Malmletning ökade – fortsatt hög investeringsnivå inom gruvdrift 2022

Utvinningsindustrins investeringar var fortsatt höga och gruvbrytningen ökade i Finland 2022. Keliber Technology Oy Inledde förberedelserna för driften av Syväjärvi gruva. Malmletningsaktiviteten tilltog både i Finland och utomlands. En orsak till aktivitetsökningen var behovet av metaller med anledning av den gröna given. Uppgifterna framgår av den aktuella översikt som Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har publicerat i egenskap av gruvmyndighet.

Sammanlagt 22 bolag rapporterade gruvbrytning i 44 gruvor. År 2022 investerade bolagen 304 miljoner euro (minskning med 2 % jämfört med föregående år) i åtgärder för att förlänga gruvornas drifttid. De största investeringarna gjordes i Kevitsa, Kittilä, Kemi, Terrafame och Siilinjärvi gruvor. Keliber Technology Oy Inledde förberedelserna för driften av Syväjärvi gruva.

Malm- och gråbergsbrytningen uppgick till 49,6 miljoner ton, efter en ökning med 3,5 % från föregående år.   Den totala gruvbrytningen ökade med 3,4 % jämfört med föregående år till 119,4 miljoner ton.  De tre största gruvorna – Terrafame (42,9 Mt), Kevitsa (36,4 Mt) och Siilinjärvi (23,3 Mt) – stod för 86 % av den totala gruvbrytningen i Finland.

Malmletningen har ändrat karaktär

I fjol rapporterade 54 företag om malmletning till Tukes. Bolagen investerade 80,4 miljoner euro i malmletning i Finland (ökning med 17,4 % jämfört med föregående år. De 15 största bolagen stod för 80 % av malmletningskostnaderna. Totalt borrades 274 km (minskning med 2,2 % jämfört med föregående år).

Malmletning fokuseras allt mer till Lappland, med en andel på 81 % av malmletningen i Finland.  Drivkraft för ökningen inom malmletningen är de metaller som behövs med anledning av den gröna given, samt prisuppgången för guld som är en följd av den osäkra ekonomin.

I Finland kan man hitta metaller för den gröna given samt guld. Alla dessa är föremål för malmletning.

- Investeringarna i malmletning i Finland är nu på samma nivå som rekordåret 2012 under Kinaboomen. Däremot har malmletningen ändrat karaktär. Under Kinaboomen undersökte man främst kända mineralfyndigheter och många betydande gruvor inledde driften i Finland, såsom Talvivaara, Kevitsa och Kittilä. De senaste tio åren har undersökningarna fokuserats på områden vars eventuella mineralfyndigheter är dåligt kända. Malmletningsundersökningar är mer riskfyllda i den inledande fasen (grassroot) än undersökningar i närheten av redan kända malm- och mineralfyndigheter (brownfield). Sådana undersökningar är dyra och tidskrävande samt förutsätter större riskvilja hos investerarna. Vi ser att grassrootprospektering håller på att öka, säger Terho Liikamaa, som är sektionschef för gruvor vid Tukes. 

De ersättningar för malmletning som ifjol betalades till markägare uppgick till 5,9 miljoner euro, varav Forststyrelsen i egenskap av stor markägare fick en betydande andel. Arealen av det malmletningsområde som berättigar till att leta malm var 2 581 kvadratkilometer (ökning med 25 % jämfört med föregående år). 

Det har skett en positiv utveckling inom säkerheten i gruvorna, eftersom rapporterna visar att arbetstagarnas och entreprenörernas olycksfall har fortsatt att minska.

Tukes är den behöriga gruvmyndigheten i Finland. Kungörelsehandlingar och beslut gällande aktuella ansökningar finns på Tukes webbplats.

 Status för ansökningar och gällande tillståndsområden med uppgifter finns i karttjänsten.

Bilagor: 
Gruvmyndighetens aktuella översikt 2022 (pdf, 516 kb, på finska)
Statistik över gruvolyckor 2022 (pdf, 276 kb, på finska)
Brytningsmängderna per gruva 2022 finns i Tukes statistik över bergsindustrin (pdf, 114 kb, på finska)

Mer information lämnas av
Terho Liikamaa, sektionschef, tfn 029 5052 117
Gruvdrift: Ossi Leinonen, ledande sakkunnig, tfn 029 5052 205
Malmletning: Ilkka Keskitalo, överinspektör, tfn 029 5052 151
[email protected]