En gruva planeras i grannskapet. Hur kan jag påverka?

Jag hörde att det har gjorts en förbehållsanmälan i området. Vad betyder det? Kommer vi nu att få en gruva i grannskapet?

Företaget som har lämnat in en förbehållsanmälan planerar att ansöka om ett malmletningstillstånd hos Tukes. Förbehållsanmälan inleder en period på högst två år under vilken företaget utreder om det finns möjlighet att inleda malmletning i området. Under förbehållet eller malmletningen öppnas ingen gruva. En eventuell gruva kräver flera tillstånd från olika myndigheter.

Ett malmletningstillstånd är inte ett tillstånd att öppna en gruva

Förbehållsområdet är ofta stort, eftersom företaget inte vet var en eventuell malmfyndighet finns. En stor andel av förbehållen leder inte till malmletning.

Syftet med malmletning är att lokalisera och mer ingående undersöka fyndigheter av gruvmineraler med hjälp av geologiska, geofysikaliska och geokemikaliska undersökningsmetoder. Med fyndighet avses en sådan koncentration av gruvmineral i berggrunden som har ett ekonomiskt värde som föremål för gruvdrift

I praktiken tar ett företag som utför malmletning jord- eller berggrundsprover genom till exempel provborrning för att utreda kvaliteten och storleken på den eventuella fyndigheten.

Ett malmletningstillstånd ger inte rätt att utnyttja en fyndighet, men innehavaren av ett malmletningstillstånd har företrädesrätt till gruvtillstånd. Ett gruvtillstånd ger rätt att utnyttja fyndigheten, men fyndigheten kan inte utnyttjas utan miljötillstånd och tillstånd för vattenhushållning från miljömyndigheten.

År 2019 fanns 44 verksamma gruvor i Finland. De har grundats med stöd av tidigare gruvlagar. Uppskattningsvis ett av tusen malmletningsprojekt kan resultera i en gruva. Från det att man har hittat betydande tecken på en malmfyndighet som kan utnyttjas ekonomiskt tar det i praktiken 15–25 år innan en gruva grundas.

Tukes fattar beslut om tillstånd enligt gruvlagen

Tukes följer gruvlagen och beaktar olika parters specifika krav, det vill säga anmärkningar, åsikter och lagstiftning som anknyter till ärendet. Tukes agerar i enlighet med de rättsliga principerna för förvaltningen.

Tukes tillståndsskeden i ärenden som rör gruvor är:

1. Förbehåll. Gäller i högst två år. Förbehållet innebär att det företag som reserverat området har företrädesrätt att bereda ett malmletningstillstånd. Förbehållet ger inte ännu rätt till undersökning av området.

2. Malmletningstillstånd. Tillståndet ger vanligen rätt att göra provborrningar i området. I behandlingen av tillståndsansökan begär Tukes utlåtanden från:

kommunen
NTM-centralen i fråga om naturskydd
det regionala ansvarsmuseet
renbeteslaget, om projektet är beläget inom renskötselområdet
sametinget, om projektet är beläget inom samernas hembygdsområde
alla berörda myndigheter

Innan tillståndsärendet avgörs hör Tukes markägarna i tillståndsområdet, så att de kan lägga fram anmärkningar i tillståndsärendet.

3. Gruvtillstånd. Tillståndet ger företaget rätt att utnyttja fyndigheten. För tillståndet begärs i regel utlåtanden från:

kommunen
NTM-centralen
landskapsförbundet
Museiverket
Strålsäkerhetscentralen

Dessutom:

Forststyrelsen (när en gruva planeras på statens mark)
Naturresursinstitutet (Luke)
NTM-centralen i Kajanaland (dammar)
Paliskuntain yhdistys och renbeteslaget, om projektet är beläget inom renskötselområdet.

Innan tillståndsärendet avgörs hör Tukes markägarna i tillståndsområdet och grannarna, så att de kan lägga fram anmärkningar i tillståndsärendet.

Så här kan du påverka i olika skeden av ett gruvprojekt

Du kan föra fram dina synpunkter i olika skeden av myndigheternas behandling av ärendet. Till skedena hör bland annat behandling av ansökan om malmletningstillstånd, bedömning av miljökonsekvenser och behandling av flera olika tillstånd som behövs för gruvan.

Påverkningsmöjligheter i behandlingen av ansökningar om malmletningstillstånd

På Tukes webbplats finns en karttjänst för gruvregistret. Kartan uppdateras varannan vecka med bland annat nya ansökningar som berör malmletning och gruvdrift.

På Tukes webbplats finns information om alla ansökningar som är i hörandeskedet. Material som anknyter till dessa ansökningar

finns också till påseende på nätet. I hörandeskedet kan du lägga fram åsikter och anmärkningar som berör projektet och de uppgifter som lagts fram i ansökan. På Tukes webbplats finns också beslut som anknyter till ansökningar. I samband med ett beslut finns alltid besvärsanvisningar.

För malmletning krävs i allmänhet bara tillstånd från gruvmyndigheten, det vill säga Tukes, och du kan därmed påverka malmletningen i hörandeskedet.

Gruvans miljökonsekvenser bedöms i planeringsskedet

Som medborgare kan du föra fram din åsikt vid miljökonsekvensbedömningen (MKB). Genom förfarandet för miljökonsekvensbedömning försöker man identifiera gruvprojektets miljökonsekvenser samt minska eller helt förhindra dem. Den aktör som planerar projektet ansvarar för nödvändiga miljöutredningar och kostnaderna för dem. Förfarandet leds och övervakas alltid av NTM-centralen, som är kontaktmyndighet.

I ett MKB-förfarande bedöms konsekvenserna redan i samband med planeringen, alltså före beslutsfattandet. Resultaten av MKB-förfarandet ska beaktas i övervägandet av gruvtillståndet. MKB är inte ett tillstånd, och ett MKB-förfarande innebär inte att projektet senare automatiskt kommer att få de tillstånd som krävs för verksamheten.

Arbets- och näringsministeriet har publicerat en guide för MKB-förfarandet för gruvprojekt.

Skilda höranden för olika tillstånd i gruvprocessen

Gruvprojekt kräver flera tillstånd från olika myndigheter. Alla dessa har förfaranden för information och hörande, som ger medborgarna möjligheter att påverka i olika skeden av processen. Utöver de gruvtillstånd som beviljas av Tukes behöver företaget även många andra tillstånd innan gruvdriften kan komma igång. Till de viktigaste hör de miljötillstånd och tillstånd för vattenhushållning som beviljas av Regionförvaltningsverket.

Påverka markanvändningen i din kommun

Kommunen ansvarar för planeringen av markanvändningen, och gruvdrift kräver i allmänhet planlösningar. I planläggningsförfarandet ingår processer för hörande och delaktighet, där medborgarna ombeds och förväntas föra fram synpunkter och åsikter gällande markanvändningen som stöd för beredningen och beslutsfattandet.