Gruvdriftens sociala acceptabilitet främjas bäst av transparent verksamhet och kommunikation
Utmaningen för gruvbranschen är att påvisa att man klarar av att hantera miljö- och säkerhetsfrågorna och således göra gruvdriften socialt accepterad. Ansvarsfullhet är en förutsättning för social acceptans. Gruvdriftens sociala acceptabilitet hänger samman med de totala fördelarna för samhället och växelverkan med den omgivande miljön, invånarna och näringslivet.
Gruvmyndigheterna i Europa sammanträdde i veckan i Helsingfors för att diskutera gruvdriftens sociala acceptabilitet. Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) stod värd för mötet.
I Europa finns fortfarande gott om råvaruresurser och EU:s strategiska mål är att de egna råvarorna ska utnyttjas i högre grad än idag.
Även om gruvdriftens historia, omfattning och utmaningar i viss mån skiljer sig åt i de olika länderna i Europa kan gruvmyndigheterna identifiera flera gemensamma utmaningar, i första hand dialogen med intressenterna.
I tättbefolkade Mellaneuropa och Storbritannien ser utmaningarna annorlunda ut än exempelvis i Finland och Sverige, där utmaningen består av att förena lokala näringar och miljövärden med gruvdriften, berättar direktör Päivi Rantakoski på Tukes.
I lagstiftningen och myndighetsverksamheten bör man framför allt säkerställa trygghet samt transparens, rättvisa och öppenhet vid processer och beslut i anslutning till gruvtillstånd. Myndigheterna bör öppna upp kraven i lagstiftningen och hanteringen av tillståndsprocesserna och överlag agera så att de vinner gruvindustrins, medborgarnas och andra myndigheters förtroende, understryker Päivi Rantakoski.
Såväl myndigheterna som gruvindustrin bör sträva efter att minimera de negativa effekterna av gruvdriften. Gruvornas livscykel måste hanteras väl från början till slut. Samtliga aktörer inom gruvbranschen bör även öka medvetenheten bland medborgarna och intressentgrupperna om gruvdriften och dess ekonomiska och samhälleliga betydelse.
Gruvmyndigheterna i Europa lade fram exempel som tyder på att gruvbolagen bör kommunicera sina planer redan i planeringsskedet och fortsätta med detta med fokus på dialog på ett öppenhet under hela processen.
Särskilt viktig är kommunikationen med det lokala samhället och invånarna. Det finns goda exempel på lyckad dialog med intressentgrupper på olika håll i Europa. I dialogen lönar det sig att utnyttja olika kanaler och medel för kommunikationen, understryker gruvöveringenjör Terho Liikamaa på Tukes.
Detta var det 21:a mötet i ordningen. Mötet (21st Meeting of European Heads of State Mining Authorities) ordnades nu för första gången i Finland. Irland var värd för föregående möte 2014. Möten hålls årligen. I mötet deltog 26 representanter för gruvmyndigheter i Europa från 12 olika länder samt 12 finländare från Tukes, Arbets- och näringsministeriet och Geologiska forskningscentralen.
Tukes är tillstånds- och övervakningsmyndighet för gruvbranschen i Finland. Tukes avgör ansökningar som gäller rättigheter och tillstånd i enlighet med gruvlagen samt för gruvregistret. Tukes övervakar verksamheten genom sådan rapportering som avses i gruvlagen, genom gruvövervakningar, övervakningsbesök, uppgiftsförfrågningar samt genom initiativ som tagits av olika parter.
Päivi Rantakoskis blogg (på finska)
Artikel i Tukes webbtidning om mötet (på finska)
Mer upplysningar om gruvärenden http://www.tukes.fi/sv/Tjanstomraden/Gruvor/
Närmare upplysningar:
Direktör Päivi Rantakoski, tfn 029 5052 359
Gruvöveringenjör Terho Liikamaa, tfn 029 5052 117
Överinspektör Aki Ijäs, tfn 029 5052 682 (praktiska arrangemang vid mötet)
