Meny

Blogg: Mer tillförlitlighet i den internationella handeln genom att tina upp broccoli

20.5.2020 9.21 | Publicerad på svenska 20.5.2020 kl. 14.51
Pressmeddelande

I konferensrummet har ställts fram vattenbad, durkslag som uppfyller standarderna och en hög djupfrysta broccolibitar. Personerna i rummet plockar fram broccolibitar som legat i vattenbad och fått rinna av i ett durkslag, pressar och trycker på bitarna på ett utvärderande sätt och klyver de betänkligaste bitarna, och se – det finns faktiskt is inne i skottet ännu. Andra bitar är genomgående upptinade eftersom de fått ligga i vattenbadet en längre tid. De bitar som innehåller is väger naturligtvis mer.

Syftet med detta bollande med broccoli är att åstadkomma en rekommendation för den internationella handeln. Tillförlitligheten av den testmetod som antecknas i rekommendationen har direkt inverkan på det pris som producenten får för produkten och på den vinst som produkten genererar. Dessa upptinade bitar av broccoli som lyfts från vattenbadet vägs, och utifrån vägningsresultatet utreds om det fanns rätt mängd av produkten i fryspåsen. När konsumenter köper en påse frysta grönsaker vill de inte betala för isen. Resultaten för de två testmetoder som jämfördes skilde sig från varandra med cirka sju procentenheter. Isen som fanns kvar i broccolin förvrängde den andra testmetodens resultat. Skillnaden är betydande även om underskottet i en enskild påse vid första påseendet inte känns som en stor sak för konsumenten. För en europeisk broccoliproducent handlar det däremot om flera miljoner euro om året.

Att metoden för mätning av förpackningarnas innehåll är tillförlitlig har stor ekonomisk betydelse för alla företag som producerar förpackade varor. Enligt Eurostat var frysta grönsaker som produceras i EU:s område år 2018 värda cirka 4,8 miljarder euro. Även om underskottet i en enskild påse frysvaror inte känns som en stor sak för konsumenten, motsvarar sju procent av värdet på de frysta grönsakerna inom EU nästan 340 miljoner euro. Alla frysta grönsaker i statistiken är naturligtvis inte broccoli, men exemplet med broccolin visar vilken skalan är när vi pratar om mätprecision: en skillnad som vid första anblicken känns liten har en avsevärd inverkan på produktens pris i stor skala.

Utan gemensamt överenskomna mätmetoder mister konsumenterna sitt förtroende för säljarna

Mätningarnas precision har alltid en direkt inverkan på produkterna priser, eftersom mätresultat utgör grunden för prissättningen av produkten.

Ett annat utmärkt exempel på handel med en mycket hög internationaliseringsgrad är energibranschen, till exempel handel med gas, flytande bränslen och elektricitet. Även i detta område har mätningarnas kvalitet och tillförlitlighet betydande ekonomisk betydelse på grund av handelns stora omfattning och produktens höga värde. Ju mer exakt naturgasens egenskaper och mängd kan mätas, desto mer exakt kan priset fastställas. En rätt utförd och tillräckligt exakt mätning ligger i alla handelspartners intresse genom hela leveranskedjan, från produktionsanläggningen ända fram till konsumenten.

När en konsument tankar sin bil har mätningens tillförlitlighet säkerställts genom att detaljerade krav ställts på bränslemätaren och mätningarnas tillförlitlighet regelbundet verifierats under den tid som mätaren är i användning. Tack vare arbetet som utförts i hela verksamhetskedjan kan den som tankar sin bil lita på att bränslemätaren ger en exakt avläsning och att felet på mätarvärdet är högst 0,5 procent.

När produkter eller energi rör sig i den internationella handeln, fastställs deras egenskaper och mängder ofta genom mätningar av olika slag. Mätningarnas tillförlitlighet ska säkerställas på så sätt att alla parter i hela leveranskedjan kan lita på mätningarnas kvalitet. Målet för utvecklingen av den internationella handeln är att produktkrav inte blir tekniska hinder för handeln och att produkterna kan röra sig så fritt som möjligt. Idealet är att standarderna som anknyter till handeln, konstaterandet av behörigheten hos dem som utför mätningar, mätningarnas precision och tillförlitlighet och kvalitetskraven på produkterna är på en så god nivå att det inte är nödvändigt att lägga ned ytterligare resurser för att upprepa samma mätning.

Vi behöver ett högklassigt mätsystem.

Meterhandel sedan 145 år  

Gemensamma standarder, det internationella mätnormalsystemet, allmänt accepterade förfaranden för konstaterande av behörighet, kvalitetskrav på mätutrustning och mätningarnas tillförlitlighet skapas genom långsiktigt internationellt samarbete. Vi deltar i det globala samarbetet bl.a. i samarbetsorganisationen för legal metrologi, OIML (International Organization of Legal Metrology) och observerar verksamheten i BIPM (Bureau International des Poids et Mesures), som utvecklar och upprätthåller mätnormalsystemet. Även dessa organisationer firar världsmetrologidagen den 20 maj varje år. På denna dag år 1875 undertecknades nämligen meterkonventionen, dvs. ett internationellt fördrag undertecknades om gemensamma måttenheter, vilket underlättade den internationella handeln. I Finland är det Tukes som ansvarar för den legala metrologin och för utvecklingen och upprätthållandet av mätnormalsystemet VTT MIKES.

Trevlig världsmetrologidag!

Överinspektör Sari Hemminki, Tukes

Skribenten deltar i samarbetet för utfärdandet av internationella rekommendationer om mätutrustning och -metoder.

Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) bidrar till att vi kan lita på mätningarna inom handeln i Finland. Det gäller såväl mätning av mängden innehåll i förpackningar som vägning av produkter i butiken och tankning av fordon. Tukes övervakar att mätningar inom handeln görs på rätt sätt, att tillförlitlig mätutrustning används för mätningarna och att användarna regelbundet sköter om mätutrustningarnas tillförlitlighet under användningen.