Hoppa till innehåll

Blogg: Sju frågor om märkning och kemikalieförpackningar

Utgivningsdatum 29.3.2019 15.25 | Publicerad på svenska 5.4.2019 kl. 17.03
Pressmeddelande

Vet du vilka märkningar det borde finnas på en kemikalieförpackning? I denna artikel berättar vi vilka märkningar det finns på förpackningarna och hur de övervakas.

Företagen ansvarar själva och på eget initiativ för att de följer lagstiftningen inom sitt verksamhetsområde . Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) ger råd till företag och övervakar att lagstiftningen följs. Tukes utför övervakning som stickprov, vilket betyder att den väljer produkter från marknaden och kontrollerar att de uppfyller kraven i lagstiftningen.
Övervakningen har oftast en viss fokus, till exempel etiketten och krav som har med förpackningen att göra.
I praktiken utförs övervakningen genom att Tukes skaffar produkten för en noggrannare undersökning eller så går inspektören till en butik eller importörens lager och tar fotografier på produktens förpackning. Även en bild av en produkt i nätbutiken kan räcka i övervakningssyfte.

Vad finner man vid övervakningen?

Vid övervakningen finner Tukes relativt ofta såväl mindre som större problem med märkningen på förpackningarna till kemiska och kosmetiska produkter. Typiska fel är till exempel:
  • märkningen fattas på finska och/eller svenska (båda krävs)
  • kemikalieförpackningar med föråldrad märkning och orangesvarta varningssymboler säljs fortfarande (övergångstiden tog slut 31.5.2017)
  • CE-märkningen eller symbolen för separat insamling fattas från en elapparat (CE-märkningen måste finnas på nästan alla elapparater och symbolen för separat insamling ska finnas på alla ackumulatorer och batterier). 

Vad är en varningsetikett?

Om en kemisk produkt medför hälsofara, miljöfara eller fysikalisk fara skall dess förpackning vara försedd med en varningsetikett. Varningsetiketten är ett område på förpackningen eller etiketten där du finner viktig information om kemikalien och skyddsanvisningar om hur den ska användas och hanteras på ett säkert sätt. Där anges bl.a.:
  • vilka faror kemikalien kan orsaka
  • hur man undviker eller minskar skadeverkningar som kemikalien kan orsaka 
  • vad man ska göra i händelse av olycka.
En varningsetikett har vanligen en eller flera faropiktogram (varningssymboler)  på basis av vilka den farliga kemikalien kan lätt igenkännas. Förpackningar med särskilt farliga kemikalier ska ha en barnskyddande förslutning och en kännbar (taktil) varningsmärkning om de säljs till konsumenter.

Vilka kemikalier är farliga?

Flera tvättmedel och städkemikalier, målarfärg, spolarvätskor, propplösare, bensin och tändvätska är farliga kemikalier.
Även limmet som är avsett för att fästa lösögonfransar eller -naglar är ofta en farlig kemikalie. Förpackningen till lim som innehåller cyanoakrylater måste ha följande text: “ Cyanoakrylat. Fara. Fäster snabbt på hud och ögon. Förvaras oåtkomligt för barn.” Förpackningen måste även innehålla lämpliga skyddsanvisningar.

Har alla kemikalier samma märkning?

För vissa kemiska produkter måste förpackningens märkning redogöra för innehållet noggrannare än för andra. Till exempel behöver en burk med målarfärg inte ha lika noggrann information om sammansättningen som en med tvättmedel. Vissa produkter kräver doseringsanvisningar, till exempel tvättmedel och maskindiskmedel.

Vilken märkning ska finnas på kosmetika?

Förpackningar för kosmetiska preparat måste innehålla en förteckning över beståndsdelarna. Redan på basis av förteckningen över beståndsdelar kan man vid övervakningen se om produkten innehåller förbjudna ämnen.
Tukes har till exempel förbjudit försäljningen av flera kosmetiska produkter som enligt förteckningen över beståndsdelar innehåller det kemiska ämnet metylisotiazolinon. Detta är ett konserveringsmedel som orsakar överkänslighet och allergier. Metylisotiazolinon får inte längre finnas i kosmetika, förutom i kosmetika som sköljs av och även då endast i väldigt små doser.

Gäller lagstiftningen för hemgjorda produkter?

Kraven i lagstiftningen gäller även för hemgjorda produkter som säljs vidare. Till exempel måste det i märkningen på tvättättika  framgå om produkten innehåller parfym och de vanligaste allergena doftämnena ska nämnas med namn. Därtill kan sensibiliserande ämnen, som eteriska oljor, föranleda krav på märkning med “ Innehåller (namnet på det sensibiliserande ämnet). Kan orsaka en allergisk reaktion.”

Vad gör jag om märkningen inte stämmer?

Som konsument ska du alltid  läsa märkningen på produktens förpackning och varningsetikett och följa den. Om du misstänker att märkningen inte stämmer, kan du göra en anmälan till Tukes kemikalieövervakning.
Mer information hittar du på luulotpoiskemikaaleista.fi och du kan alltid vända dej till oss på Tukes med fler frågor. Diskussionen fortsätter även på sociala medier #slåhålpåmyternakringkemikalier.
 
 

Sari Tuhkunen

Överinspektör
Kemikalierådgivning, CLP, REACH och tvättmedel

Marilla Anttila

Sektionschef
Övervakning av kemikalier
@Marilla_12

Terhi Tauriala-Rajala

Överinspektör
Kosmetika
@TerTauRa

 
E-postadresser har formatet [email protected]
Biosidit Kasvinsuojeluaineet Kemikaalit: CLP, REACH, pesuaineet, POP, VOC Kosmetiikka Kuluttajatuotteet
Tillbaka till toppen