1. Anvisningens syfte
I denna anvisning beskrivs Tukes tolkning av hur lagen om konsumtionstjänsters säkerhet ska tillämpas på uthyrnings- och utlåningstjänster. Aktörer som hyr ut idrotts-, motions- och hobbyutrustning till kunder ska följa konsumtionstjänstlagen i den uthyrningstjänst de erbjuder.
Syftet med anvisningen är att hjälpa dig som erbjuder uthyrnings- eller utlåningstjänster att säkerställa att tjänsterna uppfyller kraven i lagen om konsumtionstjänsters säkerhet och är trygga både för kunderna som använder tjänsten och för andra personer i dess omedelbara närhet.
Konsumtionstjänstlagen gäller kundsäkerheten inom fritidstjänster. Lagens syfte är att säkerställa tjänsternas säkerhet och förebygga hälsorisker, olyckor och tillbud som kan drabba användarna av tjänsten eller personer som befinner sig i dess direkta omgivning. Lagen omfattar inte skador som riktar sig mot egendom.
Anvisningen är inte bindande på samma sätt som lagstiftningen. I anvisningen ger Tukes exempel och olika alternativ på hur en tjänsteleverantör kan uppfylla kraven i lagen om konsumtionstjänsters säkerhet. Bindande lagbestämmelser anges i anvisningen genom hänvisningar till paragrafer i konsumtionstjänstlagen. Varje tjänsteleverantör ansvarar för att den egna verksamheten följer lagstiftningen.
Mer information om tjänsteleverantörens skyldigheter enligt konsumtionstjänstlagen finns på Tukes webbplats under Tjänsteleverantörens skyldigheter.
2. Tillämpningsområde och avgränsningar
Den här anvisningen gäller uthyrningstjänster för idrotts-, motions- och hobbyutrustning. Anvisningen kan tillämpas exempelvis på följande tjänster:
- Uthyrningstjänster för fritids- och hobbyutrustning, inklusive uthyrning av vinteridrottsutrustning, terrängcyklar, frilufts- och utomhus¬utrustning, bollspelsutrustning och spelredskap samt klätter och äventyrsutrustning.
- Uthyrningstjänster för maskiner och apparater som används i hushåll, såsom uthyrning av handarbetsmaskiner och städutrustning.
- Uthyrning av utrustning som används vid programtjänster, evenemang och aktiviteter, till exempel hoppborgar, sumodräkter eller bubbelboll utrustning.
- Andra motsvarande uthyrningstjänster, såsom uthyrning av handarbets och hobbyutrustning samt hjälpmedel för motion och fysisk aktivitet.
Anvisningen kan också tillämpas i situationer där idrotts-, motions- eller hobbyutrustning ställs till kundernas förfogande i samband med en annan tjänst (t.ex. inkvartering). För lagens tillämpning saknar det betydelse om utrustningen lämnas ut mot betalning (uthyrning) eller utan avgift (utlåning).
Konsumtionstjänstlagen och denna anvisning gäller företag och aktörer inom den offentliga sektorn som hyr ut eller lånar ut idrotts-, motions- och hobbyutrustning. Lagen gäller också föreningar när utrustning hyrs ut eller lånas ut till andra än föreningens egna medlemmar. Om privatpersoner hyr ut utrustning som näringsverksamhet ska även de följa konsumtionstjänstlagen.
Konsumptionstjänstlagen gäller säkerheten för dem som använder tjänsten, det vill säga kunder som hyr eller lånar utrustning, samt för personer i tjänstens omedelbara närhet – till exempel utomstående vars hälsa eller säkerhet kan äventyras på grund av uthyrningsverksamheten.
Denna anvisning gäller inte följande uthyrningssituationer:
- Uthyrning av lokaler.
- Uthyrning av vattenfarkoster: Utlämnande och uthyrning av vattenfarkoster regleras i vattentrafiklagen (782/2019), vars efterlevnad övervakas av Transport- och kommunikationsverket Traficom. Vattenfarkoster är bland annat kajaker, kanoter, roddbåtar och SUP brädor.
- Mikromobilitetstjänster (t.ex. uthyrning av elsparkcyklar): För mikromobilitet finns omfattande speciallagstiftning, och Tukes är inte behörig myndighet på detta område.
- Uthyrning av maskiner, utrustning och tillbehör för yrkesbruk.
För de uthyrda eller utlånade utrustningarna och deras användning kan, utöver konsumtionstjänstlagen, även flera andra lagar vara tillämpliga, och dessa ska följas. Det är tjänsteleverantörens uppgift att se till att den utrustning som hyrs ut uppfyller de krav som gäller för den.
3. Omsorgsplikt
Som uthyrare ansvarar du för att säkerställa att din tjänst är säker. Vilka åtgärder som krävs för att uppfylla omsorgsplikten varierar beroende på vilken typ av uthyrningstjänst det gäller. Du kan visa att du uppfyller omsorgsplikten genom att följa lagens krav och de åtgärder som beskrivs i denna anvisning.
Du kan inte befrias från din lagstadgade omsorgsplikt genom ansvarsfriskrivningar som kunden undertecknar eller genom andra samtycken från användarna av tjänsten. Kunden som hyr eller lånar utrustningen använder alltså inte utrustningen enbart på eget ansvar – det är uthyrarens uppgift att se till att både utrustningen och tjänsten är säkra på ett sätt som är lämpligt för tjänsten.
Även om det är uthyrarens ansvar att säkerställa utrustningens säkerhet, kan kunden själv påverka säkerheten på flera sätt. Kunden ska till exempel lämna de uppgifter som tjänsteleverantören ber om vid uthyrningstillfället. Kunden ska dessutom följa de instruktioner och användningsbegränsningar som ges av uthyraren och meddela om fel eller farliga situationer som upptäcks i utrustningen.
4. Kunskapsplikt
Tjänsteleverantören ska ha tillräckliga kunskaper om den utrustning som hyrs ut och om utrustningens säkerhet. De nödvändiga uppgifterna kan till exempel gälla utrustningens egenskaper, användningsändamål eller användningsmiljö, möjlig felanvändning eller felsituationer, behövliga personliga skydd och skyddsutrustning samt kontroll och underhåll av utrustningen. Tjänsteleverantören ska dessutom ha tillräcklig kompetens för att kunna introducera kunden i säker användning av den utrustning som hyrs ut.
5. Identifiering av faror
Tjänsteleverantören ska ha en tydlig förståelse av vilka faror som är förknippade med genomförandet av uthyrningstjänsten och med användningen av den utrustning som hyrs ut. Genom att identifiera faror säkerställer tjänsteleverantören att alla väsentliga aspekter som påverkar utrustningens säkerhet har beaktats.
Uthyraren ska identifiera riskfyllda situationer som kan uppstå vid användningen av utrustningen i den omfattning som krävs för att kunna förutse och förebygga faror så heltäckande som möjligt redan vid uthyrningstillfället. En noggrann identifiering av faror ger information om vilka aspekter som behöver beaktas i uthyrningssituationen, till exempel vid kundens introduktion och bruksanvisningar, i uthyrningsavtal, vid valet av lämplig utrustning för varje kund, i de uppgifter som efterfrågas av kunden i förväg eller vid efterkontroller av utrustningen.
Identifieringen av faror bör göras per produktgrupp. Faror som gäller utrustning med liknande användningsändamål eller användningssätt kan sammanföras. Identifieringen kan också struktureras genom att all utrustning först klassificeras efter risknivå – som hög- eller lågriskutrustning. Ju högre risknivå en utrustning har, desto mer detaljerat ska de tillhörande farorna identifieras. Uthyrning av högriskutrustning ska dessutom planeras noggrannare, och kunden ska få mer säkerhetsrelaterad information. För enklare och lägre risknivå utrustning räcker en motsvarande mer begränsad process.
Eftersom uthyraren inte helt kan påverka alla risker som uppstår under användningen, kan identifieringen av faror avgränsas till förutsebara eller uppenbara faror – det vill säga sådana som uthyraren kan påverka. Identifieringen ska dock uppdateras och preciseras utifrån den användarerfarenhet och de säkerhetsobservationer som samlas in från kunderna.
Identifieringen av faror ska göras innan uthyrningstjänsten inleds och ska dokumenteras skriftligen (se närmare om säkerhetsdokumentation i punkt 9). Vid behov kan Tukes blanketter för identifiering och dokumentation av faror användas som stöd.
6. Planering och praktiskt genomförande av en säker tjänst
Säkerheten i de metoder som används
Uthyrningstjänsten ska planeras som säker redan från början. Innan verksamheten inleds ska uthyrningsprocessen planeras så att den fungerar smidigt och säkert. Detta omfattar till exempel hur information ges till kunder, hur introduktion och kundhandledning ordnas, logistiklösningar, hur utrustningen tas i bruk, används och återlämnas, hur kontroller genomförs, hur kontakten med kunderna sköts samt hur eventuella problemsituationer hanteras. Om kunden har möjlighet att prova uthyrningsutrustning i uthyrarens lokaler, ska farorna identifieras separat och provningen planeras som säker utifrån detta.
Säkerheten hos utrustningen som hyrs ut
Utrustning som anskaffas för uthyrning ska vara lämplig för uthyrningsbruk och för den avsedda kundgruppen. Det är tjänsteleverantörens ansvar att se till att utrustningen är säkert vid uthyrningstillfället. Utrustningen ska vara ändamålsenlig för sitt avsedda bruk, lämplig för kundernas färdighetsnivå och anpassad till de förhållanden som råder i användningsmiljön.
Personliga skydd och säkerhetsutrustning
I samband med uthyrningstjänsten ska du ge kunden instruktioner om vilka personliga skydd och övriga säkerhetsutrustningar som behövs vid användningen. Om personliga skydd eller annan säkerhetsutrustning också hyrs ut eller lånas ut ska kunden få handledning i hur dessa används på ett korrekt och säkert sätt. Personliga skydd och säkerhetsutrustning som hyrs eller lånas ut ska vara lämpliga för sitt avsedda ändamål.
Information som ska inhämtas från kunden och lämnas till kunden
Tjänsteleverantören ska, med stöd av tillverkarens anvisningar, fastställa vilka begränsningar som gäller för användningen av den utrustning som hyrs ut. Dessa begränsningar ska kommuniceras till kunden innan uthyrningen genomförs.
Innan kunden hyr utrustningen ska hen få tillräcklig förhandsinformation för att kunna bedöma om utrustningen lämpar sig för det avsedda användningsändamålet och om hen kan använda den på ett säkert sätt. Kunden ska också få tydliga och tillräckliga anvisningar om utrustningens säkra användning.
Vilken övrig information som ska ges till kunden – eller efterfrågas av kunden – varierar beroende på utrustningen. Informationsbehovet beror till exempel på utrustningens användningsområde och risknivå:
- Om säker användning av utrustning förutsätter att kunden sätter sig in i bruksanvisningen, ska denna lämnas skriftligt i samband med uthyrningen (t.ex. vid uthyrning av handarbetsmaskiner eller elektrisk utrustning). Det är särskilt viktigt att lämna skriftliga anvisningar när utrustningen inte överlämnas personligen till kunden (t.ex. när kunden hämtar utrustningen från en självbetjäningsautomat).
- För vissa utrustningstyper är det nödvändigt att fråga om kundens kunnande eller färdighetsnivå, så att lämplig utrustning kan väljas (t.ex. i skidcenter där man frågar om kunden är nybörjare, aktiv utövare eller erfaren skidåkare).
- För vissa utrustningar är det viktigt att rätt storlek, passform eller annan personlig anpassning säkerställs redan vid uthyrningstillfället (t.ex. att kundens vikt frågas i förväg för att välja korrekt personlig skyddsutrustning).
Tjänsteleverantören ska fastställa vilken information som ska ges eller inhämtas för varje typ av utrustning, så att kunden kan använda den på ett säkert sätt i enlighet med konsumtionstjänstlagens krav.
Kontroller och underhåll
Utrustningen ska kontrolleras mellan uthyrningarna. Tjänsteleverantören ansvarar för att utrustningen hålls i säkert bruksskick fram till dess att den tas ur uthyrningsbruk. Det ingår i uthyrarens uppgifter att säkerställa att utrustning som är skadad eller annars farlig inte lämnas ut till kunder.
Tjänsteleverantören måste dokumentera genomförda kontroller av uthyrningsutrustningen. Omfattande kontroller och underhållsåtgärder ska dokumenteras tydligt, till exempel i en utrustningsspecifik servicebok som utgör en del av tjänsteleverantörens säkerhetsdokumentation. Kontroll och underhåll av säkerhetsutrustning kräver särskild noggrannhet och tillräcklig kompetens, vilket överensstämmer med lagens krav på tjänsteleverantören att ha tillräckliga uppgifter och att säkerställa tjänstens säkerhet.
7. Kontinuerlig bevakning och förbättring av säkerheten
Tjänsteleverantören ska kontinuerligt följa upp säkerheten i tjänsten och reagera på eventuella avvikelser som upptäcks. Det ska finnas ett systematiskt register över olyckor och tillbud som inträffar i tjänsten. För att underlätta detta rekommenderar Tukes att kunderna uppmanas att meddela tjänsteleverantören om fel som de upptäcker i utrustningen eller om olyckor och tillbud som beror på sådana fel.
Tjänsteleverantören ska registrera olyckor och tillbud i sitt eget olycksregister och använda informationen för att utveckla och förbättra säkerheten i tjänsten. Detta motsvarar skyldigheten enligt konsumtionstjänstlagen att ha tillräckliga uppgifter om tjänsten samt att fortlöpande beakta säkerhetsrelaterad information.
8. Anmälan om olyckor
Om ett allvarligt tillbud eller en allvarlig kundolycka inträffar i uthyrningstjänsten ska tjänsteleverantören göra en anmälan till Tukes. Anmälan kan lämnas in via Tukes webbplats. En anmälan om en farlig konsumtionstjänst kan göras av vem som helst – även av kunden som använt tjänsten eller en utomstående person som observerat situationen. På Tukes webbplats finns formulär för att rapportera farliga situationer och tillbud: Anmäl till myndigheten.
9. Säkerhetsdokumentation
Uthyraren ska upprätta en säkerhetsdokumentation i enlighet med konsumtionstjänstlagen. Stöd för att utarbeta dokumentationen finns i Tukes anvisningar om konsumtionstjänsternas säkerhet, där kraven på dokumentation och riskhantering beskrivs.
I uthyrningstjänster kan följande uppgifter vara särskilt centrala att dokumentera:
- utrustningsspecifik identifiering av faror
- en förteckning över utrustningen
- bruksanvisningar för utrustningen
- uppgifter om uthyrd utrustning
- information om kontroller, underhåll och reparationer
- olycksregister samt andra säkerhetsobservationer
Det är viktigt att hela personalen känner till innehållet i säkerhetsdokumentationen. Säkerhetsdokumentationen är ett praktiskt verktyg för tjänsteleverantören som stöd i arbetet med att säkerställa tjänstens säkerhet. Dokumentationen bör utformas på ett praktiskt sätt och i ett format som gör den lätt att uppdatera, vilket överensstämmer med den kontinuerliga förbättringsprincipen som framgår av konsumtionstjänstlagen.
