Säkerheten vid friåknings- och snösäkerhetsutbildningstjänster 

Aktörer och ansvar

Tjänsteleverantörer av friåkning och snösäkerhetsutbildningar är företag, föreningar och privata näringsidkare som erbjuder ledda friåknings- och snösäkerhetsutbildningar eller -utflykter.

Tjänsteleverantören ansvarar för att den tillhandahållna friåknings- eller snösäkerhetsutbildningstjänsten är säker. Tjänsten får inte orsaka fara för kunderna eller andra grupper, personer eller egendom som befinner sig i samma område. Tjänsteleverantören ska bland annat planera och ordna tjänsten så att den är säker, identifiera tjänstens faror i förväg samt ge kunden tillräcklig information så att hen kan delta i tjänsten på ett säkert sätt.

Om tjänsteleverantören använder underleverantörer (till exempel externa guider eller utbildare), ska hen säkerställa att underleverantörerna har tillräcklig kompetens och erfarenhet så att tjänsten kan genomföras på ett säkert sätt. Tjänsteleverantören ska introducera underleverantören i säkerhetsrutinerna för ifrågavarande tjänst.

Om även andra tjänsteleverantörer utöver upprätthållaren av området är verksamma på skidanläggningens friåkningsområde, ansvarar de för att de egna tjänsterna tillhandahålls på ett säkert sätt. I detta fall ansvarar skidanläggningen för friåkningsområdets säkerhet till den del den är förknippad med områdets allmänna arrangemang (till exempel svårighetsgrader, skyltar och samordning av olika verksamheter).

Kunden ansvarar för att följa anvisningarna som hen fått av tjänsteleverantören och guiderna. Dessutom ska kunden meddela tjänsteleverantören i förväg om allt sådant som kan påverka säkerheten under deltagandet i tjänsten. Kunden ansvarar för sitt eget beteende och sin egen verksamhet inom ramen för tjänsteleverantörens arrangemang. Ansvaret för tjänstens säkerhet eller olyckor som inträffar i tjänsten kan inte helt överföras till kunden till exempel genom ansvarsfrihetsklausuler. Detta beskrivs mer i detalj i Tukes meddelande: En undertecknad blankett befriar inte serviceleverantören från ansvaret för säkerheten | Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) 

Även företag som hyr ut friåknings- och snösäkerhetsutrustning är tjänsteleverantörer som avses i denna anvisning. Säkerheten i uthyrningsverksamhet behandlas i punkt Uthyrningstjänster och utrustning i denna anvisning.

Säkerhetsdokument 

Säkerhetsdokumentet är en plan för hur tjänsten genomförs på ett säkert sätt. Ett säkerhetsdokument ska göras upp för ledda friåknings- och snösäkerhetsutbildningstjänster innan verksamheten inleds. Säkerhetsdokumentet ska ses som en kontinuerlig process för att utveckla säkerheten: det ska uppdateras i förekommande fall och när så är nödvändigt, till exempel om tjänsten förändras eller utvidgas till nya objekt.

Säkerhetsdokumentet utgör också en del av tjänsteleverantörens eget rättsskydd och verifierar uppfyllandet av den lagstadgade omsorgsplikten.

I utarbetandet av säkerhetsdokumentet kan du ta hjälp av dokumentmallen på Tukes webbplats. Observera särskilt de frågor som lyfts fram i denna anvisning när du utarbetar säkerhetsdokumentet för friåknings- och snösäkerhetsutbildningstjänster.

Betydelsen av säkerhetsdokumentet beskrivs närmare i Tukes publikation: Säkerhetsdokumentet är tjänsteleverantörens värdepapper | Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes)

Utifrån identifieringen av faror och riskbedömningen ska man vid behov utarbeta förutom ett säkerhetsdokument även mer detaljerade säkerhetsplaner gällande säkerheten vid enskilda utflykter, verksamheter, händelser eller genomförandeplatser (se närmare information i punkt Säkerhetsplan). Ett väl utarbetat säkerhetsdokument minskar behovet av att utarbeta långa säkerhetsplaner.

Identifiera farorna och planera åtgärder för att förebygga farliga situationer

Planeringen och genomförandet av en säker tjänst börjar med att identifiera farorna. För varje tjänst måste farorna identifieras separat och de kan inte direkt kopieras från andra motsvarande tjänster. Man ska känna till farorna och de ska vara tydligt beskrivna och dokumenterade. En väl genomförd identifiering av faror hjälper till att planera, dimensionera och inrikta säkerhetsåtgärderna korrekt.

För att säkerställa säkerheten i friåkningstjänster ska du observera, fundera på och behandla särskilt följande saker vid identifieringen av faror i din egen verksamhet: 

Speciella egenskaper i verksamhetsmiljön

• Faror i omgivningen är bland annat lavinterräng och andra farliga terrängformer (till exempel branter). 
• Bedöm svårighetsgraden och speciella faror i olika backar (till exempel backens branthet och längd, trädbestånd, mark, sikt, konstruktioner, läge och tillgänglighet).
• Farliga platser i terrängen och lederna bör markeras på kartan. Kartan kan senare uppdateras med information om inträffade olyckor och farosituationer.

Förhållanden

• Definiera sådana förhållanden som kan medföra fara för kunderna och verksamheten (till exempel kraftig köld, svåra vindförhållanden, mörker, svår snösituation).
• Beskriv också hur utmanande förhållanden identifieras i förväg och hur förändringar i dem övervakas under genomförandet av tjänsten.

Faror i anslutning till gruppens och kundens verksamhet

• De faror som är förknippade med verksamheten är till exempel bristande kompetens hos kunden, för stor gruppstorlek eller stora skillnader i gruppens kompetens, utrustning som går sönder, vilsegång, utmattning, grupptryck och skador hos guiden.
• Personliga farofaktorer kan också vara bland annat rädsla, osäkerhet eller en önskan att visa upp sig, vilket kan äventyra deltagarens eller gruppens säkerhet. En person som är rädd kommer till exempel inte att agera rationellt och hens fysiska prestationsförmåga kan vara nedsatt, vilket gör att hen riskerar att råka ut för olyckor och skador. 

Försök att identifiera alla sådana farosituationer som kunden kan stöta på i tjänsten. Beskriv sedan hur farosituationerna kan förhindras helt i förväg eller hur deras effekter kan minskas. Fundera på och anteckna även åtgärder för att identifiera uppkomsten av farosituationer så tidigt som möjligt under genomförandet av tjänsten och hur man effektivt reagerar på farosituationerna så att man med åtgärderna kan förebygga olyckor. 

Guidernas kompetens

Guidens kompetens är avgörande för genomförandet av en säker tjänst och den bör definieras och dokumenteras som en del av säkerhetsdokumentet. Guidernas kompetens består av deras praktiska kunskaper och erfarenheter, personliga egenskaper och den utbildning de har fått.

För att bedöma och utveckla personalens kompetens kan man utnyttja till exempel utbildningar som anordnas av grenförbund, såsom skidlärar-, vildmarks- och bergsguideutbildningar samt utbildningssystemet FINLAV.

Fundera på vad guiden måste kunna för att agera på ett säkert sätt. Beakta särskilt följande saker:

1. Tillräcklig mental och fysisk kondition samt skidåkningskunskaper i förhållande till den tillhandahållna tjänsten. 
2. Pedagogisk kompetens och gruppledning. Guiden måste övervaka gruppens aktiviteter och de enskilda kundernas beteende så att hen i god tid kan identifiera eventuella farosituationer och avvikelser och hantera dem på rätt sätt. Planen måste vid behov ändras i enlighet med gruppens situation.
3. Lokalkännedom. De platser och områden som används i tjänsten, inklusive riskerna, måste vara tillräckligt kända för att man ska kunna hitta säkra utförsåkningsplatser för olika kundgrupper under olika omständigheter.
4. Beredskapen för nödsituationer och kunskaperna i första hjälpen måste vara tillräckliga, eftersom det kan ta lång tid innan hjälpen kommer på plats och man måste klara sig själv fram till dess. Kunskaperna i första hjälpen är tillräckliga när de gör det möjligt att agera korrekt i förutsedda nödsituationer på alla platser och under alla omständigheter i tjänsten. I bedömningen av en tillräcklig kompetensnivå kan man som vägledning använda innehållet i etablerande utbildningar i första hjälpen, till exempel SPR EA 1 och 2 samt WMA:s utbildningar WFA och WAFA. Dessa kan användas som en grund för att bedöma vilken utbildning som är lämplig för den aktuella tjänstens behov av första hjälpen.
5. Snösäkerhetskompetens: Guiden ska ha den snösäkerhetskompetens som förutsätts av omständigheterna och terrängen. Det är viktigt att känna igen lavinterräng, eftersom man då kan undvika onödig vandring i farliga områden. Huruvida kompetensen är tillräcklig kan bedömas i förhållande till befintliga utbildningssystem (till exempel FINLAV).

Kompetensen måste upprätthållas och utvecklas. För en förteckning över genomförda utflykter och viktiga observationer samt över genomförda kurser och utbildningar. Dessa dokument kan vid behov användas för att kontrollera guidens kompetens och yrkesskicklighet.

Ge kunderna tillräcklig information i förväg och säkerställ att de har tillräckliga färdigheter för att delta i tjänsten

Kunderna måste få tillräcklig information om tjänsten, utflykten eller kursen i förväg så att de kan bedöma sin egen förmåga att delta. Informationen kan till exempel finnas i en tjänstebeskrivning på webbplatsen, på ett produktkort, i marknadsföringsmaterial eller i ett e-postmeddelande som skickats personligen:

1. Vad händer i tjänsten, hur lång tid tar den och vilka är förhållandena? Vilken är kravnivån för tjänsten?
2. Hurdan fysisk kondition krävs för att delta? Hurdana skidåkningskunskaper eller hurdan erfarenhet av skid- eller snösäkerhetsutrustning krävs?
3. Vilken utrustning, personlig skyddsutrustning och klädsel samt vilka redskap måste man ha med sig? Vad kan man låna eller hyra hos tjänsteleverantören? 
4. Vilka faktorer, egenskaper eller hälsomässiga omständigheter kan förhindra deltagandet (sjukdomar, nedsatt rörlighet och så vidare)?
5. Har tjänsten någon åldersgräns? Hur går man tillväga med minderåriga kunder?
6. Kunderna bör också påminnas om ett tillräckligt frivilligt försäkringsskydd.

En förhandsinformationsblankett som fylls i av kunden är ett bra sätt att säkerställa att kunderna har förstått bland annat ovanstående punkter och att de vet att de i förväg ska informera tjänsteleverantören om till exempel begränsande faktorer.

Uppgifter som ska lämnas till kunden beskrivs närmare i Tukes-anvisning 6/2015.

Säkerhetsplan

Utarbeta säkerhetsplaner för de praktiska säkerhetsarrangemangen för enskilda tjänster. Säkerhetsplanerna preciserar de allmänna metoder som beskrivs i säkerhetsdokumentet och som är gemensamma för alla tjänster. Säkerhetsplanen kan till exempel gälla en specifik utförsåkningsplats eller vara en mer detaljerad plan för genomförandet av tjänsten än det dagliga säkerhetsdokumentet. Helst ska säkerhetsplanen innehålla all information som gör det möjligt för tjänsteleverantören att genomföra tjänsten på ett korrekt och säkert sätt. 

Beakta särskilt följande när du utarbetar säkerhetsplanen:

1. Plan och reservplan. Vem ingår i gruppen, vart ska ni åka och när kommer ni tillbaka? Berätta om planen i förväg för en utomstående person och meddela personen på motsvarande sätt när du återvänder. 
2. Identifiera de särskilda farorna som är förknippade med just ifrågavarande genomförandeplats, förhållandena under dagen och gruppens aktiviteter och besluta om vilka åtgärder som ska vidtas. 
3. Se till att guiden har tillräckligt kompetens för att sköta genomförandet i fråga och definiera ett tillräckligt antal guider i förhållande till antalet kunder.
4. Kontrollera om särskild utrustning måste tas med, antingen för guiden eller för deltagarna, utöver den grundläggande utrustning som anges i säkerhetsdokumentet. Ta hjälp av checklistor.
5. Fundera på om det finns några särskilda krav på första hjälpen, lokalisering och räddning på utflykten.
6. Fundera i förväg på hur tjänsten kan avbrytas på ett säkert sätt, till exempel om en av kunderna inte kan delta. Gå igenom lämpliga på förhand definierade evakueringspunkter för tjänsten i fråga.
7. Ge instruktioner till kunderna, inklusive bland annat en anvisning i händelse av att guiden skadas.

Redan innan ni ger er iväg är det bra att kontrollera att kunderna vet vad de deltar i. Till en början bör man säkerställa att kunderna har lämplig utrustning och lämpliga redskap samt tillräckligt med mat, dryck och kläder. Det är bra att göra den första utförsåkningen eller övergången under enkla förhållanden, så att kundens kompetensnivå kan fastställas. Tjänsten ska tillhandahållas i enlighet med gruppens lägsta konditions- och kompetensnivå. Övervaka kundernas aktiviteter och prestationer och ingrip vid behov.

Säkerställ också deltagarnas psykiska och sociala säkerhet. Deltagaren ska veta och känna att hen är en fullvärdig medlem av gruppen och att hen öppet kan uttrycka sin rädsla eller osäkerhet. En förtroendefull atmosfär bidrar till att uttrycka dessa känslor. Berätta för kunderna i förväg hur eller var de vid behov kan avbryta prestationen på ett säkert sätt.

Egenkontroll och utveckling av säkerheten

En bra dokumentation av egenkontrollen är till hjälp om du behöver återkomma till händelser från tidigare utflykter.

1. För dagbok över utflykterna och dina egna utforskningsutflykter (bland annat förhållanden, använda färdvägar och andra observationer).
2. Samla in respons från kunderna.
3. För dagbok över farosituationer och olyckor. Anmäl allvarliga och nya olyckor till Tukes: Anmälan.

Beakta dataskyddsbestämmelserna i dokumenten för egenkontroll, till exempel med tanke på kundernas personuppgifter (mer information finns till exempel på Dataombudmannes byrås webbsidor).

Samarbete och andra myndigheter

1. Om du bedriver verksamhet på eller i omedelbar närhet av en skidanläggning, måste du komma överens om verksamheten med anläggningen.
2. Om du använder statens markområden eller Forststyrelsens friluftsanordningar i din verksamhet, ska du i allmänhet ingå ett samarbets- eller koncessionsavtal med Forststyrelsen. Mer information finns på Forststyrelsens webbplats.
3. Vid behov kan du i förväg diskutera med den lokala räddningsmyndigheten eller avtalsbrandkåren om vilka räddningsplatser du planerar att använda för din tjänst.
4. Rapportera lavinobservationer till Meteorologiska institutet och den lokala instans som gör lavinprognoser.

Uthyrningstjänster och utrustning

Den som hyr ut friåknings- och snösäkerhetsutrustning ska se till att utrustningen är i gott skick. Lavinsändare och lavinryggsäckar ska uppdateras vid behov och deras funktion ska kontrolleras regelbundet. Även andra redskap och annan utrustning måste inspekteras innan de överlämnas till nya kunder. Det är bra att föra bok över inspektionerna och underhållsåtgärderna. God praxis är att be kunderna rapportera eventuella skador eller fel på utrustningen när den lämnas tillbaka.

I uthyrningsverksamhet måste man säkerställa att kunderna vet hur man använder redskapen på rätt sätt. Till exempel lavinsändaren är till nytta endast om man vet hur den ska användas. Om enheten är obekant för kunden är det nödvändigt att ge instruktioner om hur den ska användas innan man ger sig ut i terrängen.

I samband med uthyrningen bör kunderna få information om de lokala snöförhållandena och tips om säkra backar och metoder. Oerfarna personer som hyr utrustning bör hänvisas till guidade tjänster och kurser. I all vägledning och rådgivning ska hänsyn tas till kundernas kompetensnivå och tidigare erfarenheter. Genom att ge anvisningar förbättras kundernas säkerhet och serviceupplevelse. Den som gett anvisningar ansvarar dock inte för självständiga skidåkare och vandrare i terrängen, utan de ansvarar själva för sin säkerhet och bestämmer själva över sina val av leder. 

Se även: Säkerheten hos uthyrningstjänster av motions- och fritidsutrustningar

Konsumentsäkerhetslagen (920/2011)

Konsumentsäkerhetslagen (920/2011) handlar om säkerheten hos tjänster och produkter som är avsedda för konsumenter. Tjänsteleverantörerna som beskrivs i denna anvisning måste följa konsumentssäkerhetslagen. 

Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) övervakar efterlevnaden av konsumentsäkerhetslagen. Mer information om krav på tjänsteleverantören i konsumentsäkerhetslagen finns på Tukes webbplats: Tjänsteleverantörens skyldigheter

Vad är Tukes-anvisning?

Denna anvisning är avsedd för att hjälpa tjänsteleverantörer med att säkerställa säkerheten hos tjänsten. Den beskriver Tukes syn på hur de lagstadgade kraven kan uppfyllas. Anvisningen är inte förpliktande på samma sätt som lagstiftningen. Anvisningarna ger tjänsteleverantören exempel på och alternativ för att utöva en säker verksamhet. Tjänsteleverantören ansvarar alltid för säkerheten hos tjänsten.

Ytterligare information

Kontaktuppgifter till Tukes experter enligt tjänstetyp finns på Tukes webbplats.