Blogg: Rester av växtskyddsmedel i maten – riskmat?

Är växtskyddsmedel nödvändiga i produktionen av mat? Vem, om någon, övervakar om det finns rester av växtskyddsmedel i maten? Är det endast ekologiskt odlad mat som är helt fritt från rester av växtskyddsmedel? Mat väcker många starka känslor och växtskyddsmedel ses ofta som en risk med tanke på ren mat. Äter vi riskmat? Med växtskyddsmedel avses bekämpningsmedel som används för att skydda växter för sjukdomar och skadedjur eller för att bekämpa ogräs. Med växtskyddsmedel avses också ämnen som används för att reglera växternas växande eller mognad, t.ex. stråförstärkare.

Trosuppfattning 1: Alla växtskyddsmedel är onödiga och farliga gifter. De borde förbjudas.

Det lönar sig att glömma de onödiga och konstgjorda motsättningarna mellan ekologiskt och ”högeffektiv produktion”. 

Inom produktionen behövs också växtskyddsmedel för att det ska vara möjligt att erbjuda konsumenterna högklassig mat. För odlare handlar valet av bekämpningsmetoder om en balansgång mellan väderleken, livsmedelssäkerheten, säkerheten hos lagrade och importerade livsmedel och kvalitetskraven på produkterna. Växtskyddsmedel kostar pengar och det lönar sig inte att använda kemisk bekämpning bara för säkerhets skull.

Syftet med de ämnen som används för att skydda växterna är att bekämpa följande:

• skadliga mögelsvampar
• förödande och sega växtsjukdomar
• skadeinsekter och ogräs
• att spannmålsväxter lägger sig (när sådana åtgärder behövs).

Åtgärder för att sköta om jordens växtkraft och om att växtligheten är i skick är förebyggande bekämpning. Vid sidan av kemisk bekämpning används också andra metoder:

• mekanisk bekämpning, t.ex. rensning
• fysikalisk bekämpning, t.ex. marktäckning eller hett vatten
• biologisk bekämpning, t.ex. mikrobiologiska preparat.

Fakta: Växtskyddsmedel behövs inom dagens matproduktion för att garantera säkerheten och produktiviteten.

Trosuppfattning 2: Det finns ändå luckor i övervakningen. Man vet aldrig vilka gifter vi får i oss med maten.

Enligt EU:s föreskrifter ska alla som använder växtskyddsmedel agera ansvarsfullt och begränsa användningen till det verkliga behovet:

• varje medlemsstat ska ha ett eget handlingsprogram för hållbar användning av växtskyddsmedel
• jordbrukare och andra som använder växtskyddsmedel i sitt yrke i Finland avlägger en obligatorisk examen i användningen av växtskyddsmedel.

Det är Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) som ansvarar för dessa punkter i Finland. Dessutom beviljar Tukes tillstånd till de växtskyddsmedel som säljs i Finland.

I EU föreskriver kommissionens förordning att rester av växtskyddsmedel ska övervakas. I Finland är det följande instanser som utför övervakningen:

• Tullen: importerade produkter 
• Livsmedelsverket (tidigare Livsmedelssäkerhetsverket Evira): produkter som finns på marknaden i Finlands samt alla animaliska produkter.
• Det är inte möjligt att övervaka allt. Därför inriktas övervakningen utgående från tidigare erfarenheter och väntade risker, och ibland även till följd av misstankar om missbruk. Dessutom är företag i livsmedelsbranschen skyldiga att utföra övervakning av rester som en del av sin egen kvalitetskontroll.

Fakta: Ingen övervakning kan nå överallt, men det lönar sig att försöka, och det är viktigt med övervakning. Det ligger i allas intresse att maten är trygg!

Växtskyddsmedel behövs och vi kan tryggt äta maten

Trosuppfattning 3: Frukt och grönsaker ska skalas eller åtminstone tvättas omsorgsfullt 

Det kan faktiskt finnas rester av växtskyddsmedel i livsmedel, men inte i sådana mängder att de skulle kunna vara en risk för konsumentens hälsa. Inte ens om man låter bli att skölja dem och äter dem med skal och allt.

Hur kan vi vara säkra på det? För alla ämnen som används för växtskydd i EU har fastställts de största tillåtna resthalterna, dvs. gränsvärdena, bl.a. i följande produkter:

• färska livsmedel
• frukt
• grönsaker
• animaliska produkter
• spannmål, baljväxter, oljeväxter
• kryddor, örter. 

Gränsvärden för växtskyddsmedel

När gränsvärdet fastställs, iakttas principen ”så lågt som det är möjligt och klokt”. Ett växtskyddsmedel används endast i en sådan mängd och på ett sådant sätt att den ger god effekt, men att det finns så små rester av ämnet i den färdiga produkten som möjligt.

Gränsvärdet får aldrig bestämmas till en sådan nivå att ämnet skulle kunna medföra risk. Detta säkerställs genom riskbedömning. Om gränsvärdet överskrids, betyder detta inte att produkten i fråga inte skulle vara ätbar utan snarare att ämnet inte har använts på rätt sätt. 

Hur görs riskbedömningen?

Alla medlemsstater i EU deltar i riskbedömningen och fastställandet av gränsvärdena. I Finland är det experter vid Livsmedelsverket och Tukes som utför detta arbete.

Vid riskbedömningen jämförs information om resthalternas gränsvärden med uppgifter om konsumtionen av livsmedlen i fråga. Utifrån dessa uppgifter bedöms människornas exponering på lång och kort sikt. Exponeringen får inte överskrida trygga gränsvärden som bygger på toxikologisk riskbedömning. 

Fakta: En smart konsument som vill minska sin exponering sköljer frukterna och grönsakerna. Bara sköljningen minskar ofta resterna med 30–40 procent. Även om vi låter bli att skölja frukterna och grönsakerna, uppkommer ingen risk för vår hälsa.

Trosuppfattning 4: Ekologiska produkter innehåller inga rester

De som vill undvika rester av växtskyddsmedel föredrar i allmänhet ekologiska produkter, som inte får innehålla rester av vanliga växtskyddsmedel. Men de vet kanske inte att det också är tillåtet att använda vissa bekämpningsmedel i ekologiska produkter, till exempel pyretrin. För pyretrin har bestämts likadana gränsvärden som för växtskyddsmedlen i vanliga livsmedel.

Övervakningsresultat

Enligt övervakningsresultaten finns det oftast inga rester av växtskyddsmedel ens i vanliga produkter. Av de finländska livsmedel som testades år 2017 innehöll endast 7,7 procent konstaterbara resthalter. I fråga om utländska livsmedel som importerades till Finland fanns rester i 45 procent av de testade livsmedlen. Totalt 2,4 procent av de produkter som producerats i Finland överskred gränsvärdet för resthalterna. Motsvarande siffra för utländska produkter var 3,4 procent. Vid övervakningen konstaterades dessutom förbjudna ämnen i några ekologiska produkter.

I den EU-omfattande övervakningen innehöll 49 procent av produkterna konstaterbara rester. Flest produkter som stod i strid med föreskrifterna fanns bland de produkter som kommit från länder utanför EU: 7,2 procent överskred gränsvärdet.

I en jämförelse av resthalterna är ekologiska produkter och inhemska produkter rätt nära varandra i toppen, medan produkter från EU och från länder utanför EU ligger efter dem i statistiken.

Fakta: Även ekologiska frukter och grönsaker kan innehålla rester av växtskyddsmedel som är godkända för ekologiska produkter.

Finländska livsmedel bland de renaste i EU

Övervakningen visar att finländska jordbrukare använder växtskyddsmedel ansvarsfullt och kontrollerat. I detta avseende har Finland visserligen mycket fördelaktigare odlingsförhållanden än många andra länder: hos oss finns det till exempel färre besvärliga skadedjur. Största delen av alla livsmedel uppfyller i varje fall föreskrifterna. Maten på EU-konsumentens bord är alltså trygg i fråga om rester av växtskyddsmedel.

Läs mer på www.luulotpoiskemikaaleista.fi och fråga oss vid behov. Diskussionen fortsätter även i de sociala medierna:
#slåhålpåmyternakringkemikalier

Johanna Rajasärkkä
överinspektör, växtskyddsmedel

E-postadresserna har formatet [email protected]

Mer information

Tukes: Programmet för hållbar användning av växtskyddsmedel
Tullens övervakning av livsmedel och konsumtionsvaror
Livsmedelsverket: Rester av växtskyddsmedel
Livsmedelsverket: Resultat från tillsynen av rester av växtskyddsmedel 2017
Tullen: Resultat av Tullens livsmedelstillsyn 2017
EU Pesticides database
EU: Cumulative Risk Assessment
Livsmedelsverket: Växtskyddsmedel som är tillåtna inom ekologisk produktion
EU: Pesticides in food: latest figures remain steady