Riskbaserad verksamhet och kontinuerlig förbättring

På den här sidan beskrivs allmänt skyldigheterna i lagen om konsumtionstjänsters säkerhet 185/2025 för dem som tillhandahåller fritidstjänster. Närmare anvisningar finns i Tukes anvisningKonsumtionstjänsternas säkerhet.

Kontinuerlig bevakning och förbättring av säkerheten

Tjänsteleverantören ska kontinuerligt bevaka säkerheten, säkerhetsbristerna samt de olyckor och tillbud som tjänsten orsakar. Tjänsteleverantören ska bedöma hur väl säkerhetsåtgärderna genomförs och om de lyckas säkerställa tjänstens säkerhet. Utifrån sina observationer ska tjänsteleverantören vidta nödvändiga korrigerande åtgärder.

Syftet med den kontinuerliga uppföljningen och förbättringen är att tjänsteleverantören hela tiden har korrekt information om tjänstens säkerhetssituation, att eventuella säkerhetsbrister upptäcks i tid och att man ingriper i dem i rätt tid och på rätt sätt. Genom en korrekt genomförd uppföljning kan man förebygga olyckor för kunderna. Den kontinuerliga uppföljningen av säkerheten betonar att säkerhetsarbetet måste utföras varje dag.

Dokument som gäller den kontinuerliga säkerhetsuppföljningen kan till exempel vara anvisningar och blanketter för säkerhetsobservationer, tillvägagångssätt för rapportering och hantering av säkerhetsavvikelser som kunderna anmält, olycksfallsbokföring eller interna eller externa säkerhetsauditeringar i tjänsten.

Riskbaserad tillämpning av skyldigheterna

Skyldigheterna i lagen är desamma för alla tjänsteleverantörer. Tjänsterna är dock sinsemellan olika och i olika tjänster behövs åtgärder av olika karaktär och omfattning för att trygga kundens säkerhet.

De åtgärder och säkerhetsrutiner som tjänsteleverantören genomför ska vara ändamålsenliga och tillräckliga med tanke på tjänsten i fråga, men ändå rimliga. Ju högre risk tjänsten omfattas av, desto noggrannare måste säkerheten säkerställas.

Vid bedömningen av behovet av åtgärder och åtgärdernas tillräcklighet tas följande saker i beaktande:

  1.  Tjänstens typ och karaktär: Åtgärderna ska effektivt inriktas på de faror som är typiska för en viss tjänst. I tjänster av olika karaktär är riskernas godtagbarhet olika, särskilt beroende på hur aktivt användaren själv deltar i tjänsteprestationen.
  2. Resultat av identifieringen av faror och riskbedömningen: Åtgärderna ska riktas till verksamheten för tjänsteleverantören i fråga. Det handlar alltså inte bara om hur man allmänt agerar inom branschen, utan om hur just denna tjänsteleverantör genomför tjänsten. Identifieringen av faror och riskbedömningen ska göras omsorgsfullt och den ska leda till praktiska åtgärder för att minska riskerna och förbättra säkerheten i just tjänsten i fråga.
  3. Tjänstens omfattning: Om många användare deltar i tjänsten samtidigt eller om den genomförs på ett stort område, måste tjänsteleverantören planera och genomföra åtgärder för att hantera dessa särdrag och minska de risker som tjänstens omfattning medför. På motsvarande sätt finns det inget behov av sådana åtgärder om tjänsten genomförs i en liten lokal och för en kund åt gången.
  4. Tjänstens förhållanden: Åtgärderna ska ställas i relation till de aktuella förhållandena i tjänsten och till den fysiska, psykiska och sociala miljö där tjänsteanvändarna deltar i tjänsten.  Vid planeringen av tjänsten måste man alltså beroende på fallet beakta till exempel väderförhållandena, naturformerna och lokalens lämplighet för tjänstens behov. Beroende på fallet kan man också beakta sociala och psykiska faktorer, såsom brådska, stress, grupptryck och rädsla, om sådana omständigheter kan påverka tjänstens säkerhet. Tjänsteleverantören måste också förbereda sig på förändringar i förhållandena.
  5. Särdrag hos dem som använder tjänsten och dem som direkt berörs av den: Tjänsteleverantören måste beakta särdragen hos dem som använder tjänsten och dem som direkt berörs av tjänsten, t.ex. låg eller hög ålder, intellektuell funktionsnedsättning, nedsatt rörlighet eller bristande språkkunskaper. På motsvarande sätt behöver särskilt erfarna hobbyutövare, aktiva tjänsteanvändare eller användare som länge arbetat inom grenen inte nödvändigtvis lika omfattande säkerhetsåtgärder, vägledning eller handledning. Det väsentliga är att tjänsteleverantören känner tjänstens användare och ställer genomförandet av tjänsten i relation till olika användargruppers behov, även med beaktande av behoven hos särskilt sårbara användargrupper