Hoppa till innehåll

Samma problem från år till år vid ibruktagningsbesiktningar och underhåll av elanläggningar

2.12.2020 8.53
Nyhet

Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) påminner att ledare av elarbeten och driftledare måste fästa uppmärksamhet på ibruktagningsbesiktningar och det kontinuerliga underhållet. Ibruktagningsbesiktningar per arbetsmoment, systematisk egenkontroll och underhåll skulle ha förhindrat många av de brister som upptäckts i certifierings- och periodiska besiktningar.

Tukes gjorde en sammanfattning av certifierings- och periodiska besiktningar av elanläggningar som anmälts av auktoriserade besiktningsmän och organ. De gjorde 6 006 certifieringsbesiktningar och 3 346 periodiska besiktningar år 2019. De blev tvungna beordra 112 nya besiktningar – 27 certifieringsbesiktningar och 85 periodiska besiktningar.  

Många brister som upptäcktes i certifieringsbesiktningen skulle ha undvikits genom en stegvis ibruktagningsbesiktning. Med systematisk egenkontroll och underhåll hade situationen vad gäller observationerna vid periodiska besiktningar varit mycket bättre. 

Såväl ledarna av elarbeten som driftledarna har skäl att ägna frågan större uppmärksamhet. Tukes kommer att betona vikten av detta även i övervakningen på fältet och i sina reaktionsåtgärder.

Grundelementen inom elsäkerhet är ju ändamålsenlig ibruktagningsbesiktning och planenlig service och underhåll efter det.

Antalet brister upptäckta i certifieringsbesiktningar och periodiska besiktningar är i stort sett oförändrat

Även i fjol gjordes de flesta certifieringsbesiktningarna i elanläggningar av klass 1b (> 35 A, bland annat småindustri och verksamhetslokaler).  Cirka en fjärdedel av certifieringsbesiktningarna gjordes i bostadsbyggnader och ca 25 % i anläggningar som kräver en driftledare. 

De flesta periodiska besiktningarna gjordes också i anläggningar av klass 1b och knappt 20 % i objekt som kräver driftledare.

Vid certifieringsbesiktningar konstaterades inga märkbara brister i 58 % av objekten, vilket är ungefär samma nivå som året innan. Omkring en femtedel av de upptäckta bristerna rörde märkbara brister i anknytning till utförande av ibruktagningsbesiktningen. Lika många märkbara brister fanns i dokumentationen av installationerna – över hälften var alltså märkbara installationsfel.

Vid periodiska besiktningar konstaterades i sin tur inga märkbara brister i 27 % av objekten, vilket även det är samma nivå som året innan. De observerade bristerna fördelades enligt följande:

  • nära 30 % rörde märkbara brister i dokumentationen av installationer 
  • ca en femtedel rörde försummelser i anknytning till service och underhåll
  • en dryg fjärdedel var märkbara installationsbrister
  • 14 % rörde försummelser i anknytning till ibruktagningsskedet.

Förra året konstaterades allvarliga installationsfel och -brister i vart 28:e certifieringsbesiktat installationsobjekt (2018 i vart 30:e) samt i ca var 8:e periodiskt besiktad elanläggning (2018 i var 7:e). 

Vid certifieringsbesiktningarna observerade bristerna i ibruktagningsbesiktningar gäller ibruktagningsbesiktningarnas omfattning och de uppgjorda dokumenten.

Diagram: Certifieringsbesiktningarna år 2019

Periodiska besikningarna: Bristfälligt service och underhåll och många lindrigare installationsfel.

Diagram: Periodiska besiktningarna år 2019

De vid certifieringsbesiktningarna observerade bristerna i ibruktagningsbesiktningar, som presenteras i diagrammet, gäller ibruktagningsbesiktningarnas omfattning och de uppgjorda dokumenten, inte så mycket fysiska installationsfel.

På motsvarande sätt gäller även bristerna i service och underhåll i anslutning till periodiska besiktningar den praktiska verksamheten samt följandet och omfattning av underhållsprogrammens eller -anvisningarnas, inte således direkta installationsfel. Installationsfel som sådana är naturligtvis redan ett tecken på dålig ibruktagningsbesiktning eller brister i service och underhåll.  

Fler problem vid objekt med driftledare

Läget vad gäller brister i periodiska besiktningar och certifieringsbesiktningar är sämre vid de objekt där innehavaren separat har utsett en driftledare som sin företrädare i elsäkerhetsfrågor, än vid de objekt där detta inte behöver göras (klasserna 1a och 1b). Läget har knappt förändrats alls genom åren.

Särskilt utifrån observationerna i de periodiska besiktningarna verkar det som om driftledarna fortfarande har mycket att förbättra i sitt egenkontrollförfarande, som i värsta fall till och med kan vara ”utlagt” på den aktör som utför den lagstadgade periodiska besiktningen. Läget skulle således förbättras genom ett effektivare program för service och underhåll och en noggrannare följande av det.

Utifrån certifieringsbesiktningarnas resultat kan man med skäl fråga sig varför det finns brister i ibruktagningsbesiktningarna och överlag märkbara installationsfel trots att beställaren har en kompetent ansvarsperson, driftledaren, till sin hjälp. Ibland ges dålig informationsgång som svar, men detta borde inte vara någon orsak eller ens utmaning med dagens teknik. 

Vanliga fel vid certifieringsbesiktningar:

  • Ledningar med alltför olika spänningar har buntats ihop
  • I skyddsjordningar och potentialutjämning, dess omfattning och märkningar
  • Lösa kopplingar och ledningar i centraler
  • Kablars skydd, fästen och installationsdjup
  • Kablars belastningskapacitet (trångt hopbuntade på kabelhyllor och -stegar) och säkerhetsförsörjningssystemens kablage (brandmotstånd) 
  • Solelsystemens kablage, skydd och märkningar
  • Brandtätning saknas samt installationer vid nedsänkta tak och lösa fördelningsdosor + avsaknad av dragavlastare 
  • Särskilt vid saneringar; potentialutjämning och dess märkningar samt PE-N föreningar, när gamla PEN-kretsar blir kvar i användning
  • Tätningar och dragavlastare i apparaternas genomföringar
  • Jordfelsbrytare i belysningsinstallationer, fästanden av bastuugnar och montering av termostaten nära tilluftsventilen
  • Frekvensomvandlarnas kabeldragningar och EMC-kraven på jordningar (+ monteringsanvisningar)
  • Varningsskyltar
  • Explosionskyddsdokument för EX-utrymmen
  • Bristfälliga dokumenteringar av installationer och märkningar av strömkretsar (samt avsaknad av IK-kalkyler)
  • Dokumentering och omfattning av ibruktagningsbesiktningar samt mätresultatens spårbarhet och felaktiga resultat. 

Mest typiska brister upptäckta vid periodiska besiktningar 

  • Trasiga apparater och övriga brister i beröringsskydden 
  • Oavslutade kablar och kabelhyllor fullproppade med kablar
  • Följandet av underhållsåtgärderna eller -programmet, heltäckande (specialutrymmen, kompensering)
  • Lösa kopplingar, lösa ledningar i centraler samt avsaknad av fallskydd och lock
  • Brandtätning, glödande lysrör och skarvsladdsapteringar
  • Ledningar med alltför olika spänningar har buntats ihop
  • Smutsiga centraler och utrymmen använda som lager
  • Ändringsbehov i installationerna på grund av ändrad användning av lokalerna (särskilt vårdinrättningar)
  • Val av apparater i EX-utrymmen och uppdatering av exploskyddsdokument (ny besiktning beordrades på nästan 15 EX-utrymmen)
  • Defekta jordfelsbrytare (otestade)
  • Överstora säkringar
  • Röjning av ledningsgator
  • Brister i dokumentation och märkningar, i synnerhet vad gäller ändringar
  • En PCB-kondensator hittades också

Ytterligare information:

överinspektör Timo Iholin, tfn 029 5052 594, [email protected]