Ledare av elarbeten och driftledare måste skärpa sig

5.12.2019 13.39
Nyhet

Certifierings- och periodiska besiktningar av elanläggningar har avslöjat brister i anknytning till installationer. Tukes uppmanar ledare av elarbeten och driftledare att effektivisera sin verksamhet och övervaka att givna anvisningar följs. Man måste koncentrera sig noggrant på ibruktagningsbesiktningen och följa service- och underhållsprogrammet. Tukes kommer att övervaka driftledarnas verksamhet ännu intensivare genom bl.a. dokumentövervakning.

Tukes gjorde en sammanfattning av certifierings- och periodiska besiktningar av elanläggningar som anmälts av auktoriserade besiktningsmän och anläggningar. De gjorde 5 673 certifieringsbesiktningar och 3 476 periodiska besiktningar år 2018. De beordrade 94 nya besiktningar – 34 certifieringsbesiktningar och 60 periodiska besiktningar.

Genom att utföra arbetet med en åtföljande stegvis ibruktagningsbesiktning hade man kunnat slippa många brister i certifieringsbesiktningen. Och med noggrannare service och underhåll hade situationen vad gäller observationerna vid periodiska besiktningar utan tvekan också varit mycket bättre.

Så skärpning krävs! Baserat på observationerna måste ledarna av elarbeten och framför allt driftledarna ta bättre kontroll över saker och ting och effektivisera sin verksamhet och övervaka att givna anvisningar följs. De måste omgående koncentrera sig noggrannare på utförandet av ibruktagningsibesiktningar och speciellt på att följa service- och underhållsprogrammet samt dokumentera dem och säkerställa ändamålsenliga mätresultat.

Grundelementen inom elsäkerhet är ju ändamålsenlig ibruktagningsbesiktning och planenlig service och underhåll efter det.

I certifieringsbesiktningsobjekten förbättrades situationen, i periodiska besiktningsobjekt är situationen oförändrad

De flesta certifieringsbesiktningarna gjordes i elanläggningar av klass 1b (> 35 A, bl.a. småindustri och verksamhetslokaler). Knappt 30 % gjordes i bostadsbyggnader och ca 25 % i anläggningar som kräver en driftledare. De flesta periodiska besiktningarna gjordes också i anläggningar av klass 1b och ca 11 % i objekt som kräver driftledare.

Vid certifieringsbesiktningar konstaterades inga märkbara brister i 61 % av objekten. Förbättringen var ca 10 % jämfört med föregående år. Omkring en fjärdedel av de upptäckta bristerna rörde märkbara brister i anknytning till utförande av ibruktagningsbesiktningen. Lika många märkbara brister fanns i dokumentationen av installationerna – ca hälften var alltså märkbara installationsfel.

Vid periodiska besiktningar konstaterades i sin tur inga märkbara brister i 26 % av objekten. Siffran ligger på samma nivå som tidigare år. De observerade bristerna fördelades enligt följande:

  • ca en femtedel rörde märkbara brister i dokumentationen av installationer
  • ca en fjärdedel rörde försummelse i anknytning till service och underhåll
  • ca 40 % var märkbara installationsbrister
  • 15 % rörde försummelse i anknytning till ibruktagningsskedet.

Förra året konstaterades allvarliga installationsfel och -brister i vart 30:e certifieringsbesiktat installationsobjekt samt i var 7:e periodiskt besiktad elanläggning. Av objekten där brister observerades beordrades en ny besiktning i nästan 18 % av certifieringsbesiktningarna och i ca 12 % av de periodiska besiktningarna.

Driftledare under hårdare övervakning

Ställt i relation till antalet besiktningar så statistikfördes fler allvarliga installationsbrister och -fel i elanläggningar av klass 2 som kräver driftledare än i andra anläggningar. Det gällde såväl periodiska som certifieringsbesiktningar. Vid certifieringsbesiktningar konstaterades fler märkbara brister i anknytning till utförande av ibruktagningsbesiktningar än vid övriga.

Vid periodiska besiktningar fanns det märkbara brister i anknytning till service och underhåll i långt mer än en tredjedel av objekten. De många bristerna vid periodisk besiktning kan i de flesta fall ses som ett tecken på att driftledaren inte har skött sina uppgifter tillräckligt väl.

Någon direkt slutsats om hur driftledaren sköter sina uppgifter kan inte dras av resultaten från certifieringsbesiktningar på samma sätt. Man kan dock fråga sig varför valet av entreprenör till objektet har misslyckats, trots att beställaren haft hjälp av en yrkesbehörig ansvarig person, dvs. driftledaren.

Tukes kommer att övervaka driftledarnas verksamhet ännu intensivare genom bl.a. dokumentövervakning.

Vilka typer av fel observerades vid certifieringsbesiktningar?

Vid certifieringsbesiktningarna konstaterades ofta installationsfel i följande:

  • jordfelsbrytare
  • ledningar med olika spänning var åtskilda
  • dragavlastare och användning av stubb
  • tätningar i anläggningarnas genomföringar
  • potentialutjämningarnas omfattning och deras märkningar.

Även vid s.k. nedsänkta tak konstaterades brister i ledningssystemens installationsvägar/underlag och fastsättning av uttag. Kablarna kunde vara vårdslöst sammanbuntade, vilket innebar att deras belastningsförmåga inte längre uppfyllde kraven. Dessutom hade inga kontroller av belastningsförmågan gjorts överhuvudtaget. Frekvensomvandlarnas kabeldragningar hade inte alltid utförts enligt tillverkarens anvisningar och valen av kabel och uttag uppfyllde inte EMC-kraven.

Vad gäller ibruktagningsbesiktningarna nämnde besiktningsmännens årsberättelser framför allt irrelevanta mätresultat samt bristfällig spårbarhet och omfattning hos mätresultat, speciellt om det fanns flera elentreprenörer på objektet.

Vilken typ av brister observerades vid periodiska besiktningar?

De vanligaste observationerna av installationsbrister i de periodiska besiktningarna var

  • bristfälliga beröringsskydd
  • trasiga apparater
  • avsaknad av mekaniska skydd och brandhinder.

Vid besiktningarna såg man också trasiga lysrör och jordfelsbrytare samt överstora säkringar och i centralerna lösa förbindningar. Vid förändringsarbeten hade kabelhyllorna lastats med kablar på ett även vad gäller belastningsförmåga tvivelaktigt sätt, överblivna kapade kablar hade blivit liggande på hyllorna utan anledning och till och med lämnats oavslutade och/eller utan att skilja matningen på ett pålitligt sätt – spänningen var ansluten till dem eller kunde anslutas genom driftåtgärder.

Ändringar i lokalernas användningsändamål hade inte heller beaktats vad gäller anordningarna. Om service- och underhållsarbetet nämndes ofta att ett nödvändigt program saknades fullständigt, centrala mätningar hade försummats, den omfattade inte hela anläggningen (specialutrymmen, kompensering) eller arbetets planmässighet haltade.

Observationer vid certifieringsbesiktning 1997–2018

Observationer vid periodisk besiktning 1998–2018

Mer information:

Överinspektör Timo Iholin, tfn. 029 5052 594, [email protected]