Hoppa till innehåll

Fler armaturbränder, färre bastuaggregatsbränder – flest elbränder orsakades fortfarande av oförsiktig användning av spisen

Mediatiedote
Utgivningsdatum 17.2.2022 8.15 | Publicerad på svenska 17.2.2022 kl. 8.55
Pressmeddelande

Det var fler bränder som började i en elapparat eller -installation under 2021 än under 2020, men färre än under de fem föregående åren (2015–2019). Enligt räddningsväsendets PRONTO-register fick räddningsverken i fjol ungefär 2 340 brandlarm där el hade antecknats som brandorsak. År 2020 var antalet 2 210. Flest elbränder orsakades av elspisar (870), och brandorsaken var i nästan samtliga fall användarens vårdslöshet. Armaturbränderna ökade från tidigare år, men bränder orsakade av bastuaggregat minskade.

Med elbrand avses en brand som får sin tändningsenergi direkt från elen, till exempel från en spis, ett bastuaggregat, en kylningsanordning, en lampa eller en elinstallation.

– Anledningen till elbranden är oftast felaktig användning eller installation av elapparaten eller försummelse av underhållet, säger elbrandexperten Jukka Lepistö vid Tukes. 

Exempel på felaktig användning: 

  • Apparaten används trots att det visar sig upprepade fel i dess funktion, till exempel blinkande och surrande lysrör.
  • Apparaten underhålls inte enligt anvisningarna.
  • Apparaten används på fel plats, till exempel en frysbox på balkongen, eller för fel ändamål, till exempel torkning av tvätt nära bastuaggregatet.
  • Apparaten används trots att den har synliga skador, till exempel en trasig sladd eller ett svartbränt eluttag.

Enligt preliminära uppgifter omkom 13 personer av elbränder i nio olika olyckor under förra året. Som antändningskälla för olyckan har bastuaggregat, elcentral, kylmaskin, spis samt ugn, mikrovågsugn och elkablar antecknats i PRONTO-databasen. 

Den vanligaste anledningen till elbränder är oövervakad eller vårdslös användning av spisen

Enligt PRONTO-databasen har det under de senaste fem åren inträffat i genomsnitt 915 bränder som startat i en spis eller ugn per år.  Antalet 870 i fjol var högre än året innan (835) men mindre än de föregående fem åren, då det var betydligt fler spisbränder (930–980). 

– En spisbrand beror mycket sällan på ett fel i själva spisen. Oftast handlar det om människors vårdslöshet, oaktsamhet eller brådska. Den vanligaste brandorsaken är att någon har glömt stänga av spisen eller att den sätts på av misstag. Material ovanför eller intill spisen antänds och branden sprider sig i allmänhet ganska snabbt till närliggande konstruktioner, säger Lepistö.

Undvik spisbränder med rätt åtgärder

  • Var alltid noggrann när du lagar mat: gör inte många saker samtidigt.
  • Håll det närmaste området runt spisen fritt från saker.
  • Lämna inte matrester, som kan locka sällskapsdjur, i kastruller eller stekpannor på spisen.
  • Ha koll på vad barnen gör i köket.
  • Skaffa vid behov en skyddsanordning för spisen. 

Bränder och brandrisker orsakade av armaturer ökade

Under åren 2016–2020 har det i genomsnitt varit cirka 180 byggnadsbränder eller byggnadsbrandfaror per år som orsakats av belysningsarmaturer, i fjol var det cirka 215 sådana händelser. Oftast angavs en felaktig lysrörsarmatur som olycksorsak. 

– En orsak till detta kan vara minskat underhåll och att defekta armaturer inte upptäcks i tid. Om lysröret i en armatur blinkar eller lyser på något annat konstigt sätt ska den omedelbart bytas ut. I en sådan situation kan armaturen bli så varm att den börjar brinna och samtidigt också sätta eld på taket, varnar Lepistö.

Andra metoder för att minska armaturbränder är till exempel: 

  • Välj i första hand led-belysning om möjligt. Led-lampor blir inte heta på samma sätt som halogenlampor eller glödlampor.
  • Säkerställ att flyttbar belysning är placerad och monterad på ett sådant sätt att de inte kan hetta upp eller antända material som ligger i närheten. Till exempel kan en lampa som har fallit ner i sängen eller en fåtölj antända textilier. 

Orsaken till bränder i bastuaggregat är oftast främmande föremål eller tvätt på aggregatet

I PRONTO-databasen antecknades i fjol cirka 90 bränder som börjat i bastuaggregatet, året innan var antalet 110 och ytterligare ett år tidigare 150. Vid bränder som fått sin början i bastuaggregat är de vanligaste orsakerna till branden att tvätt torkas i bastun samt att föremål lämnas på bastuaggregatet. Då finns risken att bastuaggregatet av misstag kopplas in, vilket gör att de saker som placerats på eller nära bastuaggregatet fattar eld. Andra orsaker till att brand uppstår är brända värmeslingor, trasig termostat eller timer.

Kom ihåg-lista för bastubadaren

  • Basturummet är avsett för bastubad, INTE som förråd eller torkrum för tvätt.
  • Fjärrstart av bastuaggregatet innebär alltid en risk.
  • Kontrollera att det inte finns några föremål på eller i närheten av bastuaggregatet när du slår på bastun.
  • Bastuaggregaten åldras vid användning. Kontrollera kopplingsurets och termostatens funktion. Om anordningen inte fungerar korrekt, tillkalla en elinstallatör. 

Försiktighet vid användning av batterier och laddare

Antalet batteridrivna apparater i hemmen ökar ständigt. Vid användning av apparater samt laddning och lagring av batterier ska den bruksanvisning som följde med apparaten följas. 
Om batterierna sväller, eller om andra formförändringar eller synliga skador observeras, får de inte användas eller laddas. Samma gäller om batterierna blir heta i samband med att apparaten används eller under laddning. Lägg en skadad ackumulator eller ett skadat batteri i en tät plastpåse och flytta till en säker plats, om möjligt utomhus i ett metallkärl eller inomhus på en plats där det inte finns lättantändligt material i närheten. 

En fungerande brandvarnare räddar människoliv

  • En fungerande brandvarnare hjälper till att upptäcka branden i ett tillräckligt tidigt skede.
  • Vid en brand har man bara några minuter på sig att lämna utrymmet, eftersom de giftiga brandgaserna kan döda mycket snabbt.
  • Kontrollera regelbundet att brandvarnaren fungerar genom att trycka på testknappen och byt batteriet regelbundet, till exempel i mars när klockorna ställs om till sommartid.

Mer information:
Jukka Lepistö, överinspektör, tfn 029 5052 460
e-postadresserna har formen: [email protected]