 A) för vissa apparater (t.ex. vattenpump, takfläkt eller belysning).
 

Tabell: Yleisimpien käytössä olevien sulakkeiden koot ja kuormitukset 

 Automatsäkring

 Automatsäkring

 Automatsäkring av propptyp

I dag används automatsäkringar, dvs. dvärgbrytare, så gott som utan undantag i installationer. En automatsäkring behöver inte bytas ut när den löst ut, utan den kan återställas i funktionsskick med dess brytare.

Aktivera en automatsäkring i funktionsskick 

När automatsäkringen löser ut växlar dess brytare läge. I automatsäkringar av proppmodell ploppar tryckknappen ut när säkringen har löst ut. I fast installerade automatsäkringar är omkopplaren i regel i sitt nedre läge när säkringen har löst ut. I läget I är säkringen i funktionsskick och i läget 0 har säkringen löst ut.

Om en automatsäkring löser ut upprepade gånger kan det bero på överbelastning eller ett fel i elinstallationerna eller -utrustningen. Om en automatsäkring har löst ut på grund av överbelastning kan det hända att säkringen inte klarar av belastningen genast, utan man måste låta ställdonet i den svalna.

Endast yrkespersoner inom elbranschen får byta ut andra automatsäkringar än de av propptyp.
Automatsäkringar av propptyp har samma färgkoder som vanliga proppsäkringar. En automatsäkring av propptyp kan ersättas med en vanlig proppsäkring och vice versa.
 

Aktivera en automatsäkring av propptyp.

 Aktivera en fast installerad automatsäkring.

Proppsäkring

Säkringens storlek framgår av märkningen på säkringen eller färgkoden
i botten på säkringshållaren eller av siffermärkningen på säkringen.

Den del som berör bottnen i säkringshållaren är olika tjock för olika stora säkringar.
Därför går det inte att sätta in en säkring med för stor märkström i bottenkontakten i säkringshållaren.

Konstruktion hos proppsäkring och säkringshållare  

Säkringen utlöser och bryter strömmen när

• det finns ett fel i en elutrustning eller elledningarna
• elledningen har överbelastats. Då använder man samtidigt för många elektriska apparater eller så har en enskild utrustning för stor effekt.
   

Byta proppsäkring

Proppsäkringar får bytas ut av vanliga elanvändare. När man byter säkring måste man alltid iaktta särskild omsorg och veta hur arbetet ska utföras. Vid behov kan man med fördel fråga en yrkesperson i elbranschen om råd.
 

Om en elutrustning inte fungerar kan felet bero på att en säkring har löst ut. Gör så här:

A: Koppla från strömmen med huvudbrytare, sätt brytaren i läge 0. Kontrollera att säkringshuven är hel innan du tar loss säkringen. Om säkringshuvens porslinsisolering eller skyddsglas är skadat kan fingrarna komma i kontakt med de spänningsförande metalldelarna under porslinet. Ersätt omedelbart en skadad säkringshuv med en ny.

B: Skruva ut den utlösta säkringens tillsammans med säkringshuven. Om säkringen inte kommer ut ur säkringshållaren tillsammans med säkringshuven ska du sätta säkringshuven tillbaka och försöka på nytt.
 

C och D: Kontrollera den utlösta säkringens storlek på säkringen, det lossnade märkstiftets eller bottenkontaktens färgkod och sätt i en ny, likadan säkring i säkringshuven.
 

E: Skruva i säkringshuven med säkringen så att den sitter stadigt.

F: Slå på strömmen med huvudbrytare, sätt brytaren i läget I.

Så här utreder du felet om en säkring eller automatsäkring löser ut på nytt

Gör så här om säkringen går eller automatsäkringen löser ut genast på nytt:

• Koppla från alla elapparater som stannat och lampor som slocknat antingen med deras brytare eller genom att ta ut stickkontakten ur uttaget.
• Byt till en ny säkring och slå på strömmen med huvudbrytaren eller återaktivera automatsäkringen.

Om säkringen fortfarande löser ut ligger felet i den fasta installationen. Kalla in en yrkesperson inom elbranschen för att avhjälpa felet.

Om säkringen hålls hel, ska du i tur och ordning koppla i de frånkopplade elapparaterna och lamporna till nätet. Om inkoppling av någon utrustning får säkringen att lösa ut kan utrustningen ha ett fel. För denna utrustning till reparation. Om ingen enskild elutrustning får säkringen att lösa ut ska du koppla alla slocknade utrustningar till nätet. Om säkringen löser ut nu ska du kontrollera att säkringen inte överbelastas. Effekten hos en elapparat ser du på apparatens typskylt. 

Ibland kan en säkring eller automatsäkring lösa ut utan någon uppenbar orsak, t.ex. för att den är gammal eller för att en elmotor kan dra mycket ström vid start. Om det är startströmmen hos en motor som löser ut säkringar, kan situationen korrigeras genom att använda så kallade långsamma säkringar som tål kortvariga strömspikar.

OBS!
Om du inte har tillgång till en säkring av rätt storlek kan du sätta i en mindre säkring än vad säkringshållaren är avsedd för. Då tål säkringen emellertid mindre effekt och du bör byta ut säkringen till en av rätt storlek så fort som möjligt. En säkring får inte ersättas med en större säkring. Om du ersätter en säkring med en för stor säkring kommer säkringen inte längre att skydda installationen på avsett sätt. Detta kan leda till överhettning av ledarna och eldsvåda.

Ha alltid säkringar av alla storlekar till hands. Det är bra att ha tillgång till en ficklampa när du ska byta säkring.

Jordfelsbrytare

En jordfelsbrytare är en känslig anordning som ger ytterligare skydd och som används för att komplettera det skydd som säkringar ger. Den skyddar en människa som av misstag rör vid spänningsförande delar till exempel till följd av ett fel på en elektrisk produkt eller skarvsladd.

Jordfelsbrytarens funktion baseras på att den ständigt mäter såväl inkommande ström som returström. Om returströmmen avviker tillräckligt mycket från den inkommande strömmen finns det ett fel någonstans. Då talar man om läckström. Skyddsanordningen övervakar fel i isoleringen och bryter skadliga läckströmmar genom att snabbt koppla från en farlig spänning vid fel.

Jordfelsbrytaren ger också ett tilläggsskydd med avseende på eventuell brand, även om den i första hand skyddar personer. För att en jordfelsbrytare ska fungera måste den skyddade strömkretsen ha separata noll- och skyddsledarkretsar, dvs. ledningen har tre ledare: nolla, fas och skyddsjord (gulgrön). 

Var har man installerat jordfelsbrytare?

I nya installationer ska alla eluttag till vilka man kan ansluta en portabel elutrustning skyddas med en jordfelsbrytare med märkutlösningsström på 30 mA. Övergångsperioden för dessa krav började i början av 2008. Tidigare krävdes jordfelsbrytare endast i rum där elanvändningsförhållandena är farligare än normalt, t.ex. i badrum eller för att skydda elutrustning som används utomhus. Jordfelsbrytare används även för att skydda bland annat golv- och takvärmesystem.

I regel installeras jordfelsbrytare i elcentralen eller alternativt i anslutning till ett eluttag. I elinstallationer som gjorts före 1998 finns det i regel ingen jordfelsbrytare. I dag krävs jordfelsbrytare för väldigt många installationer och i framtida versioner av standarden kommer de sannolikt att krävas för så gott som alla nya installationer.

Hur kan man förbättra säkerheten hos gamla installationer?

Säkerhetsnivån hos gamla installationer förbättras avsevärt om eluttagen skyddas med jordfelsbrytare. På marknaden finns det flera olika uttagsmodeller som har jordfelsbrytaren inbyggd som en del av eluttaget.

Jordfelssystem som installeras som en fast del av elinstallationen får endast installeras av yrkespersoner i elbranschen. Det finns även portabla jordfelsbrytare som bekvämt och snabbt kan kopplas i eluttag. En portabel jordfelsbrytare som används med stickkontakt får installeras av vanliga elanvändare, men naturligtvis så att man iakttar installationsanvisningarna.
 

Jordefelsbrytare som installeras i elcentralen.
 

Portabel jordfelsbrytare som kopplas i ett jordat eluttag.

När man använder en portabel jordfelsbrytare kan man förbättra säkerheten i framför allt gamla installationer!

Hur testar man jordfelsbrytarens funktion? 

Jordfelsbrytarens funktion ska kontrolleras regelbundet enligt bruksanvisningen, t.ex. fyra gånger om året, genom att trycka på testknappen. Testningen upprätthåller och säkerställer skyddsanordningens funktionsskick. Om anordningen inte reagerar när du trycker på testknappen, har den kärvat, och det är inte säkert att den fungerar vid fel. Då måste den bytas ut. Kontrollera dessutom att spänningen bryts i den krets som skyddas av jordfelsbrytaren. Detta kan du göra genom att koppla i någon elutrustning i ett eluttag i den krets som skyddas av jordfelsbrytaren. Återställ jordfelsbrytaren i funktionsskick efter testet genom att svänga brytaren på den till läge I.

Vad ska jag göra om jordfelsbrytaren löser ut? 

Jordfelsbrytaren bryter strömmatningen om läck- eller felströmmen i strömkretsen är för stor. Orsaken kan vara ett fel i eller en smutsig enskild produkt eller att för många produkter har kopplats i samma strömkrets, varvid summan av de tillåtna läckströmmarna i även hela produkter kan orsaka en utlösning. Du hittar felet genom att ta loss stickkontakterna för alla utrustningar som är kopplade till sådana eluttag som skyddas av jordfelsbrytaren i fråga. Återställ därefter jordfelsbrytaren i funktionsskick. 

Om jordfelsbrytaren löser ut på nytt genast, är felet i husets elinstallationer och en yrkesperson inom elbranschen behövs för att avhjälpa felet. Om jordfelsbrytaren inte löser ut, behöver någon av apparaterna repareras eller så har man anslutit för många apparater till samma krets. Du kan dra vissa slutsatser om vilken apparat som är felaktig eller vilken mängd apparater som är lämplig genom att en och en koppla tillbaka apparaterna till elnätet.

Ljusbågsvakt

Bränder orsakade av elinstallationer beror ofta på bågurladdningar som kan bero på t.ex. lösa kopplingar, isoleringsfel mellan ledare eller så kallade parallella ljusbågar. En ljusbåge orsakar inte någon läckström till jord, så jordfelsbrytaren känner inte av bågurladdningar. Därför finns det nuförtiden ljusbågsvakter (ljusbågsfelskydd)  på marknaden. Dessa känner av fel som orsakas av en kontinuerlig ljusbåge. 

Ljusbågsvakter används inte ännu i någon större grad i Finland, men man kan förutse att användningen av dem kommer att börja förutsättas i allt fler nya installationer. De aktuella förutsättningarna kan du ta reda på till exempel hos en elinstallationsfirma. 
 

4. Elutrustning
 

Elutrustning kan kopplas till ett sådant uttag som stickkontakten passar ihop med utan att man modifierar dess konstruktion. Elutrustning delas in i fyra grupper beroende på hur användaren har skyddats mot fara orsakad av fel i utrustningen.

I hushållen används:

• elapparater med stickkontakt i klass 0 (klass 0)
• elapparater med skyddsjordad stickkontakt (klass I)
• skyddsisolerade elapparater (klass II)
• elapparater med klenspänning, t.ex. eldrivna leksaker för barn (klass III)
• fast eller halvfast installerad elutrustning.

Elapparater som kopplas med stickkontakt klass 0

Elapparater som kopplas med stickkontakt av klass 0 har en grundläggande isolering som skyddar användaren mot spänningsförande delar. Apparaten får endast användas i rum med eluttag i klass 0. Vid fel kan apparatens hölje bli spänningsförande utan att man märker det. Eluttag i klass 0 installeras inte längre i bostäder som byggs. Elapparater som säljs är också skyddsisolerade eller skyddsjordade nuförtiden.

Elapparater som kopplas med skyddsjordad stickkontakt 

På elapparater som kopplas med skyddsjordad stickkontakt är de beröringsbara metalldelarna kopplade till jord via en skyddsledare. Om apparaten är kopplad till ett skyddsjordat eluttag, kommer den felström som uppstår i apparatens hölje i fall av fel (t.ex. om isoleringen går sönder) att ledas via skyddsledaren, varvid jordfelsbrytaren eller säkringen löser ut snabbt och den felaktiga apparaten frånskiljs från elnätet. En skyddsjordad apparat kan kopplas till ett eluttag i klass 0 eller ett skyddsjordat eluttag. Det är ändå bra att komma ihåg att när man använder en skyddsjordad utrustning i ett uttag i klass 0, kommer skyddsjorden inte att skydda i fall av fel.

Skyddsisolerade elapparater (utrustning med förstärkt dubbelisolering)

Skyddsisolerade apparater har en grundläggande isolering och en ytterligare isolering. Den ska förhindra att spänning kommer till beröringsbara delar om den grundläggande isoleringen av någon orsak fallerar. En skyddsisolerad elapparat känns igen på anslutningskabelns stickkontakt och märkningen   på maskinen. En skyddsisolerad elapparat kan kopplas till eluttag i klass 0 och till skyddsjordade eluttag.

Elapparater med klenspänning

Spänningen i apparater med klenspänning, tidigare skyddsspänning, är så liten (högst 50 VAC, 120 VDC) att livsfara inte uppstår om man vidrör spänningsförande delar. Klenspänningen åstadkoms med en separat skyddstransformator.

Fast och halvfast installerad elutrustning 

Endast yrkespersoner inom elbranschen, med lämplig behörighet, får installera fast installerad (t.ex. eluttag och fasta lampor) eller halvfast installerad (t.ex. elspisar och bastuaggregat) elutrustning.
 

 Elapparat med grundläggande isolering. t.ex. gammal golvlampa.

 Skyddsjordad elapparat. t.ex. vattenkokare.

 Skyddsisolerad elapparat. t.ex. dammsugare.
 

 Elapparat med klenspänning, t.ex. mobiltelefon

Användningsmiljö för elapparater 

Användningsmiljön ställer varierande krav på de elektriska produkterna. Om det t.ex. finns vatten i närheten kommer dess elledningsförmåga att ställa högre krav på skyddet av elutrustning jämfört med torra utrymmen. För att säkerställa att elutrustning kan användas säkert i de omgivningar som de är avsedda för används skydd och konstruktioner av olika slag. Därför finns det olika typer av eluttag och olika kapslingskrav för elutrustning. Iaktta bruksanvisningen och använd elutrustning endast i de förhållanden och på de ställen de är avsedda för.

Användningsmiljöerna indelas i: torra, fuktiga, våta och utomhusförhållanden

I ett torrt utrymme är luften så torr att fukt inte kondenseras på väggar, i taket eller på ytan av elutrustning. Temperaturen i ett torrt utrymme är -5 °C–+40 °C. Torra utrymmen är bostadsrum, kök, toaletter, tamburer, grovkök samt vindsutrymmen och torra källarutrymmen i uppvärmda byggnader. Även fritidsbostäder är torra utrymmen även om temperaturkravet inte skulle uppfyllas.

I ett fuktigt utrymme kan fukt tidvis kondenseras till droppar på väggar, i taket eller på ytan av elutrustning eller så finns det en möjlighet för vertikalt fallande droppar i utrymmet. Fuktiga utrymmen är bland annat gemensamma tvättstugor, oisolerade och ouppvärmda förråd, bilskjul eller garage om där finns golvbrunn och vattenpost.

I våtutrymmen är luften i regel eller ofta så fuktig att det vatten som kondenseras på väggar, i taket eller på ytan av elutrustning bildar droppar eller elutrustningen är exponerad för stänkande vatten. Sådana utrymmen är till exempel duschutrymmen.

Utomhus utsätts elutrustning för regn och fukt. Utomhusutrymmen är även tak som saknar väggar, t.ex. biltak. 

Det finns också skäl att notera att ibland är det bara en viss del av utrymmet som räknas till en viss klass. Ett bra exempel på detta är kök, där vattenposten inte utsätter hela köket för stänkvatten.

Kapsplingsklasser för elutrustning

Användningsförhållandena för elutrustning påverkar i väsentlig grad kapslingskraven för elutrustningen. Kapslingen ska förhindra användaren från att vidröra spänningsförande delar i elutrustningen och skydda dessa delar mot främmande föremål, damm, vatten och fukt. Kapslingsklassen anger i hurdana utrymmen utrustningen får användas.

För kapslingsklassificeringen av elektriska produkter används en internationell IP-klassificering. IP-kodens första identifikationsnummer berättar hur kapslingen skyddar människor från att vidröra farliga delar samt hur kapslingen skyddar produkten från att främmande föremål och damm tränger in i den. Den andra siffran anger hur höljet förhindrar skadlig inträngning av vatten.

Om produktskylten inte har någon märkning, är produkten endast avsedd för användning i torrt inomhusutrymme. På produkter för utomhusbruk är IP-koden vanligtvis IP 44 (stänkvattentät) eller högre.
 
Detaljerad lista över IP-klasser
IP n1 n2
n1 Beröringsskyddad för farliga delar och dammtäthet
0 Öppen konstruktion
1 Farliga delar beröringsskyddade mot knytnäve
2 Vanligt beröringsskydd, farliga delar beröringsskyddade mot finger
3 Särskilt beröringsskydd, farliga delar beröringsskyddade mot verktyg
4 Särskilt beröringsskydd, farliga delar beröringsskyddade mot tråd
5 Dammskyddad, farliga delar beröringsskyddade mot tråd
6 Dammtät, farliga delar beröringsskyddade mot tråd

n2 Fuktskydd
0 Öppen konstruktion
1 Tål droppande vatten
2 Tål droppande vatten, höljet lutar i 15 graders vinkel
3 Regntålig
4 Stänktålig
5 Skyddad mot spolande vatten
6 Skyddad mot kraftig överspolning med vatten
7 Skyddad mot tillfällig nedsänkning i vatten
8 Tål långvarig nedsänkning i vatten. Tilläggsmärkningen kan inkludera största tillåtna installationsdjup.

Märkningar på elutrustning

Av märkningarna på elutrustningen ska följande information framgå:

• tillverkarens namn, produktnamn eller varumärke samt adress
• importörens namn, produktnamn eller varumärke och adress
• modell- eller typbeteckning för apparaten (behövs för anskaffning av reservdelar eller när man beställer service)
• spänning (V)
• strömförbrukning (A)
• effekt (W eller kW)
• IP-kapslingsklasskod
• märkning för separat insamling.

Största delen av märkningen på elutrustning finns i regel på den typskylt som fästs på apparaten.

Vid sidan av de vanligaste grundläggande markeringarna kan utrustningen vara märkt med märkfrekvens (märkfrekvensen i Europa 50 Hz och t.ex. i Nordamerika 60 Hz), kapslingsklass och tidsgräns för kontinuerlig drifttid.

Det kan även finnas varnings- och instruktionsskyltar som ska följas.
 

 Typskylt.

CE-märkning

Med den CE-märkning som finns på elutrustningen garanterar tillverkaren att denne har försäkrat sig om att utrustningen uppfyller de tillämpliga krav som ställs i EU på säkerhet, hälsa, miljö, konsumentskydd och energieffektivitet. CE-märket möjliggör fri rörlighet för utrustning på EU:s marknad. 

CE-märkning.

Testningslaboratoriets märke

Testningslaboratoriets märke på utrustningen berättar att utrustningen har godkänts av ett opartiskt organ. Det är dock inte obligatoriskt att använda ett testningslaboratorium, så detta märke finns inte nödvändigtvis på alla apparater.
 

Exempel på testningslaboratoriers märken.

5. Val, installation och användning av belysningsarmaturer och lampor

Det finns en stor mängd armaturer och lampor för olika behov. Med rätta val kan man även skapa en mer ekologisk och säker belysning.

Armatur

Vid val, placering och användning av armaturen måste man beakta de krav som användningsplatsen ställer samt armaturtillverkarens anvisningar.

Armaturer som kopplas till eluttag

Eluttaget i rummet berättar hurdan armatur som kan användas med det. En armatur som kopplas med stickkontakt kan endast kopplas till ett sådant uttag som stickkontakten passar ihop med utan att ändra dess konstruktion (se kap. 4. Elutrustning). Därför kan man inte koppla till exempel en gammal armatur med stickkontakt i klass 0 till ett skyddsjordat uttag, och stickkontakten får inte bytas ut till en skyddsjordad kontakt.

Utomhus får man endast använda armaturer som är särskilt avsedda för ändamålet. 
Armaturer för utomhusanvändning har skyddats mot fukt.

Så här passar olika lampproppar och lamputtag ihop

Bild 1. En armatur som ansluts med lamppropp i klass 0 kan användas i lamputtag klass 0 och lamputtag med kronkoppling. 

På bilden från vänster: två ledningar, brun och blå.
Andra bilden från vänster: lamputtag klass 0
Tredje bilden från vänster:  lamppropp i klass 0
På bilden till höger: Kronkopplat lamputtag.    

Bild 2. En armatur som ansluts med skyddsjordad lamppropp kan användas i lamputtag klass 0, skyddsjordade lamputtag och lamputtag med kronkoppling. Ledningen för en skyddsjordad armatur har tre ledare. En av ledarna är den gulgröna skyddsledaren.

Översta bilden
På bilden från vänster: tre ledningar, blå, gulgrönä och brun
Andra bilden från vänster: lamputtag klass 0
Tredje bilden från vänster: Kronkopplat lamputtag
På bilden till höger: Skyddsjordat lamputtag
Nedre bilden: Skyddsjordad lamppropp.

Bild 3. Armatur som ansluts med skyddsisolerad lamppropp, betecknad   lämpar sig för alla typer av lamputtag.

Översta bilden
På bilden från vänster: två ledningar, brun och blå.
Andra bilden från vänster: lamputtag klass 0
Tredje bilden från vänster: Kronkopplat lamputtag.
På bilden till höger: Skyddsjordat lamputtag
Nedre bilden: Skyddsisolerad lamppropp

Bild 4. En lamppropp med kronkoppling kan endast användas i lamputtag med kronkoppling. Ett takuttag med kronkoppling känns igen på att lamputtaget har tre hål. Armaturens ledning har tre ledare, men den gulgröna skyddsledaren saknas. 

På bilden från vänster: tre ledningar, grå, svart och brun.
På bilden i mitten: kronkopplad lamppropp
På bilden till höger: kronkopplat lamputtag.

I Finland används även DCL-uttag enligt EN 61995. När du köper armaturer till hemmet är det värt att kontrollera att armaturens stickkontakt passar ihop med lamputtagen i hemmet.

DCL-uttag                             

DCL-stickkontakt
 

Armaturer för fuktiga och våta utrymmen

I badrum, under torkskåpet i köket och utomhus måste man ta i beaktande att armaturen ska vara skyddad mot fukt och vatten. Kapsplingsklasser för elutrustning förklaras i kapitel 3. På vissa ställen, till exempel i den omedelbara närheten av duschen, får man inte installera armaturer överhuvudtaget.

De armaturer som används i fuktiga och våta utrymmen är i regel fast installerade. Endast yrkespersoner i elbranschen får installera fasta armaturer, eftersom det finns många möjligheter till livsfarliga felkopplingar beroende på hur den fasta installationen är utformad.

Om du själv väljer och skaffar en armatur för fast installation, ska du vid behov och på förhand fråga en yrkesperson i elbranschen vilka egenskaper armaturen ska ha och om det finns några begränsningar beträffande installationsplatsen.

Installera armatur

Iaktta armaturtillverkarens anvisningar när du ska installera en armatur. Vid behov kan du fråga om råd hos armaturtillverkaren, importören eller försäljaren. Endast en yrkesperson i elbranschen får installera en fast armatur eller ett spegelskåp med armatur.

Halogenarmatur

Halogenarmaturer, även de med klenspänning, ska placeras tillräckligt långt ifrån det objekt som ska belysas. Av anvisningarna ska det framgå information om korrekt installation. Om armaturen placeras för nära det objekt som ska belysas eller för nära lättantändliga material, kan strålningsvärmen orsaka en brandrisk (bild A).

Vid användning av en halogenarmatur är det också nödvändigt att sköta om att brännbart material (till exempel trä) inte kommer för nära ljuskäglan. En skåpdörr som står på glänt kan börja brinna om en halogenarmatur installerats i taket alldeles ovanför dörren. Värmestrålningen från armaturen kan hetta upp dörrens övre kant till en temperatur på över 200 °C. Om lättantändliga material förvaras under halogenarmaturer kan det medföra en brandrisk.

I vanliga halogenlampor avsedda för användning i hemmet används kvartsglas som filtrerar bort skadlig UV-strålning. Vissa specialtillverkade halogenlampor kan även producera ultraviolett strålning, som kan filtreras till exempel med ett separat skyddsglas som monteras i armaturen.

Armaturer som är avsedda för halogenlampor ska förses med splitterskydd (bild C) för att skydda om lampan går sönder. För armaturer som är avsedda att användas endast med splitterskyddade lampor (bild B) tillämpas detta krav ändå inte.
 

Bild A. Märkningen på armaturen visar hur långt den ska placeras från det belysta objektet (i det här fallet på ett avstånd om minst 0,5 m).

Bild B. Symbol för halogenarmaturer som endast får användas med splitterskyddade lampor. Den här symbolen finns även på förpackningarna för splitterskyddade lampor.

Bild C. Symbol för lampor för vilka det förutsätts ett splitterskydd i armaturens konstruktion.

KOM IHÅG!

• Armaturens vikt får inte belasta armaturens stickkontakt eller kopplingslist (”sockerbit”) och inte heller lamphållarens kontaktstycke. Försäkra dig om att dragavlastningen sitter ordentligt på plats och häng upp armaturen med upphängningskroken i armaturkroken.
• Armaturkroken klarar i regel vikten av en armatur på högst 15 kilo. Om armaturen är tyngre än så måste du använda en separat takkrok.
• Även om DLC-stickkontakten låser sig på plats är den inte avsedd för att hänga upp en armatur utan krok.

Lampor

Vid valet av lampa måste man beakta de krav som användningsplatsen ställer samt lamp- och armaturtillverkarens anvisningar. Om armaturen styrs med en dimmer ska du försäkra dig om att lampan är dimbar.

Denna egenskap framgår av lampans säljförpackning. Den högsta effekt (W, watt) som anges på armaturen får inte överskridas på grund av brandrisken.

Dessutom har lamptyperna olika egenskaper så de lämpar sig för lite olika belysningsändamål. Då är det bra att fästa vikt vid bland annat följande egenskaper hos lampan: lämpans ljusflöde, dvs. mängden ljus (lm, lumen), färgton (K, kelvin) och färgåtergivning (CR eller Ra).

Mer information för val av lampa hittar du bland annat på webbplatsen lampputieto.fi. Energimärkningen för lampor hjälper dig att jämföra olika lampor. 

Led-lampa

Led-lamporna är den vanligaste lamptypen. De har en lång livslängd och är energieffektiva. Led är en halvledarkomponent som utstrålar ljus när man leder en elektrisk ström genom den. Lamporna tänds omedelbart och de innehåller inte kvicksilver. Det finns led-lampor för alla de vanligaste sockeltyperna.

Led-lamporna är mångsidiga. Alla led-lampor är inte dimbara, och alla dimrar och dimbara led-lampor är inte nödvändigtvis kompatibla.

Lysrör

Lysrör har en bra belysningseffekt. Ljusproduktionen bygger på att man leder ström genom en lätt trycksatt kvicksilverånga, varvid ångan producerar såväl synligt ljus som ultraviolett strålning. Lysämnet på rörets insida konverterar också den ultravioletta strålningen till synligt ljus vars färg beror på lysämnets sammansättning.

Lysrören inkluderar inte tänd- eller kopplingsdon, utan armaturer som är avsedda för lysrör har en separat tändare och reaktor för varje rör. (Glim)tändaren är en liten cylinder med anslutningsstift i locket. 

Det finns även armaturer där reaktorn och tändaren har ersatts med en elektronisk ballast. Då tänds röret snabbare och ljuset flimrar inte. År 2023 blir RoHS- och energieffektivitetskraven strängare, vilket begränsar lanseringen av T8-lysrör på marknaden, vilket i sin tur styr tillverkarna att ersätta sina produkter med mer energieffektiva produkter.   

Glöd- och halogenlampor

Glödlampan är den äldsta lamptypen. En elström som leds genom en volframtråd får tråden att hettas upp och lampan att glöda. Det har funnits många olika typer av glödlampor på marknaden. Halogenlampan fungerar på samma sätt som glödlampan, men är aningen mer energieffektiv.

Eftersom glödlamporna vid användning förbrukar avsevärt mer energi än de övriga lamptyperna är de skadligare för miljön än andra lampor. Därför är glöd- och halogenlampor förbjudna i EU. Gamla glöd- och halogenlampor har ersatts med led-lampor. 

På vissa användningsställen kan det fortfarande finnas ett behov av att använda glöd- eller halogenlampor, som fortfarande får säljas som speciallampor.   Ett sådant användningsställe kan till exempel vara en armatur som placerats i bastutaket. 

Byta lampa

Koppla från strömmen och låt lampan svalna en stund innan du påbörjar arbetet. En lampa som är försedd med stickkontakt kopplas från genom att lossa stickkontakten ur eluttaget. Strömmen till tak- och väggarmaturer kan brytas tillförlitligt med huvudbrytaren i bostaden. Rengör gärna armaturen när du byter lampa.

Kontrollera att den nya lampan lämpar sig för armaturen i fråga.

Om armaturen styrs med en dimmer ska du försäkra dig om att lampan är dimbar. Denna egenskap framgår av lampans säljförpackning. Den nya lampans effekt får vara högst så stor som effektmärkningen på armaturen ange (till exempel 25 W).

Byta lampa med speglat lamphuvud

Kom ihåg att en lampa med speglat lamphuvud endast får installeras i armaturer med beteckningen   .  Om en lampa med speglat lamphuvud installeras i fel armatur kan det få armaturen att överhettas och medföra en brandrisk. Du känner igen en lampa med speglat lamphuvud på metallbeläggningen i lamphuvudet. Metallbeläggningen speglar största delen av den värme som lampan producerar in i armaturen. Därför värmer den upp armaturen mer än en vanlig lampa.

Byta halogenlampa

Rör inte ytan på den nya lampan med bara fingrar eftersom fett från huden bränns fast på lampans yta och förkortar lampans livslängd. Sådana lampor är till exempel lampor med G4- och G9-sockel. 

Byta lysrör och glimtändare

Vanligtvis lossas lysrör från armaturen genom att rotera lampan ett fjärdedels varv. Lossa lampan genom att skjuta ut stiften i lampans ändar från hållarna. Du kan ersätta lampan med en lampa med samma effekt och lämplig färgton för ändamålet. Många lysrörsarmaturer har en glimtändare som man med fördel kan byta ut i samband med lampbyte (frånsett elektroniska tändare eller glimtändare som återställs manuellt med knapp). Rotera glimtändaren motsols så att dess stift kommer ut ur öppningen i hållaren. Sätt den nya glimtändaren på plats. Det rekommenderas att man använder en så kallad säkerhetständare som bryter strömmatningen om lysröret får något fel.
 

Ersätta lysrör med led-lysrör 

Traditionella lysrör kan ofta ersättas med så kallade led-lysrör i lysrörsarmaturerna. Led-lysröret påminner utvändigt om ett lysrör, men inuti finns det en stor mängd led-lampor och ett led-anslutningsdon.

Vid montering av led-lysrör måste man alltid försäkra sig om att ändringen från traditionella lysrör till led-lysrör (och vid behov tvärtom) aldrig under några förhållanden äventyrar säkerheten eller försämrar installationernas elektromagnetiska kompatibilitet. De led-lysrör som monteras ska vara säkra, och nödvändiga installations- och ändringsarbeten ska göras, eller vid behov låta göras, enligt givna anvisningar.  
 

6. Skarvsladd

Eluttaget i rummet berättar hurdana skarvsladdar som kan användas med det. Skarvsladden får endast kopplas till ett sådant uttag som skarvsladdens stickkontakt passar ihop med utan att man modifierar dess konstruktion. (Se kapitel 4. Elutrustning)

Nya skarvsladdar är nuförtiden försedda med petskydd. Petskyddet förhindrar barn från att trycka in till exempel en stickpinne i hålen i sladdens uttag. Äldre grenuttag kan förses med petskydd av plast.

Utomhus måste man använda skarvsladdar med lock, dvs. de ska vara stänkvattentäta. 

Håll skarvsladden i skick

Förvara inte trasiga skarvsladdar hemma. Kassera skadade skarvsladdar och ersätt dem med nya eller ha dem reparerade innan någon annan kommer åt att använda dem. Kontrollera skarvsladdarna regelbundet.

Kom ihåg att en skarvsladd inte ersätter en fast installation. Skarvsladdar ska avlägsnas från användningsplatsen när de inte behövs. Förvara skarvsladdar på ett sådant sätt att de inte uppmuntrar barn att leka med dem.
 
Se till att

• stickkontakten eller skarvsladdens eluttag inte är spruckna och att delar inte har lossnat från dem
• ledningens ytterhölje inte är skadat
• ledningen inte håller på att lossna från stickkontakten eller från skarvsladdens eluttag
• eluttaget eller stickkontakten inte är brända.

OBS! 

1.  Modifiera inte skarvsladdens konstruktion

Det är inte tillåtet att modifiera skarvsladdens konstruktion till exempel genom att fila den eller ersätta en stickkontakt i klass 0 med en skyddsjordad kontakt. Om detta görs är det möjligt att ansluta en skarvsladd utan skyddsjordning till ett skyddsjordat uttag. Då kan metallramen eller -höljet på en elapparat som kopplats till skarvsladden bli spänningsförande vid fel och orsaka en akut livsfara.

2.  Använd inte skarvsladden i fel utrymmen

Skarvsladden ska användas i det utrymme och rum där den har kopplats till eluttaget. Den får inte användas för att leda ström till ett rum med ett eluttag av annan typ. Ledningen kan lätt ta skada i dörröppningar och längs gångvägar. Eluttaget i rummet berättar hurdana skarvsladdar som kan användas med det. Skarvsladden får kopplas till ett sådant uttag som dess stickkontakt passar ihop med utan att man modifierar dess konstruktion.

3.  Koppla inte flera skarvsladdar i serie

Använd tillräckligt långa skarvsladdar så att du inte är tvungen att koppla flera sladdar i följd. Särskilt vid användningen av skyddsjordade skarvsladdar ska skyddsledarförbindelsen hållas tillförlitlig. 

4.  Anslut inte elutrustning med hög effekt till grenuttag med flera uttag

Anslut endast elutrustning med låg effekt till grenuttag med flera uttag. Utrustning med hög effekt, till exempel motordriven elutrustning, verktyg, värmare och dammsugare kan överbelasta ledningen och få säkringen att lösa ut. Om en elutrustning, inklusive en skarvsladd, blir het är det ett tecken på ett sådant fel eller en sådan överbelastning som kan medföra en brand- och olycksrisk.

5.  Överbelasta inte en kabelvinda

Skarvsladdar på kabelvinda ska dras ut helt när man använder utrustning med hög effekt (till exempel värmare), eftersom ledningen inte kommer åt att kylas på vindan. 
 

 7.  Säker användning och förvaring av elutrustning  
 

Med elutrustning följer en bruks- och underhållsanvisning som ska följas. Bruksanvisningen lär dig att använda utrustningen på rätt sätt och ger dig mer nytta av utrustningen. När du utför underhåll enligt anvisningarna förlänger du utrustningens livslängd, minskar du brandrisken och förhindrar du att utrustningens egenskaper försämras. Sluta genast använda en elutrustning om du märker ett fel eller funktionsstörningar i den.

Elutrustning får repareras av installations- och serviceföretag som registrerats hos Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes).

Om bruksanvisningen begränsar användningsplatsen eller -temperaturen, ska du följa dem. Ofta är till exempel den nedre temperaturgränsen för frysar +10 °C. Det betyder att tillverkaren inte garanterar säkerheten eller utrustningens funktion vintertid i ett kallförråd.

Elapparater bör inte förvaras i fuktiga utrymmen eller utomhus. Elektriska produkter som förvaras i utomhusförråd kan bli skadade både av fukten och kölden. Om TV-apparater och andra elektroniska apparater förvaras i fritidsbostäder som inte värms upp när de är oanvända, är det bra att låta apparaterna värmas upp i rumstemperatur i flera timmar innan de tas i användning. När lokalerna värms upp kan det kondenseras fukt i de kalla elektriska produkterna, vilket är skadligt.

 KOM IHÅG!

• Kontrollera att apparaten är avsedd för användning i det finska elnätet (230 V/50 Hz).
• Dra alltid ut stickkontakten ur eluttaget så att du håller i stickkontakten.
• Kontrollera att elutrustningens anslutningsledningar och skarvsladdar är i skick.
• En elledning får inte lappas med tejp, isoleringsband eller plåster.
• Undvik samtidig användning av flera apparater med hög effekt med samma skarvsladd.
• Modifiera inte konstruktionen hos skarvsladdens eller en elapparats stickkontakt.
• Förvara inte ledningar nära heta ytor, t.ex. ovanpå värmeelement.
• Koppla inte flera skarvsladdar i serie.
• Det är inte tillåtet att leda ström med en skarvsladd till ett annat rum med annorlunda eluttag.
• Vidrör inte en elapparat som är ansluten till elnätet om du badar, duschar eller simmar.
• Häng inte upp tvätt i bastun; kontrollera innan du slår på aggregatet att inget har lämnats kvar på aggregatet.
• Torka inte kläder på elvärmare.

Dra alltid ut stickkontakten ur eluttaget så att du håller i stickkontakten.

8. Bortskaffande och återvinning av el- och elektronikutrustning
 

El- och elektronikutrustning samt energispar- och led-lampor som tas ur bruk är el- och elektronikskrot. El- och elektronikutrustning som tas ur bruk kan lämnas in avgiftsfritt på tillämpliga platser för separat insamling. Dessutom kan små elapparater (alla yttermått under 25 cm) returneras utan avgift och utan skyldighet att köpa en ny apparat till dagligvarubutiker med en försäljningsyta på över 1 000 m2 och till specialbutiker över 200 m2. När du köper en ny elapparat kan du lämna in en gammal, motsvarande apparat till butiken i samband med köpet.

Energisparlampor och lysrör innehåller små mängder kvicksilver och ska därför lämnas in hela till insamlingsstationer. En söndrig energisparlampa eller ett lysrör ska returneras till en insamlingsstation för farligt avfall.

Använda batterier och ackumulatorer kan returneras till återvinningskärl i butiker som säljer dem eller till separata återvinningsstationer. Tejpa polerna på batterier och ackumulatorer innan du lämnar in dem för återvinning. Läckande batterier och ackumulatorer förpackas i plastpåse.

Genom att återvinna elapparater, ackumulatorer och batterier minskas mängden och skadligheten av avfall samt främjas återanvändningen och återvinningen av de material och delar som de innehåller. 

Återvinningsstationer och -anvisningar hittar du på www.kierratys.info. 
 

9. Elbränder
 

En elbrand är en brand som får sin antändningsenergi direkt från ström. Enligt räddningsverkens uppgifter inträffar det i Finland årligen ett par tusen bränder eller brandhärdar med någon koppling till elapparater eller elanläggningar.

Följ alltid de bruks-, installations-, säkerhets- och underhållsanvisningar som följer med elutrustning. Även en bra elapparat kan bli farlig om den används på fel sätt. Oftast har elbränder sitt ursprung i spisen:

• kocken glömmer av en eller annan orsak mat på en påkopplad spis.
• barn eller husdjur kan också av misstag koppla på spisen. 

De heta plattorna utstrålar stark värme och kan antända material i närheten av spisen.

Apparatspecifika säkerhetstips

Om apparaten uppvisar störningar, ska du sluta använda den och låta den underhållas eller servas av en yrkesperson i elbranschen.

TV 

• Om du ännu har en tv av gammal bildrörsteknik, lönar det sig att byta ut den snabbt. Nya tv-apparater är säkra och förbrukar märkbart mindre energi.

Tvättmaskin

• Lämna inte maskinen ensam när den går; på detta sätt minskar du även risken för vattenskador.
• Rengör luddfiltret regelbundet och se även i övrigt till att hålla maskinen i funktionsskick i enlighet med bruksanvisningen.
• Ta ut stickkontakten och stäng vattenkranen efter användning.

Bastuaggregat och bastu

• Häng inte upp tvätt i bastun.
• Man får inte förvara något i bastun.
• Kontrollera att inget extra blivit kvar på aggregatet innan du slår på det.
• Beakta skyddsavstånden.
• Fyll alltid stenutrymmet enligt anvisningen. 
• Byt ut bastustenarna tillräckligt ofta enligt tillverkarens anvisningar.

Armaturer

• Håll armaturerna rena.
• Det lönar sig att genast byta ut slocknade eller blinkande lampor.
• Iaktta installations- och bruksanvisningarna för halogenarmaturer och beakta avstånden till brännbara material.
• Sätt inte i en lampa med högre effekt än armaturens rekommenderade effekt.
• Använd så kallade säkerhetständare i lysrörsarmaturer.

Kylaggregat

• Dammsug regelbundet damm t.ex. i samband med avfrostning; ta alltid ut stickkontakten medan du utför arbetet.
• Tillse tillräcklig luftcirkulation och rengöring; annars slösar du energi och risken för brand ökar.
• Ställ inte maskinen i direkt solsken eller i närheten av spisen eller andra värmekällor.
• Om det läcker vatten under kylskåpet eller frysen är det ett tecken på ett fel som bör undersökas och avhjälpas omgående. Ibland kan slangarna i avfrostningssystemet bli tilltäppta och ibland kan avdunstningstråget ovanpå kompressorn läcka. Läckande vatten kan medföra brandrisk om det kommer in i kylaggregatets elektriska delar.
• Ha inte aggregatet i ouppvärmda utrymmen, såsom på balkongen, i garaget eller i förråd.

Spis, ugn och mikrovågsugn

• Lämna inte spisen eller ugnen på utan uppsikt.
• Se alltid till att stänga av apparaterna efter användning.
• Skaffa en separat spisvakt som larmar eller bryter strömmen om man glömmer spisplattorna på.
• Strykjärn och andra små apparater
• Ta alltid ut stickkontakten ur eluttaget när du inte använder apparaten.
• Ta ut stickkontakten så att du håller i själva kontakten och inte drar i sladden.

Centraldammsugare

• Töm den på damm tillräckligt ofta och rengör filtret.
• Placera maskinen på ett ställe där den lätt kan underhållas och där den är brandsäker.

Bilvämare

• Om timern är trasig ska du låta reparera eller byta ut den.
• Placera kupévärmaren tillräckligt långt från ytorna i bilen.
• Använd endast värmare som är avsedda att användas i bilar.
• Använd portabel jordfelsbrytare vid behov.

Elvärmare, dvs. elektriska värmeelement (”batterier”)

• Täck inte över värmaren.
• Ställ en portabel värmare så att den inte kan välta.
• Se till att inget kan välta eller falla på värmaren.
• Placera inte möbler för nära elektriska värmeelement.
• Låt reparera termostaten om den är sönder.

Batteridrivna apparater i hemmet

• Ladda och använd alltid apparaterna enligt den medföljande bruksanvisningen.
• Kontrollera visuellt att laddaren, batterierna, ledarna och själva apparaten är hela.
• Om laddaren, batterierna eller ledarna är skadade, ska de bytas ut till sådana delar som kan användas säkert med tanke på laddningen som helhet.
• Om batterierna ”sväller” eller blir heta vid laddning är det tecken på att de har något fel. Likaså kan avsevärd upphettning av laddaren vid användning vara ett tecken på fel i den.  
• Övervaka alltid laddningen och ladda på ett ställe där en eventuell antändning orsakar så lite skada som möjligt.

Agerande vid brand

Om en elapparat börjar brinna ska du

• Genast bryta strömmen till apparaten genom att ta ut stickkontakten eller bryta strömmen med huvudbrytaren i elcentralen.
• Rädda människor som är i omedelbar fara.
• Släcka med primärsläckningsutrustning (t.ex. handbrandsläckare, släckningsfilt), om möjligt.
• Avlägsna dig från platsen i tid, röken är dödligt giftig!
• Stänga dörrarna efter dig.
• Tillkalla brandkåren från en säker plats.
• Handleda brandkåren till platsen.

OBS!

• Ha alltid matlagning under uppsikt.
• Lämna inte tvätt- eller diskmaskiner på utan uppsikt.
• Håll spisen och dess omgivning rena och tomma.
• Använd och installera elutrustning enligt anvisningarna.
• Låt reparera eller ta skadad utrustning ur bruk.
• Se till att elektriska installationer hålls i gott skick.
• Testa brandvarnare regelbundet och byt batteriet.
• Häng inte upp tvätt i bastun; kontrollera innan du slår på aggregatet att inget har lämnats kvar på aggregatet. 

10.Brand- och kolmonoxidvarnare
 

En brandvarnare är en ”billig livförsäkring”. En brandvarnare ger oss en möjlighet att upptäcka en brandhärd i ett tidigt skede och skydda oss mot eldsvåda. Det är viktigt att brandvarnare är rätt placerade och i funktionsskick. Om du har en ved- eller gaseldad kamin eller spis eller bastuugn lönar det sig att också skaffa en kolmonoxidvarnare.

Brandvarnare

En brandvarnare ska finnas i varje bostad. Oftast är brandvarnarna batteridrivna. Brandvarnaren kan även få sin ström från elnätet och i sådant fall säkerställs dess funktion med alkaliskt eller laddningsbart batteri.

Särskild vikt ska fästas vid hur brandvarnaren placeras. Placera brandvarnaren mitt i taket i rummet på en sådan plats dit röken kan spridas obehindrat. Brandvarnaren får inte placeras närmare än 50 cm från vägg, hörn eller takbjälkar. Beakta även luftströmningar när du väljer plats, eftersom de kan förhindra brandgaserna från att nå varnaren, vilket förlänger tiden före alarm. Placera inte brandvarnaren i närheten av till exempel ventilationsfönster eller mekanisk ventilation. Det lönar sig inte heller att placera brandvarnare i kök, fuktiga utrymmen eller på andra ställen där den kan larma i onödan när du utför hushållssysslor. Installera brandvarnaren enligt den medföljande installationsanvisningen med beaktande av riktlinjerna ovan.
 
Hur många brandvarnare behöver jag?

• Det måste finnas minst en brandvarnare på varje våning i bostaden.
• Det måste finnas minst en brandvarnare för varje påbörjad 60 m2 bostadsyta.
• Utöver brandvarnare som installeras i tamburen eller korridorer rekommenderas det att man har brandvarnare i varje sovrum.
• Det rekommenderas att man har brandvarnare även på källarvåningen och vinden, om man övernattar där, till exempel i sommarrum på vinden.

Testa brandvarnarens funktion en gång i månaden och alltid när du har varit en längre tid borta hemifrån.

Brandvarnaren samlar lätt damm, vilket gör den mer känslig och den kan avge felaktiga alarm. Rengör brandvarnaren med avseende på damm några gånger om året. Testa alltid brandvarnarens funktion med testknappen efter batteribyte och rengöring.

I enlighet med tillverkarnas instruktioner ska brandvarnare bytas ut med 5–10 års mellanrum för att förhindra felaktiga alarm och garantera funktionssäkerheten. Ofta finns information om tillverkningstidpunkt eller tidpunkt för byte på brandvarnarens botten. Brandvarnarna återvinns som el- och elektronikutrustning. 
 

Kolmonoxid- och brandvarnare har ett så kallat bäst före -datum. 
 

Brandvarnare som ansluts till elnätet 

Bostadsbyggnader för vilka man har ansökt om bygglov 1.2.2009 eller senare ska förses med brandvarnare som är anslutna till elnätet. Som bostad räknas även fritidsbostad, om den är ansluten till elnätet. Strömmatningen till apparaten ska säkras till exempel med alkaliskt eller laddningsbart batteri.

Placeringen av brandvarnare som är anslutna till elnätet ingår i elplaneringen för byggnaden. Brandvarnarna installeras fast redan i byggskedet och endast yrkespersoner med lämplig behörighet inom elbranschen får installeras brandvarnare som ansluts till elnätet. I bestämmelserna för brandvarnare som ansluts till elnätet har man inte tagit ställning till hur elmatningen ska arrangeras. Ofta har man tagit matningen till brandvarnare som ansluts till elnätet från närmaste belysningsgrupp, vilket betyder att brandvarnaren är utsatt för störningar orsakade av armaturer och lampor. Många tillverkare och importörer har därför gett anvisningar om att matningen till brandvarnarna borde göras med en separat säkring som märks tydligt i elcentralen. Dessutom borde brandvarnaren installeras på minst en meters avstånd från övrig elutrustning, till exempel armaturer. Brandvarnare ska alltid installeras i enlighet med installationsanvisningarna.

Precis som med alla andra brandvarnare ska funktionen hos brandvarnare som ansluts till elnätet testas en gång i månaden och alltid när man har varit en längre tid borta hemifrån. Dessutom rekommenderas det att man rengör brandvarnare som är anslutna till elnätet med avseende på damm några gånger om året. Testa alltid brandvarnarens funktion med testknappen efter rengöring. Om strömmen till fastigheten har varit bortkopplad under en längre tid, till exempel över vintern, ska brandvarnarnas skick kontrolleras innan strömmen slås på och efter att strömmen har tillkopplats ska man kolla upp att apparaten fungerar felfritt. Fukt, damm eller till exempel en insekt i brandvarnaren kan orsaka funktionsstörningar.

Byt ut det batteri som säkrar strömmatningen en gång om året. Batteriet ska också bytas ut genast om brandvarnaren själv meddelar om att batteriet håller på att bli tomt med en upprepad, kort ljudsignal. Beroende på brandvarnarens modell kan det hända att den boende inte har tillräcklig behörighet eller färdigheter att byta ut batteriet i brandvarnaren, utan det kan hända att endast en yrkesperson inom elbranschen får utföra arbetet. Förvara alltid installations-, bruks- och underhållsanvisningarna för brandvarnarna så att du kan utföra underhållsåtgärderna enligt tillverkarens instruktioner. 

Byta batteri i brandvarnare

Observera att punkterna 2–5 avser batteribyte i en batteridriven brandvarnare.

1. Koppla alltid från nätspänningen innan du byter batteri (se Vad ska jag göra innan jag påbörjar arbetet?)
2. Demontera brandvarnaren ur fästplattan enligt tillverkarnas instruktioner. Ofta har brandvarnaren något slags låsstycke som ska tryckas in innan man får loss den ur fästplattan.
3. Byt till nytt batteri.
4. Sätt tillbaka brandvarnaren.
5. Testa genast brandvarnaren genom att trycka på testknappen.
6. Koppla till nätspänningen.
7. Testa apparaten på nytt. 

Även brandvarnare som ansluts till elnätet ska enligt tillverkarens instruktioner bytas ut med 5–10 års mellanrum. Ofta finns information om tillverkningstidpunkt eller tidpunkt för byte på brandvarnarens botten. 

Kolmonoxidvarnare

En kolmonoxidvarnare reagerar på en förhöjd kolmonoxidhalt (CO, os) i luften. Kolmonoxidvarnare är inte obligatoriska i vissa fastigheter på samma sätt som brandvarnare, men det rekommenderas att man installerar kolmonoxidvarnare i rum där det finns en eldstad.
Fäst särskild vikt vid placeringen av kolmonoxidvarnare, eftersom kolmonoxid endast är aningen lättare än luft och inte nödvändigtvis stiger direkt upp till taket till exempel På grund av olika luftströmningar. Kolmonoxidens temperatur inverkar på hur snabbt den stiger.

OBS! 
De flesta kolmonoxidvarnarna tål inte kyla. Om apparaten förvaras i kyla kan den gå sönder eller åtminstone skadas så att den inte fungerar tillförlitligt. 

Placera kolmonoxidvarnare

1. Det rekommenderas att kolmonoxidvarnare installeras i rum där det finns en bränsledriven anordning (till exempel kamin, gasspis eller annan eldstad).
2. Kolmonoxidvarnarens larmsignal ska höras till de rum där man vistas.
3. Om varnaren installeras i taket ska den helst vara på ett avstånd om minst 300 mm från alla väggar.
4. Om det rör sig om en kombinerad brand- och kolmonoxidvarnare, lönar det sig att installera den i taket.
5. Om varnaren installeras på väggen borde den vara minst 150 mm från taket, eftersom luften kan stagnera i hörnet mellan väggen och taket, men ändå så att den är ovanför alla dörrar och fönster.
6. Kolmonoxidvarnare har i regel en kortare livslängd än brandvarnare. Enligt tillverkarna behöver kolmonoxidvarnare i regel bytas ut redan vid 3–5 års ålder.
7. Rekommendationen framgår av produkten eller den medföljande installations-, bruks- och underhållsanvisningen 
    

11. Underhålla elinstallationerna i hemmet
 

Elutrustningen och elinstallationerna i fastigheten utgör tillsammans en elanläggning. Elsäkerheten i boendemiljön förutsätter att både elutrustningen och elinstallationerna hålls i skick. Rätt placering och användning av elutrustning samt observation och underhåll av elutrustning och -installationer är viktiga med avseende på säkerheten. Elanläggningens innehavare (ägare eller hyresgäst) har ansvaret för att elanläggningens skick följs upp och att observerade fel och brister avhjälps tillräckligt fort.

Elinstallationer slits när de används, och därför kräver de kontroll, underhåll och reparation. Till exempel för elinstallationer i lägenheter finns det inga lagstadgade periodiska besiktningar, där en yrkesperson inom elbranschen skulle utvärdera säkerhetsnivån hos och brister i installationerna. Därför är det av yttersta vikt att alla observerar brister i funktionen hos elinstallationer och elutrustning. Reparationer av elinstallationer och elutrustning (frånsett lekmannaarbeten, se del III) måste dock utföras av en yrkesperson inom elbranschen.

Ta reda på

• Var finns huvudbrytaren? 
• Var kan jag göra elanläggningen eller delar av den spänningslösa?
• Var finns de säkringar och andra skyddsanordningar som skyddar anläggningens delar?

Ta också reda på följande

• Hur aktiverar jag eventuella jordfelsbrytare och hur ofta måste jag testa deras funktion?
• Var finns manöver- och skyddsanordningarna för pumpar, ventilationsutrustning och värmeanläggning och hur använder jag dem?
• Hur kan jag utföra driftåtgärder, till exempel byta säkringar och lampor, på ett säkert sätt?
• Att det finns tillräckliga ”elritningar” för elinstallationerna samt underhålls- och bruksanvisningar för elutrustningen. Studera anvisningarna och iaktta dem. En elektrisk produkt som installeras eller används på fel sätt är en säkerhetsrisk.

Underhåll – en viktig del av elsäkerheten

En stor del av de olyckor som orsakas av elanläggningen beror på bristfällig övervakning och underhåll av elinstallationerna eller på slarv och oförsiktighet. Även felaktiga installationer orsakar olyckor och eldsvådor.

Damm, smuts eller fukt som samlats inuti elanläggningens delar ökar risken för ljusbågar och brand. Mekaniska skador, såsom trasiga lock på lampbrytare och skador på ledningar, medför risk för elolycksfall.

Elanläggningens innehavare (ägare eller hyresgäst) har ansvaret för att elinstallationer och -utrustning kan användas säkert under hela livscykeln. Observera elanläggningens skick och se till att observerade fel avhjälps tillräckligt fort.

Konditionskontroll och underhåll

Om elutrustning eller -anläggningar inte fungerar normalt, är något fel. Kontrollera skicket på brytare, eluttag, armaturer och elcentraler. Saker får inte förvaras framför elcentralen, utan man måste alltid ha fri åtkomst till den. Beakta bland annat följande:

• Löser säkringarna ofta ut?
• Blinkar lamporna konstigt?
• Luktar det bränt i närheten av apparater?
• Hörs det rassel eller surr inifrån elutrustning?
• Finns det mörka fläckar, som beror på överhettning, på eluttag eller stickkontakter?
• Känns stickkontakten het?
• Finns det sprickor, springor eller öppningar orsakade av fel på eluttag, brytare eller andra anordningar?
• Har felet medfört att anordningens invändiga ledare eller andra elektriska delar är synliga?
• Har plastdelarna i lampsockeln blivit sköra?

När du kontrollerar skicket på elutrustning och -anläggning ska du fästa vikt vid var eluttag, armaturer och värmeelement är belägna. Om eluttagen är på besvärliga ställen, till exempel bakom skåp, är det svårare att använda och underhålla en elektrisk produkt. Inred hellre på så sätt att möblerna inte står framför eluttagen. Placera inte armaturer för nära brännbara material eller så att de lätt kan falla ner och orsaka en brandfara. Täck inte över värmeelement och placerade dem inte heller på ett brandfarligt sätt. Se till att luften kan cirkulera kring elutrustning och dammsug regelbundet bakom elutrustningen. Tänk på el- och brandsäkerheten när du inreder. Det är säkrare att placera blomvaser och ljus på andra ställen än ovanpå en elutrustning. 

Kontakterna i eluttag kan bli lösa vid användning. Svarta märken kring kontaktöppningarna i eluttag är ett tecken på upphettning orsakad av en lös anslutning. Om det hörs ett surrande ljud eller om det syns gnistor när ett eluttag eller strömställare används, kan det vara ett tecken på att en koppling blivit lös.

Fäst även vikt vid armaturer. Lysrör som endast glöder vid ändarna är slut och orsakar en överström som värmer upp armaturen. Glimtändaren försöker fortfarande tända lysröret och lysrörets temperatur kan rentav vara över 200 grader. Detta kan medföra en brandrisk och förtida skador på armaturen. När du byter ut lysrör rekommenderas det att du även byter glimtändaren. Användning av så kallade säkerhetständare rekommenderas. Dessa känner av att lysröret är skadat och släcker lampan.

Mer information på sidan: Underhåll av elanläggningen i hemmet. 

Skador orsakade av väderfenomen

Nuförtiden gräver många elbolag ner distributionsnäten under marken i stället för att bygga nya luftledningsnät, detta för att skydda dem mot stormar. I glesbygdsområden är luftledningsnäten ändå fortfarande omfattande. Det största hotet för luftledningar är träd som fälls av stormar. Informera alltid distributionsnätbolaget i området om du märker att träd har fallit över, lutar mot eller hotar att falla över ellinjer. Det är absolut förbjudet att själv fälla bort träd från ledningarna eftersom det kan medföra risk för livsfara. 

Ett träd som har fallit över eller lutar mot en ledning kan få nolledaren att lossna och orsaka ett nollfel. Ett nollfel känns ofta igen på att elen blinkar, varvid en del av lamporna kan lysa klarare medan en del lyser svagare. Spänningen mellan de olika faserna kan variera mellan 0 och 400 volt och söndra utrustning samt orsaka allvarlig livsfara. Om du märker tecken på nollfel ska du alltid omgående kontakta distributionsnätbolaget i området för att få instruktioner. I fall av nollfel kan metallramen i elcentralen bli spänningsförande och orsakar risk för elstöt. Låt alltid en yrkesperson inom elbranschen undersöka en misstanke om nollfel.

Överspänningsskydd

Åskan förstör årligen tusentals elapparater i Finland. Apparater som är känsliga för överspänning, till exempel teve-apparater, datorer och modem, kan skyddas mot skador orsakade av blixtar med ett överspänningsskydd. Överspänningsskyddet ska begränsa överspänningar från elnätet till en sådan nivå att elutrustningen i byggnaden inte skadas och att den inte heller orsakar en brandrisk när den går sönder.

Det bästa skyddet uppnås när man låter en yrkesperson inom elbranschen installeras ett överspänningsskydd i fastighetens elcentral, varvid den skyddar såväl fast installerad elutrustning som apparater som anslutits med stickkontakt. Användaren kan själv komplettera skyddet med separata överspänningsskydd i eluttagen för de allra känsligaste apparaterna.  
 

12. Kontrollera och låta utföra elarbeten

Det rekommenderas att gamla installationer tidvis kontrolleras av yrkespersoner inom elbranschen. Besiktningen eller konditionskontrollen av elsystemen kan utföras av elentreprenörer, konditionsgranskare eller ackrediterade inspektörer. I bostäder och småhus är periodiska besiktningar inte lagstadgade, men det lönar sig att låta utföra en konditionskontroll till exempel när man håller på att köpa eller sälja sin bostad.

Enligt lagen får endast yrkespersoner inom elbranschen utföra elinstallationsarbeten samt reparation och underhåll av elutrustning och -installationer. Det räcker dock inte med endast yrkesmässig kompetens och arbetserfarenhet; dessutom måste man ha elentreprenörsbehörighet. 
 

När du låter utföra elinstallationer:

• Använd bara registrerade elentreprenörer som har tillräcklig behörighet för arbetet. Detta kan du kontrollera i Tukes register.
• Teckna ett skriftligt kontrakt för det beställda arbetet. Då säkerställer du att alla beställda arbeten blir utförda och skapar klarhet i ansvarsfrågorna. Försäkra dig om att elentreprenören granskar installationen före ibruktagande.
• Se till att du får de installationsritningar och bruksanvisningar som behövs.
• Be entreprenören ge dig ett besiktningsprotokoll över ibruktagningsbesiktningen av elinstallationerna.

Besiktningsprotokollet är en försäkran som entreprenören ger om att elarbetena har utförts och kontrollerats i enlighet med bestämmelserna om elsäkerhet. Av protokollet framgår bland annat uppgifter om arbetsobjektet, en utredning över att arbetet uppfyller kraven samt resultaten från kontroller och tester. Något protokoll behövs emellertid inte för mycket små installationsarbeten, till exempel tillägg av ett eluttag.  
 

13. I fall av elolycksfall

Gör en snabb bedömning av situationen.

Koppla från strömmen och lösgör den skadade personen utan att riskera dig själv eller andra.

• Koppla från strömmen med brytare, genom att dra ut stickkontakten eller på annat motsvarande sätt.
• Om det inte går att koppla från strömmen snabbt, ska du lösgöra den skadade personen med ett isolerande redskap, till exempel en torr brädstump, ett snöre eller klädesplagg.
• Använd aldrig ett fuktigt föremål eller metallföremål för lösgörandet.
• Vid olycksfall med högspänning och då offret befinner sig inom högspänningens verkningsområde kan du inte påbörja det egentliga räddningsarbetet förrän en yrkesperson inom elbranschen har kopplat från strömmen.

Du klarar av att utföra återupplivningsåtgärder, om du har övat på dem under kompetent handledning.

När du gör nödanmälan på rätt sätt kan du få hjälp snabbt!

Kontrollera tillståndet hos den person som ska hjälpas

• Om personen plötsligt tappar medvetandet eller ser livlös ut, ska du genast ta reda på det går att väcka upp personen genom att tilltala eller skaka om honom eller henne.

Tillkalla hjälp

• Om personen inte vaknar upp och inte reagerar på behandlingen, ska du ropa efter hjälp och be att någon på plats gör en nödanmälan till 112. Om du är ensam måste du göra nödanmälan själv. Följ de anvisningar som nödcentralen ger.

 Håll dig lugn och tala tydligt

• Berätta vad som har hänt och nämn att det rör sig om ett elolycksfall. Berätta om människor är i fara.
• Ge exakt adress, kommun och vid behov köranvisningar.
• Svara på frågorna.
• Följ givna anvisningar.
• Avsluta samtalet först när du ges tillstånd att göra så.
• Fortsätt omedelbart med första hjälpen.
• Ring på nytt om situationen förändras.

Ge första hjälpen

Vi rekommenderar att alla övar på grunderna i livräddande första hjälpen. Mer information och instruktioner för första hjälpen hittar du till exempel på Röda Korsets webbplats  https://www.rodakorset.fi/.

Första hjälpen vid chock

Chockverkan uppträder vid elolycksfall där strömmen överskrider 50 mA, men varaktigheten är kortare än en hjärtperiod. Chocksymtomen utvecklas snabbt.

• Huden är blek och kallsvettig.
• Personen är orolig, senare yr eller förvirrad.
• Andningen är snabb.
• Munnen är torr och personen känner törst.
• Pulsen är snabb och känns svagt.

Utan första hjälpen blir chocken svårare och kan rentav leda till medvetslöshet. De skadliga verkningar som chocken orsakar kroppen kan förhindras med rätt första hjälpen.

• Lägg ner personen, i en ställning som är bra för honom eller henne.
• Ring nödnumret 112.
• Skydda personen mot kyla till exempel Med en filt eller jacka och isolera från kallt underlag.
• Lugna ner personen.
• Erbjud inget att äta eller dricka.
• Följ andningen och blodcirkulationen.
• Ge vid behov symtomatisk första hjälpen, stoppa till exempel blödning.
• Lämna inte en person som är i chock ensam, om det inte är absolut nödvändigt för att skaffa hjälp. 

 Brännskador vid elolycksfall 

Vid ett elolycksfall får offret ofta även brännskador. Utöver synliga, ytliga brännskador på huden kan elen även orsaka invändiga brännskador i kroppen. Dessa kan vara svåra och kan inte alltid ses med ögonen.

Första hjälpen för en vanlig, ytliga brännskada är att kyla ner området. Vid elolycksfall ges brännskadorna andra prioritet efter att offrets vitala funktioner har tryggats. Om det rör sig om återupplivning ska man inte göra något åt brännskadan som en del av första hjälpen.

Om man har tillgång till brännbandage avsedda för första hjälpen för brännskador, ska anvisningarna för dessa följas.

Om ögonen exponeras för en kraftig ljusbåge kan det leda till en akut bländning. Ett kallt och fuktigt förband lindrar smärtan. Uppsök fortsatt vård om så behövs.

För första hjälpen behövs ett samarbete mellan nödcentralen, den person som ger första hjälpen och en professionell hjälpare.

 Skaffa dig återupplivningsfärdigheter och upprätthåll dem!

Källor: Finlands elentreprenörsförbund (STUL), Sähköinfo, Finlands Röda Kors
 

Se även: Elen i trädgården och utomhus

Se även: Vilka elarbeten får jag göra själv