Kemikaliekändisar från 2010-talet: lustgas, borax och glyfosat

30.12.2019 13.37

Pressmeddelande

Årtiondet som gått har gjort människor mer medvetna om de risker och skadliga effekter som är kopplade till kemikalier. Vi här på Tukes har valt att aktivt informera om kemikalier. Under olika temaår har informationsarbetet riktats särskilt till barnfamiljer, unga och yrkesfolk inom byggbranschen. Det är ändå enskilda kemikalier som har väckt mest debatt. Ofta har det handlat om oron över att en populär kemikalie är skadlig, men ibland har vi i egenskap av myndighet valt att lyfta fram något ämne som det finns anledning att förhålla sig mer allvarligt till. Faktum är att det finns kemikalier överallt. De här tre kemikaliekändisarna från 2010-talet beskriver saken på ett bra sätt.

1. Lustgas i berusningssyfte

Våren 2013 blev även festande ungdomar intresserade av lustgas, alltså den välkända smärtstillande kemikalien från förlossningssalarna. Lustgas är även drivmedel i gräddsifoner som används i restaurangkök. Någon kom på kungsidén att den lustgas som används till att vispa grädde kan säljas som rusmedel.

Festfolket gick inte längre ut på öl utan skaffade sig lustgas som partydrog, och lustgaspatroner hittades på krogens golv. Tukes fick flera anmälningar om att lustgaspatroner påträffats på gator. Flera företag sålde lustgas i berusningssyfte och påstod sig sälja lustgaspatroner bara till restaurangkök, men marknadsföringen lät påskina annat.

Vi tog tag i saken: kemikalier får inte säljas som rusmedel. Den som använder lustgas i berusningssyfte kan i värsta fall kvävas. Medicinsk lustgas (N2O, dikväveoxid) är ett receptbelagt läkemedel som tillverkas i enlighet med fastställda krav på renhet och kvalitetssäkring. Det är alltid vårdpersonal som administrerar den lustgas som används som smärtlindring. I medicinsk användning ges lustgas i kombination med syre. De lustgaspatroner som säljs i köksvaruaffärer och i webbutiker innehåller däremot inget annat än lustgas. Det här medför risk för kvävning då den inandas.

Vi informerade i stor utsträckning om saken, och till vissa delar tillsammans med Fimea. Vi granskade återförsäljarnas verksamhet både i närbutiker och webbutiker. En del av företagen avstod frivilligt från olaglig försäljning av lustgas, medan Tukes ålade vissa företag bindande försäljningsförbud med hot om böter.

Hur ser det ut idag: Inspektionerna ledde till att felanvändning av lustgas rensades bort från de flesta företagens verksamhet. Tyvärr förekommer fortfarande försäljning i viss mån, och polisen utreder saken.

2. Barn köpte farliga slajmingrediensen borax från fjärran länder

2018 fick vi information om att barn skulle ha köpt slajmingredienser från fjärran länder och sålt dem vidare till andra barn på Instagram. Barnen tänkte inte på att i dessa länder kanske det säljs sådana slajmingredienser som är förbjudna i Europa. Bland de slajmingredienser som salufördes fanns även borax som i Europa har klassificerats som ett farligt ämne och till exempel i Finland är det olagligt att sälja borax till konsumenter. Barnen kunde alltså omedvetet begå olagliga handlingar med mobiltelefonerna.

Vi varnade aktivt för farorna med slajmingredienserna genom att informera i både sociala medier och traditionella medier. Barn är en utmanande målgrupp med tanke på informationsarbetet. Därför fokuserade vi på föräldrarna.

Hur ser det ut idag: Nya färdigheter krävs av konsumenterna eftersom webbutikerna möjliggör internationell handel med mobiltelefonen. Ämnen som utgående från forskningsresultat har konstaterats utgöra en hälsorisk i Europa kanske i fjärran länder kan köpas av konsumenterna utan varningsmärkning för kemikalier. Vår kampanj för att upplysa konsumenterna om saken fortgår, likaså övervakningen av webbhandeln med kemikalier. Även vi myndigheter behöver vara alltmer aktiva i informationsarbetet eftersom vi inte har befogenheter att förbjuda försäljningen i Kina. Flera stora webbhandelsplattformar har nyligen åtagit sig att inom EU-området låta bli att sälja sådana produkter som är olagliga här.

3. Glyfosat – vilka riskbedömningsresultat är att lita på?

Glyfosat är den kemikalie som Tukes under 2010-talet har skickat flest medieutskick om.

Kemikalien används i växtskyddsmedel med uppgift att bekämpa ogräs. I Finland är glyfosat det mest använda verksamma ämnet när det gäller bekämpning.

Debatten har främst handlat om huruvida glyfosat kan orsaka cancer. I glyfosatdebatten har man lyft fram riskbedömningsresultat från olika organisationer.

Riskbedömningar av verksamma ämnen i växtskyddsmedel görs på EU-nivå och innebär att en grundlig utvärdering utförs av både Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och medlemsländerna. En sådan utvärdering har gett vid handen att medlet är säkert att använda, och det är osannolikt att glyfosat orsakar cancer eller annan fara för människor. Varje medlemsland gör en egen riskbedömning för enskilda produkter och beslutar om försäljningstillstånd. I Finland är det Tukes som fattar beslut om tillstånd och begränsningar i användningen.

Hur ser det ut idag: Inom EU får glyfosat användas fram till slutet av år 2022. En ny utvärdering av det verksamma ämnet har redan inletts. EU har sett allvarligt på glyfosatdebatten som handlat om huruvida myndigheterna agerar partiskt i samband med riskbedömningar av verksamma ämnen. 2018 arrangerade Europeiska kommissionen ett offentligt samråd om hur riskbedömningarna och informationsarbetet kring riskerna borde utvecklas. De studier som ligger till grund för utvärderingen kommer dessutom framöver att vara fritt tillgängliga för alla.

Tukes har beslutat att begränsa användningen av produkter som innehåller glyfosat till exempel på daghems- och skolgårdar samt offentliga parkområden.

Inom EU finns krav på att medlemsländerna ska minska dels de hälso- och miljörisker som användningen av olika växtskyddsmedel ger upphov till, dels sitt beroende av kemisk bekämpning. Vissa av dessa skyldigheter har fastställts på EU-nivå, såsom att yrkesmässig användning kräver en växtskyddsexamen. Med tanke på hållbart bruk och för att uppnå fastställda minskningsmål har dessutom en handlingsplan med 65 åtgärdsförslag tagits fram. Här handlar det bland annat om att genom fortsatt aktivt informationsarbete öka medvetenheten om riskerna med växtskyddsmedel och ge anvisningar om säker användning.

Slå hål på myterna kring kemikalier

Jag har arbetat vid Tukes kemikalieenhet i fyra år. Här på Tukes har vi ett aktivt årtionde av kemikalieinformation bakom oss som mynnat ut i temaåret Slå hål på myterna kring kemikalier. Syftet har varit att korrigera missuppfattningar om kemikalier och samtidigt lotsa människor att fatta mer säkra och ansvarsfulla beslut i vardagen. Myter och svar finns på Tukes.fi. Förhoppningsvis är materialet till nytta även under 2020-talet.