Säkerheten vid dragracingevenemang

1 Syfte med anvisningen

Anvisningen är avsedd för arrangörer av öppna dragracingevenemang som riktar sig till fordonsentusiaster. Syftet med anvisningen är att förbättra säkerheten vid dragracingevenemang samt förebygga olyckor och skador. Arrangören har orsak att sätta sig in i förutom denna allmänna anvisning även till exempel de anvisningar som grenförbunden tagit fram. 

Anvisningen beskriver Tukes syn på hur arrangörer av dragracingevenemang kan uppfylla kraven i konsumentsäkerhetslagen. De ståndpunkter som presenteras i anvisningen erbjuder evenemangsarrangörer exempel och alternativ för att agera säkert. Evenemangsarrangören kan uppfylla lagstiftningskraven även på andra sätt. Tukes och andra myndigheter kan använda anvisningen som hjälp vid övervakningen av evenemang.

I denna anvisning avses med dragracingevenemang:

1. Accelerationslopp med stående start, antingen med ett eller två fordon samtidigt där en i förväg bestämd sträcka körs (t.ex. 1/4 eller 1/8 engelsk mil). I regel mäts tiden för accelerationen och ofta även sluthastigheten.
2. Topphastighetstävlingar av typen ”Standing Mile” och ”Land Speed” på olika långa sträckor där sluthastigheten mäts.
3. Annan motsvarande träning eller testning med olika fordon. 

2 Arrangörens ansvar

Arrangören ansvarar för evenemangets säkerhet. Kunderna eller förarna deltar aldrig i evenemanget endast på eget ansvar. 

Arrangören ska med den omsorgsfullhet och yrkesskicklighet som förhållandena kräver säkerställa att evenemanget inte medför fara för någons hälsa eller egendom. Arrangören ska ha tillräckliga och korrekta uppgifter om ordnande av evenemanget, och hen ska bedöma vilka risker som föreligger. Arrangören ska innan evenemanget inleds överväga noggrant om hen har tillräckliga resurser och kunnande för ordnande av ett säkert evenemang.

Evenemangets arrangör ska beakta säkerheten vid planeringen av evenemanget och i alla skeden av det under hela tiden det pågår. Om man under evenemanget upptäcker omständigheter, som kan orsaka fara för deltagare i evenemanget, ska arrangören ingripa och avlägsna faran.

Evenemangets arrangör ska ge alla deltagare tillräckliga upplysningar och anvisningar i anslutning till säkerheten, så att alla kan agera säkert under evenemanget. Det lönar sig att ge information redan i förväg, t.ex. på evenemangets webbplats och under evenemanget på olika sätt (t.ex. med hjälp av skyltar, utrop, programblad). Deltagare i evenemanget ska följa arrangörens anvisningar. 

De förare som deltar i evenemanget ska samarbeta med evenemangets arrangör exempelvis genom att delta i besiktningen och ge en utredning över faktorer som påverkar fordonets säkerhet. Förarna ska också underrätta arrangören om tillbud man upptäckt under evenemanget. 

Evenemangets arrangör ska reda ut om fordon som deltar i evenemanget måste ha en gällande trafikförsäkring. Ytterligare information: Trafikförsäkringscentralen www.lvk.fi/sv/.

Vid behov ska arrangören avbryta evenemanget eller en del av dess aktiviteter, om säkerheten inte kan tryggas på något annat sätt. Den avbrutna verksamheten får inte återupptas förrän säkerheten har tryggats tillräckligt. På Tukes webbplats finns mer information om säkerheten vid köruppvisningar och körtester i anslutning till motorsport: https://tukes.fi/sv/produkter-och-tjanster/konsumenttjanster/motorsport-koruppvisningar-och-kortester. 

3 Säkerhetsdokumentet, riskbedömning och övriga säkerhetsplaner

Arrangören ska göra upp ett säkerhetsdokument för evenemanget i enlighet med konsumentsäkerhetslagen (920/2011). På Tukes webbplats finns hjälp för att göra upp dokumentet. Säkerhetsdokumentets innehåll kan vid behov förenas med andra säkerhets- och räddningsplaner (räddningslag 379/2011). Utöver säkerhetsdokumentet kan evenemanget också kräva andra tillstånd eller anmälningar till myndigheter. Om dessa får du ytterligare information av den lokala polisen och räddningsverket samt på  www.turvallisettapahtumat.fi (på finska).

Viktigast med tanke på evenemangets säkerhet är en riskbedömning som beaktar de lokala omständigheterna och som genomförs noggrant samt praktiska åtgärder för att säkerställa kundernas och förarnas säkerhet.  Tillbud och farliga platser i anslutning till evenemanget ska identifieras och beskrivas i förväg för alla evenemangsrelaterade aktiviteter så noggrant att beskrivningen klargör hur säkerheten har säkerställts i de olika aktiviteterna vid riskbedömningen och vilka ytterligare åtgärder som måste vidtas före evenemanget. Riskbedömningen ska utnyttjas vid planeringen och ordnandet av evenemanget så, att identifierade risker kan avvärjas så bra som möjligt redan i förväg.

Vid riskbedömningen ska man utöver eventuella avåkningar dessutom beakta tillbud om t.ex. en motor, bromsar eller däck går sönder, väderförhållandenas inverkan, externa störningsfaktorer (t.ex. djur som kommer in på banan) eller publik som inte följer anvisningarna. Fält, banor och andra områden som används för evenemanget skiljer sig från varandra vad gäller flera egenskaper, så det är viktigt att känna till de lokala förhållandena, deltagarna och rutinerna.

4 Anvisningar och råd till stöd för tryggande av säkerheten

4.1 Bana

• Banans yta ska vara jämn och beläggningen ge ett bra grepp. 
• Banan ska vad gäller bredd, profil, säkerhetsområden och omgivning vara lämpad för acceleration och höga hastigheter. När tillräcklig bredd för banan fastställs ska t.ex. typen av fordon och rådande förhållanden beaktas (särskilt sidvind).  
• Körvägen från depån till banan ska planeras och ordnas så, att den inte korsar publikens rutter. Om det inte går att ordna det så att dessa inte korsar varandra, ska trafikreglering ordnas på stället där rutterna korsar.
• Banans körriktning ska väljas så, att fordonens körriktning är bortåt från publiken.
• På säkerhetsområdet får det inte finnas fasta eller tillfälliga hinder (t.ex. träd, armaturer, skyltar eller tunga mätanordningar) eller farliga terrängformationer (t.ex. diken, upphöjningar eller branter).
• Säkerhetsområdet ska vara så stort att ett skadat fordon eller ett som riskerar antändas kan flyttas bort från banområdet på ett säkert sätt.  Säkerhetsområdet ska också vara sådant att ett fordon kan glida av banområdet utan orsakande av fara om någonting oplanerat inträffar.
• Evenemangsarrangören kan inte nödvändigtvis påverka konstruktionerna på eller bredden av säkerhetsområdet på den plats där evenemanget ordnas. Evenemanget ska planeras så, att det tillgängliga utrymmet och säkerhetsområdena är tillräckliga för ett säkert genomförande av det aktuella evenemanget. Vid behov ska arrangemangen (t.ex. sträckan som körs, typen av fordon eller placeringen av publiken) ändras så, att både deltagarnas och åskådarnas säkerhet alltid kan tryggas.
• Evenemangets skyltar ska placeras så, att de inte i något läge medför fara för dem som vistas på området, i form av att något lossnar från dem eller att man kolliderar med dem.
• Åskådarområdena ska främst placeras vid startområdet. Skyddade eller annars ändamålsenligt avskilda åskådarkonstruktioner och åskådarområden som är tillräckligt långt från banan kan också placeras vid sidorna av banan (jfr t.ex. läktarna vid dragracingbanor). Åskådarområdena ska placeras så, att fordonen eller delar som lossnar från dem under inga omständigheter orsakar fara för åskådarna.
• Det ytbelagda retardationsområdet ska vara tillräckligt långt (se Bilaga 1). Retardationsområdet ska vara åtminstone så långt som en normal bromssträcka som anges i tabellen i bilagan, beaktande bl.a. typen av fordon, fordonens hastigheter, banförhållandena och andra för säkerheten väsentliga faktorer.  
• Retardationsområdet ska vara så långt att deltagaren kontrollerat kan utföra sin körning till slut även om någonting oplanerat inträffar, t.ex. om fordonet får ett tekniskt fel. Om längdkravet på retardationsområdet inte uppfylls, ska sträckan som körs kortas ned för att förlänga retardationsområdet. Alternativt, för att säkerställa säkerheten, ska arrangören baserat på sin egen riskbedömning fastställa begränsningar och krav på fordonen (t.ex. högsta hastighet, chassi, bromsar och däck).
• I ändan av dragracingrakan ska det finnas en enkelriktad och tydligt skyltad returväg till depån. Om en separat returväg inte kan ordnas, ska man säkerställa att föregående fordon är borta från banan innan följande fordon kommer in på banan. Om det finns områden som är avsedda för publiken i omedelbar närhet av returvägen, ska publikområdets hastighetsbegränsningar iakttas på returvägen.
• Hastighetsbegränsningar: Returvägen ska ha en hastighetsbegränsning på 30 km/h och depå- och publikområdena en begränsning på 10 km/h. Genom anvisningar, skyltar och meddelanden som ges till deltagarna ska arrangören informera om områdets hastighetsbegränsningar och andra säkerhetsregler. Trafiken på området och iakttagandet av hastighetsbegränsningar ska övervakas.

4.2 Besiktning

• Syftet med besiktningen är att säkerställa att fordonet lämpar sig för evenemanget. 
• De personer som utför besiktningen ska känna till säkerhetskraven för de fordon som deltar i det aktuella evenemanget, så att de kan bedöma om deltagande i evenemanget med fordonet är säkert.
• På besiktningskortet i bilaga 2 beskrivs vad som ska kontrolleras vid besiktningen. Besiktningen utförs sensoriskt. Anvisningarna kan förutom på bilar även tillämpas på andra fordon.
• Om kontrollen avslöjar någonting som kan medföra fara för deltagaren, arrangörerna eller publiken, ska fordonets deltagande i evenemanget förbjudas.
• Under körningen ska en bogserögla vara på plats i fordonet eller så ska där finnas någon annan fästpunkt som är tillräckligt stark för bogsering av fordonet till exempel i händelse av brand. 
• Vad gäller fordon som inte är registrerade för användning i vägtrafik ska föraren ge evenemangsarrangörerna en tillräcklig utredning om fordonet, dess konstruktioner, säkerhetssystem och hur man får ut föraren i händelse av en olycka. De för säkerheten väsentligaste punkterna antecknas i besiktningskortet. 
• Om ett räddningskort som tillverkaren utarbetat finns tillgängligt, ska det företes för evenemangsarrangörerna. Tukes rekommenderar att ett fordonsspecifikt räddningskort skrivs ut och vid behov kompletteras före deltagande i evenemanget (ytterligare information t.ex. https://www.autoliitto.fi/tietoa-tienkayttajalle/pelastuskortti).

4.3 Startarrangemang

• Vid starter i tävlingar av typen dragracing samt vid test- och träningskörning ska fordonen om möjligt indelas i separata klasser. 
• När målet är topphastighet (t.ex. tävlingar av typen ”Standing Mile” eller ”Land Speed”) får endast ett fordon åt gången finnas på banan.
• Arrangören ska bedöma vilka fordon som kan delta i en gemensam start.
• Alla förare borde ges möjlighet att göra testkörningar med begränsad effekt före de egentliga tävlingarna.
• Banan ska övervakas under hela evenemanget så att eventuella faror upptäcks i tid och verksamheten kan stoppas omedelbart om det behövs (t.ex. om ett djur har kommit in på banan eller delar lossnar eller vätskor rinner ut på banan från ett fordon).

4.4 Fordon

• Föraren ska ha bilbältet fastspänt under körningen.
• Om fordonet har trimmats ska det säkerställas att fordonet i övrigt motsvarar den snabbare accelerationen och högre topphastigheten (t.ex. bromsar, chassi och säkerhetsutrustning).
• Ändringar i fordonets konstruktion eller en betydande effektökning ska utredas i besiktningen. Om ändringar görs i fordonets konstruktion ska det säkerställas att säkerhetsutrustningen motsvarar ändringarna och att den är i funktionsdugligt skick. Fyrpunktsbälte borde användas endast i sådana fordon som har en ändamålsenlig störtbåge eller så ska särskild uppmärksamhet fästas vid att bältet är säkert monterat. 
• I bakhjulsdrivna ombyggda fordon rekommenderas en kardanlänk.
• Däcken ska vad gäller egenskaper och skick motsvara den sluthastighet som eftersträvas och kan uppnås (H = 210 km/h, V = 240 km/h, W = 270 km/h Y = 300 km/h). Den hastighetsklass som anges på däcken får inte överskridas.
• Under körningen får endast föraren finnas i fordonet, inga passagerare.
• En bromsskärm kan i bästa fall stabilisera fordonet i retardationsskedet och hjälper föraren att hålla fordonet på banan. Montering och användning av en bromsskärm kräver ändå specialkompetens. Behovet av en bromsskärm betonas för icke-standardfordon som når en sluthastighet på över 250 km/h. 

4.5 Förare och skyddsutrustning

• Föraren får inte vara under påverkan av droger och hen ska vara fysiskt och mentalt i skick för att köra.
• Förarens skyddsutrustning ska vara lämpad för fordonstypen. Förare av tvåhjuliga fordon ska till exempel använda skyddsutrustning avsedd för motorcykel. 
• Minimikraven på skyddsutrustning för en förare av standardbil är hjälm, heltäckande skor, långbyxor och körhandskar. Ändringar som gjorts på fordonet kan höja kraven på förarens skyddsutrustning.
• Evenemangsarrangören ska ge förarna bl.a. följande information för säkerställande av säkerheten under loppet:
  • Tydliga anvisningar för körningen och säkerställande av att föraren har förstått dem
  • Banmärkningar och bromsningsanvisningar
  • Regler och agerande om någonting oplanerat inträffar

4.6 Publik

• Arrangören ska säkerställa säkerheten för alla deltagare i evenemanget, inklusive förare, publik, depåpersonal, de tävlandes medhjälpare, pressens representanter och talkoarbete.
• Arrangören ska kunna övervaka publikens agerande på tävlingsområdet.
• Det för publiken avsedda säkra området från vilket tävlingen kan följas ska vara tydligt märkt.
• Om någonting oplanerat inträffar (t.ex. en olycka) ska arrangören ha beredskap att hindra publiken från att nå olycksplatsen.
• Arrangören ska bedöma vilka anvisningar som ska ges till publiken och deltagarna för tryggande av säkerheten: t.ex. passager, hörselskydd, parkering, rökrutor, tankningsplatser, förbjudna områden, osv.

4.7 Räddningsberedskap

• Evenemangets räddningsberedskap presenteras i räddningsplanen, som ska skickas till den lokala räddningsmyndigheten för bedömning minst 14 dygn före evenemanget.
• På evenemangsområdet ska finnas ett i förväg utsett fordon med förare för eventuella olycksfall. Fordonet ska kunna bogseras, det ska finnas utrustning för primärsläckning och första hjälpen samt röjningsredskap enligt evenemangsarrangörens riskbedömning. Den regionala räddningsmyndigheten kan dessutom ge kompletterande anvisningar eller ställa krav.
• Start- och depåområdena ska ha tillräcklig utrustning för primärsläckning. Den regionala räddningsmyndigheten godkänner vad som är tillräcklig utrustning för primärsläckning.
• Den person som är utsedd för räddningsuppgifter ska ha utbildning i första hjälpen och primärsläckning.
• Räddningsvägarna ska hållas i framkomligt skick och hinderfria. Evenemangsarrangören ska sörja för att visa räddningsfordon till en olycksplats.
• Riskerna med tillfällig lagring av bränslen och andra farliga kemikalier ska bedömas och åtgärderna anges i räddningsplanen eller säkerhetsdokumentet. Om mängden bränslen överstiger anmälningsgränsen, ska en anmälan skickas till räddningsmyndigheten i god tid före tävlingen. För ett eventuellt bränsleläckage ska det finnas absorberande material på evenemangsområdet.

Bilaga 1 Mer information om bromssträckor

Tabell 1: Bromssträckor vid olika hastigheter

• När hastigheten fördubblas fyrdubblas bromssträckan.
• I tabellen utgår man från en vanlig bromssträcka i goda förhållanden med en bil i gott skick och en erfaren förare. I verkligheten kan bromssträckan vara betydligt längre än de värden som anges i tabellen.
• Till bromssträckan läggs vanligtvis även reaktionssträckan, varvid man får fram den verkliga stoppsträckan. Exempel Under reaktionstiden på 2 sekunder rör sig bilen i hastigheten 250 km/h redan cirka 140 meter innan inbromsningen börjar.
• Tvärt emot den allmänna uppfattningen är retardationen för en motorcykel svagare än för en bil, dvs. motorcyklars bromssträckor är ännu längre.

Bilaga 2 Besiktningskort som kan skrivas ut

Besiktningskort som kan skrivas ut (pdf, 100 kb)