Besprutningsdrönare i strålkastarljuset inom framtidens växtskydd?

I maj arrangerade jag mitt livs första virtuella workshop. Temat för workshoppen var ”Drönare inom växtskyddet – hot eller möjlighet?” Under workshoppen skapade forskare, rådgivare, odlare, myndigheter och företag tillsammans visioner för framtidens växtskydd med hjälp av drönare och funderade på lösningar på växtskyddsproblem.

Kan drönare, automation och artificiell intelligens möjliggöra en återgång från monokultur till mångsidig och småskalig odling inom jordbruket? Övergår vi möjligen till intelligent växtskydd, där en drönare identifierar växtskadegörarna, fyller tanken med rätt besprutningsvätska, precisionsbekämpar skadegörarna och kontrollerar hur väl besprutningen har lyckats, samtidigt som den emellanåt besöker laddstationen för att ta igen sig och ladda batterierna, precis som en robotgräsklippare? 

Besprutningsdrönarnas väg inom EU har kantats av problem

Ramdirektivet om hållbar användning av bekämpningsmedel offentliggjordes 2009. Flygbesprutningen med växtskyddsmedel förknippades då med de besprutningar som under gångna decennier utfördes med flygplan och helikoptrar och förbjöds därför. En undantagsregel gjorde att man i Finland kunde använda sig av flygbesprutning för att bekämpa direkta hot från invasiva arter samt omfattande skogsskador. Då hade man ännu inte identifierat några andra metoder för flygbesprutning. EU-kommissionen tolkade senare växtskyddsbehandlingar som utförs med drönare som flygbesprutning och därmed som förbjudna.

Det finns efterfrågan, hur tillgodoser man den?

Situationen har förändrats betydligt under de senaste tio åren. Drönartekniken utvecklas snabbt och besprutningsdrönare används i stor utsträckning i till exempel USA och Kina. Jag började arbeta på Säkerhets- och kemikalieverket 2012 och fick snart därefter de första frågorna om användning av besprutningsdrönare. När jag i år återvände till arbetet efter att ha varit familjeledig hamnade frågan på tapeten igen. ”Hur ligger det till med besprutningsdrönarna?”, frågade en aktiv jordbrukare och rådgivare omedelbart efter den första ”välkommen tillbaka till jobbet”-hälsningen, och jag har fått flera förfrågningar efter det.

Behovet av information är enormt

Jag tog tag i det gamla bekanta ämnesområdet och tänkte att ärendet kan avgöras genom att föreslå en ändring av undantagsregeln gällande flygbesprutning i lagen om växtskyddsmedel. Ack, så fel jag hade! Kollegorna och samarbetspartnerna frågade: Och hur är det med miljöriskerna? Luftfartsförfattningarna? Människornas inställning? För varje dag blev det allt tydligare att det är fråga om en komplex helhet med många aktörer och ännu mer att utreda. 

Till en början samlades myndigheter och forskare för att fundera på olika alternativ. Efter inlägg på sociala medier kontaktades jag av VTT, och under diskussionerna med dem klarnade behovet av att ordna en workshop. Coronapandemin som skakade världen skapade ytterligare spänning kring den planerade workshoppen, eftersom allt måste ordnas på distans. Nya verktyg, ny lagstiftning, nya kontakter och nya tillvägagångssätt måste tas i bruk med kort varsel. Samtidigt gjorde jag även en enkät bland EU-länderna om de övriga medlemsstaternas inställning till besprutningsdrönare.

Samarbetet resulterade i en lyckad workshop

Efter workshoppen suckade jag verkligen av lättnad. Workshoppen lyckades över förväntningarna, diskussionen har inletts och det finns briljant expertis i Finland. Informationsinslag  (på finska) om workshoppen har publicerats på Youtube och en sammanfattning av diskussionerna i små grupper finns till en början åtminstone på LinkedIn (på finska). Tillsammans med Naturresursinstitutet ansökte vi om och beviljades finansiering av Jord- och skogsbruksministeriet för att göra en bakgrundsutredning inför en ändring av lagstiftningen. För det vill vi tacka ministeriet. 

Ändras EU-lagstiftningen?

Besprutningsdrönarna har noterats på EU-nivå. I planerna för en reform av ramdirektivet nämns en granskning av hindren för att ta i bruk ny teknik, inklusive drönare. Ett offentligt samråd om den inledande fasen pågår gällande planerna och de preliminära konsekvensbedömningarna. 

Jag har gjort en sammanfattning av den enkät som jag genomfört bland EU:s medlemsländer och skickat den till kommissionen. Jag hoppas att den förmedlar det budskap medlemsländerna gav mig till beredningen av reformen av EU-lagstiftningen: i många EU-länder har man en öppen inställning till och ett intresse för besprutningsdrönare. Jag tycker inte att det är nödvändigt att stänga dörrarna för ny teknik enbart för att flygbesprutning med växtskyddsmedel historiskt sett, i och för sig av en anledning, har fått en negativ klang.

Växtskyddet i framtidens lantbruk?

Kommer vi framöver att få se besprutningsdrönare och drönarsvärmar som automatiskt sköter sitt arbete på åkrarna? Jag vet inte. Vi befinner oss fortfarande i den inledande fasen och alla risker med besprutningsdrönare har inte identifieras och vi kan inte mäta och beskriva dem. Vi gör en bakgrundsutredning med säkerheten i främsta rummet. Vårt mål är att minska riskerna vid användning av växtskyddsmedel, inte öka dem. Jag hoppas naturligtvis att arbetet bär frukt och att besprutningsdrönare blir en del av framtidens växtskydd.

Överinspektor Pauliina Laitinen,
skribenten vill öka på säkerheten inom växtskyddet så långt som möjligt. Bloggen som Paulina skrivit berättar om hennes största arbetsinsats i våras, och nu kan hon med gott samvete gå på semester när man har fått en bra början med en ny sak.