1. Syftet med anvisningen och avgränsning
Syftet med denna anvisning är att hjälpa tjänsteleverantörer och fyllningsställen att säkerställa att apparatdykningsverksamheten överensstämmer med lagstiftningen och är säker.
Anvisningen beskriver Tukes tolkning av hur lagstiftningen bör tillämpas. Anvisningen är inte förpliktande på samma sätt som lagstiftningen. I anvisningen presenterar Tukes exempel på och alternativ till hur de lagstadgade kraven kan uppfyllas. Bindande lagstiftning anges i anvisningen med hänvisningar till lagparagraferna i fråga. Varje aktör ansvarar för att verksamheten är lagenlig.
Internationella dykutbildningsprogram fastställer principerna för säkra dykningar efterlevnaden av vilka säkerställer enhetliga och säkra metoder. Lagstiftningen har dock företräde framför kraven i internationella dykutbildningsprogram, standarder eller andra frivilliga system. Om det finns motsägelser mellan lagstiftningen och andra anvisningar, ska tjänsteleverantören iaktta kraven i lagstiftningen.
Lagen om tryckbärande anordningar gäller alla användare, ägare och innehavare av tryckbärande anordningar.
I fråga om konsumentsäkerhetslagen omfattas följande inte av denna anvisning (3 § i konsumentsäkerhetslagen):
- tjänster som föreningar eller andra sammanslutningar tillhandahåller sina medlemmar i annan verksamhet än näringsverksamhet.
- försvarsmaktens, räddningsverkens och sjöbevakningssektionernas dykverksamhet
- annan professionell apparatdykning
- dykningar som utförspå eget initiativ med stöd av allemansrätten
Konsumentsäkerhetslagen och denna anvisning tillämpas på dykklubbars och andra föreningars verksamhet till exempel när föreningens verksamhet kan prövas av dem som överväger medlemskap före anslutningen eller om andra än föreningens egna medlemmar kan delta i föreningens verksamhet.
Om endast föreningens egna medlemmar deltar i den verksamhet som föreningen ordnar och det inte är fråga om näringsverksamhet, omfattas ärendet inte av konsumentsäkerhetslagen. Till exempel är ett apparatdykningsevenemang som anordnas av en idrottsförening inte en konsumenttjänst om endast föreningens medlemmar kan delta och verksamheten inte syftar till betydande ekonomisk vinning. Trots att konsumentsäkerhetslagen inte gäller sådan verksamhet, ska dock lagen om tryckbärande anordningar iakttas.
Även om dykningsverksamhet enligt ovanstående begränsningar inte omfattas av konsumentsäkerhetslagen, ligger det i allas intresse att verksamheten är säker. Denna anvisning innehåller allmängiltiga säkerhetsanvisningar för all apparatdykning och kan frivilligt tillämpas på all dykverksamhet och tjänster för alla dykningsgrenar (t.ex. grottdykning eller dykfiske). Om fridykning och utövandet av andra grenar där man håller andan i simhallar har en separat anvisning publicerats i samarbete mellan Tukes, FSL, Finska dykarförbundet och Simförbundet (på finska).
2. De olika parternas skyldigheter
2.1 Tjänsteleverantör
Med tjänsteleverantörer avses de aktörer som ordnar apparatdykningsevenemang, -turer, -kurser, -utbildningar, artförsök eller andra motsvarande apparatdykningstjänster, upprätthåller dykplatser eller hyr ut dykutrustning.
En leverantör av dyktjänster ska känna till sina tjänster och ha tillräcklig utbildning, erfarenhet och kompetens för att ordna tjänsten på ett säkert sätt. Tjänsteleverantören ska planera och genomföra sina tjänster så att de är säkra för alla deltagare (5 § i konsumentsäkerhetslagen).
Ett dykevenemang kan ha flera tjänsteleverantörer. Varje tjänsteleverantör har för uppgift att garantera säkerheten för den tjänst som de själva erbjuder och arrangerar och vars säkerhet de själva bäst kan påverka. Dessutom ska tjänsteleverantörerna samarbeta för att garantera den totala säkerheten. Ansvarsfördelningen och de olika tjänsteleverantörernas uppgifter bör antecknas synligt t.ex. i ett säkerhetsdokument eller i en säkerhetsplan för evenemanget.
Exempel 1: En kommersiell dykskola ordnar en kurs på ett dykmål som upprätthålls av en dykklubb. Som upprätthållaren av dykmålet har dykklubben till uppgift att säkerställa att miljön är säker för kursen och att klubben för sin del ger kursledaren och kursdeltagarna all information om objektets särdrag som är av betydelse för säkerheten. Dykskolans uppgift är att se till att det dykevenemang som ordnas av dem genomförs på ett säkert sätt, att det kan genomföras på ett säkert sätt på platsen i fråga och att gruppen fungerar i enlighet med de anvisningar som fastställts för objektet. Dykklubben och dykskolan ska samarbeta för att trygga säkerheten.
Tjänsteleverantören ska beakta varje deltagargrupps särdrag när dykningen planeras och genomförs. Vid behov ska genomförandet av apparatdykningen anpassas, antalet handledande personer ökas eller gruppen av deltagare begränsas så att dykningen är säker för alla deltagare. Arrangören ska ingripa i farligt beteende i god tid.
Tjänsteleverantörens uppgift är att hela tiden förutse, bedöma och övervaka dyksäkerheten. Om förhållandena (t.ex. vädret, andra aktörer i området, gruppens sammansättning osv.) förändras under tjänsten, ska tjänsteleverantören se till att kundernas säkerhet inte äventyras (t.ex. att utförandet av tjänsten ändras, att verksamheten avbryts, återkallas eller flyttas till ett säkrare objekt).
Mer information om tjänsteleverantörens allmänna skyldigheter finns på Tukes webbplats och på andra ställen i denna anvisning.
2.2 Ansvarspersonen för fyllningsplatsen
För en fyllningsplats för de gasflaskor som används vid dykning ska en ansvarsperson utses. Ansvarspersonen ser till att fyllningsplatsen är säker och att fyllarna är behöriga.
Mer information om uppgifterna och kompetenskraven för ansvarspersonen för fyllningsplatsen finns på Tukes webbplats.
2.3 Ansvarspersonen för dykningen
Tjänsteleverantören ska utse en ansvarsperson för ett dykevenemang som har till uppgift att säkerställa att evenemanget har planerats och genomförts på ett säkert sätt. Olika benämningar kan användas på ansvarspersonen, t.ex. dykinstruktör, dykutbildare, dykguide, säkerhetsansvarig, dykmästare eller evenemangsarrangör. Ansvarspersonen ska vara myndig.
Tjänsteleverantören ska fastställa behörighetskraven för ansvarspersonerna i säkerhetsdokumentet vid olika typer av apparatdykningsevenemang och andra tjänster. Ansvarspersonen för dykning ska ha färdigheter att agera på rätt sätt i situationer som är typiska för dykningsgrenen i fråga, särskilt i nödsituationer. Hen ska ha tillräcklig utbildning, kompetens och erfarenhet med tanke på deltagargruppens särdrag innan hen självständigt styr en dykning. Vid bedömningen av tillräcklig utbildningsnivå kan man t.ex. använda Finska dykarförbundets säkerhetsanvisning eller standarden ISO 24801-3:2014 (Dive Leader) eller andra motsvarande behörighetsklassificeringar för dykinstruktörer. Ansvarspersonen skall upprätthålla sin kompetens genom fortlöpande praktik och kompletterande utbildningar.
Ansvarspersonens viktigaste uppgift är att förutse eventuella farliga situationer samt att handleda och styra delatagarna så att farliga situationer och olyckshändelser kan undvikas. Till andra uppgifter hör t.ex. att säkerställa deltagarnas säkerhet i apparatykningsevenemanget, övervaka indelningen av deltagarna i grupper, godkänna dykplaner, avbryta dykningen vid behov och leda verksamheten i undantagssituationer. Ansvarspersonen ska tillsammans med deltagarna gå igenom frågor som gäller allmän och målets säkerhet och särskilt hur man hanterar nödsituationer.
Tjänsteleverantören ska ange antalet ansvarspersoner som ska utses för olika typer av dykning i säkerhetsdokumentet. För stora dykevenemang ska man gärna utse ett säkerhetsteam som består av flera personer.
Exempel 2: Tjänsteleverantören ordnar ett dykläger. Under lägret dyker man samtidigt på flera olika dykplatser. Tjänsteleverantören utser en säkerhetsansvarig för lägret och ett team som ska bistå den säkerhetsansvarige. De säkerhetsansvariga utarbetar i samarbete en riskbedömning för lägret och övervakar dykgruppernas verksamhet.
Exempel 3: Dykningarna utförs gradvis hos objektet. För dykningsevenemanget utses en säkerhetsansvarig och för hen en annan guide som ansvarar för säkerhet. De gör riskbedömningen tillsammans. Guiden dyker med den första gruppen och tar ansvar för att leda dykningsevenemanget medan den säkerhetsansvarige dyker med den andra gruppen.
Den minsta dykgruppen består av två personer som båda dyker. Då är en av paret den säkerhetsansvarige. Tjänsteleverantören ska vid behov i säkerhetsdokumentet ange ett säkert tillvägagångssätt för sådana dykningar (t.ex. vilka dykningar som kan göras utan en ytorganisation och hur dykparet ska förbereda sig för olika nödsituationer och undantagssituationer).
2.4 Deltagare
Deltagare i ett apparatdykningsevenemang har till uppgift att iaktta de anvisningar som tjänsteleverantören och de personer som ansvarar för säkerheten ger. Deltagarna ansvarar för sitt eget beteende, sin verksamhet och dykutrustning inom den ram som tjänsteleverantören arrangerar och i enlighet med tjänsteleverantörens och ansvarspersonens anvisningar. Vid dykning ska deltagarna förutse och förebygga tillbud och vidta åtgärder så att de inte utsätter sig själva eller andra för fara.
Deltagarna ska bekanta sig med de uppgifter som tjänsteleverantörerna ger om dykningsevenemanget och dykobjektet. Deltagarna ska svara ärligt på tjänsteleverantörens frågor om faktorer som påverkar säkerheten. Om en deltagare är osäker på sådan information som har getts hen eller som hen frågats om och som påverkar säkerheten, ska hen utreda saken tillsammans med tjänsteleverantören. Deltagarna ska underrätta tjänsteleverantören om säkerhetsbrister, tillbud och olyckor som de upptäcker i samband med dykningen.
Tjänsteleverantören kan inte överföra ansvaret för säkerheten vid deltagande i tjänsten eller olyckor som inträffat i tjänsten enbart till deltagarna, t.ex. genom ansvarsfrihetsklausuler eller genom att meddela att alla dyker på eget ansvar. Att säkerställa säkerheten är alltid i första hand tjänsteleverantörens uppgift.
3. Dykduglighet
Tjänsteleverantören har för uppgift att i säkerhetsdokumentet ange de tillvägagångssätt som säkerställer att personer som deltar i evenemanget är dykdugliga, dvs. att deltagarna har en sådan kompetens, kunskap och erfarenhet som fastställts för tjänsten i fråga och att de med tanke på sitt fysiska och psykiska tillstånd kan dyka. Tjänsteleverantören anger i säkerhetsdokumentet och i de anvisningar som ges till deltagarna vilken utbildning och erfarenhet som behövs för att dyka i hens tjänst.
Tjänsteleverantören kan i förväg be deltagarna om information som är av betydelse för säkerheten (t.ex. hälsoinformation eller information om dykarklassificeringar). Personuppgifter ska behandlas i enlighet med den lagstiftning som gäller dem (mer information om dataskydd hittar du t.ex. på Dataombudsmannens webbplats). Deltagarna ansvarar för att de följer dykarklassificeringarna och dyker i enlighet med sin egen utbildning. Utbildningen ger rätt att dyka under samma typ av eller lättare förhållanden än där utbildningen arrangerades. När man dyker i nya objekt ska man särskilt bekanta sig med de lokala förhållandena och vid behov skaffa sig ytterligare utbildning.
Om en deltagare inte kan visa sin kompetens- och färdighetsnivå med internationella kort, en uppdaterad dykdagbok eller annan dokumentation eller om hens praktiska dykerfarenhet under den senaste tiden inte verkar vara tillräcklig, kan tjänsteleverantören förutsätta en prestation eller ett test som villkor för deltagande i evenemanget. Om en deltagares säkra deltagande i evenemanget eller i objektet i fråga inte kan säkerställas, ska tjänsteleverantören begränsa deltagandet och vid behov förbjuda det.
Dykevenemang kan också arrangeras så att deltagandet begränsas till dykare med viss utbildning och kompetens. Kraven ska tydligt anges i förhandsuppgifterna om evenemanget.
4. Identifiering av risker
Tjänsteleverantören ska på förhand identifiera vilka risker som orsakas av apparatdykningsevenemang, dykobjekt och andra dyktjänster och vidta åtgärder för att förebygga dessa risker eller lindra konsekvenserna av dem (5 § i konsumentsäkerhetslagen). Enligt lagen om tryckbärande anordningar ska en person som ansvarar för fyllningen av gasflaskor som används vid dykning kunna identifiera och analysera riskerna och utarbeta en riskanalys om användning av tryckbärande anordningar där man går igenom farliga situationer med anknytning till fyllningen och hanteringen av flaskor (5 §, 86 § i lagen om tryckbärande anordningar). Analyserna kan vid behov kombineras i samma dokument.
Vid identifieringen av riskerna ska man beskriva just de risker som är väsentliga för verksamheten i fråga på det sätt och med den noggrannhet som farorna verkligen förekommer i verksamheten. Vid identifieringen av risker är det värt att beakta till exempel de frågor som nämns i denna anvisning och i standarden ISO 24803:2017 (Recreational diving services - Requirements for recreational scuba diving service providers). Vid identifiering och beskrivning av risker kan man till exempel använda formulären på Tukes webbplats (på finska).
Förutom att identifiera risker i förväg är det viktigt att hela tiden observera dyksäkerheten och reagera på observerade säkerhetsavvikelser och eventuella risker i tid. En väl gjord identifiering av riskerna bidrar också till att man kan observera och tolka säkerhetsavvikelser under dykningen.
5. Säkerhetsdokumentet och säkerhetsplanen för dykning
Tjänsteleverantören ska upprätta ett säkerhetsdokument om sin apparatdyningstjänst (7 § i konsumentsäkerhetslagen). Säkerhetsdokumentet är serviceproducentens skriftliga redogörelse för hur deltagarnas säkerhet har säkerställts i planeringen och tillhandahållandet av tjänsten. Den ovan beskrivna identifieringen av riskerna utgör en väsentlig del av säkerhetsdokumentet. Utöver de identifierade riskerna ska man i säkerhetsdokumentet beskriva de åtgärder som redan har vidtagits för att förebygga de identifierade riskerna samt en plan för fortsatt förbättring av säkerheten.
Vid utarbetandet av säkerhetsdokumentet kan du använda dokumentmallen på Tukes webbplats. Vid upprättandet av säkerhetsdokumentet är det bra att utnyttja aspekter som beskrivs i denna anvisning.
Säkerhetsdokumentet kan bestå av flera olika filer. Till exempel det anvsnitt som beskriver säkerhetsarrangemangen på dykplatsen samt riskerna i samband med strukturer och förhållanden är ofta den mest bestående delen av säkerhetsdokumentet. Dessutom uppdateras bokföringen av utförda dykningar, de dyk- eller evenemangsspecifika säkerhetsplanerna och identifieringen av riskerna alltid före evenemanget.
Tjänsteleverantören ska i säkerhetsdokumentet beskriva i vilka fall och hur den syknings- eller evenemangsspecifika säkerhetsplanen utarbetas och förvaras. En apparatdykningsgrupp ska till exempel utarbeta en säkerhetsplan för sådana dykningar som är krävande i förhållande till gruppens färdighetsnivå (t.ex. många oerfarna dykare), den fysiska belastningen som dykningen orsakar och dykförhållandena (t.ex. om det inte är möjligt att stiga direkt till ytan). Säkerhetsplanen gås igenom i gruppen under säkerhetsdiskussionen före dykningen. I planen och diskussionen ska man särskilt gå igenom tillvägagångssätten angående kommunikation, identifiering och hantering av avvikande situationer och avbrytande av dykningen.
I internationella dykutbildningsprogram krävs det att dykarna utarbetar olika säkerhetsrelaterade dokument. Dessa kan i sig eller i bearbetad form innehålla samma uppgifter som enligt lag krävs för ett säkerhetsdokument och de kan användas som delar av säkerhetsdokumentet. Tjänsteleverantören har till uppgift att säkerställa att säkerhetsdokumentationen för tjänsten som helhet omfattar de innehåll som krävs för den enligt lagen om konsumentsäkerhet och förordningen om säkerhetsdokument (SRf 1110/2011).
Tjänsteleverantören ska se till att de tillvägagångssätt som beskrivs i säkerhetsdokumentet iakttas i dykverksamheten.
6. Information om tjänstens säkerhet
Tjänsteleverantören ska på förhand ge deltagarna i dykningen tillräcklig säkerhetsinformation och säkerhetsanvisningar om tjänsten så att de kan bedöma sin förmåga att delta i tjänsten (9 § i konsumentsäkerhetslagen). Säkerhetsinformation kan ges till exempel på en webbplats, i marknadsföringsmaterial, via e-post eller vid ett introduktionsmöte före dykningen. En del av säkerhetsinformationen ingår i dykplanen. Tjänsteleverantören ska i säkerhetsdokumentet redogöra för vilken information deltagarna ges och hur.
När informationen ges ska är det skäl att beakta säkerhetsfrågorna angående till exempel följande delområden:
- dykobjektets särdrag
- genomförandet av dykningen: dyktid, riktning, ruttplan och maximalt djup
- särskilda egenskaper i samband med förhållandena under dykningen
- dykarklassificering och dykerfarenhet som krävs
- ansvarspersonerna för dykning
- gruppens sammansättning och dykpar
- handling i nödsituationer och avvikande situationer: t.ex. hur man larmar hjälp, dykobjektets adress, osv.
- deltagarnas och tjänsteleverantörernas försäkringar
De allmänna principerna angående den information som ska ges till kunderna i tjänsten beskrivs närmare i Tukes-anvisningen 6/2015.
Även deltagarna bör själva be upprätthållaren av objektet om en omfattande introduktion och säkerhetsdokumentation före dykning, särskilt i nya objekt.
7. Säker användning av utrustningen
Dykutrustningens skick och korrekt användning av den i både normala situationen och vid olika störningar och felsituationer är en viktig del av dykarnas säkerhet. Varje dykare tar själv hand om sin egen dykutrustnings användningsskick och -säkerhet. Vid valet, användningen och underhållet av utrustningen ska tillverkarens anvisningar och begränsningar iakttas. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att dykutrustning som skaffats utomlands är lämplig för förhållandena i Finland. Tjänsteleverantören kan fastställa och begränsa vilken slags utrustning som förutsätts av deltagarna i ett dykevenemang.
Tjänsteleverantören och de personer som ansvarar för säkerheten ser till att varje dykgrupp utför en par- och utrustningskontroll före dykningen. Medlemmarna i dykpar och dykgrupper ska helst känna till varandras utrustning på en allmän nivå så att alla som dyker i gruppen kan reagera på rätt sätt på till exempel meddelanden och larm som utrustningen ger under dykningen.
7.1 Säkerheten av tryckbärande anordningar som används vid dykning
Tryckbärande anordningar som används vid apparatdykning omfattar kompressorer, gasflaskor, ventiler och adaptrarnas anslutningspunkter för flaskorna samt slangar som används i fyllningsplatser för gasflaskor. Till utrustningshelheten för tryckbärande anordningar som används vid dykning hör även till exempel regulatorer och tryckmätare. För att säkerställa säkerheten ska även dessa anordningar enligt tillverkarens uppgift vara lämpliga för användning under kalla förhållanden i enlighet med standarden SFS-EN 250:2014 för dykutrustning.
Tryckbärande anordningar som används vid dykning skall skötas, användas och besiktas så att de inte äventyrar någons hälsa, säkerhet eller egendom. En tryckbärande anordning ska ha tillräckliga anordningar och anordningssystem som säkerställer en säker drift och dessa ska fungera på tillbörligt sätt (5 § i lagen om tryckbärande anordningar).
Säker användning av gasflaskor som används vid dykning förutsätter att de behandlas i enlighet med gällande lagstiftning. Gasflaskorna ska uppfylla kraven och de ska besiktas regelbundet enligt kraven i lagstiftningen. Beroende på användningsändamålet kan man visa att en gasflaska uppfyller kraven med antingen en överensstämmelsemarkering för transportabla tryckbärande anordningar (TPED-direktivet 2010/35/EU pi-märkning, π) eller en överensstämmelsemarkering för tryckbärande anordningar (PED-direktivet om tryckbärande anordningar 2014/68/EU, CE-märkning). Använder man flaskor med pi-märkning (till exempel för syre eller argon), ska man beakta lagen om transport av farliga ämnen (541/2023, 27 § och 136 §) samt Trafik- och kommunikationsverket Traficoms föreskrift om transport av farliga ämnen på väg (s.k. TFÄ-föreskrift, TRAFICOM/473662/03.04.03.00/2022).
Lagen om tryckbärande anordningar tar också ställning till fyllning, tömning och annan användning av tryckbärande anordningar. Lagen om transport av farliga ämnen (1144/2016, 86§) tillämpas på periodiska besiktningar av gasflaskorna. Alla tryckbärande anordningar och delar till dem som används vid apparatdykning ska vara konstruerade och avsedda för just detta ändamål och de ska användas på det sätt som tillverkaren avser, dvs. de får inte förses med fogar eller andra ändringar som strider mot bestämmelserna.
Syftet med de periodiska besiktningarna är att kontrollera att gasflaskorna är hela och kan användas fram till nästa besiktning. En gasflaska som inte har besiktats får inte användas. En flaska som inte uppfyller kraven, är skadad eller inte har besiktats ska tas ur bruk. Gasflaskor eller tillbehör får inte repareras eller ändras och endast delar som är godkända av tillverkaren får monteras.
Flaskor som fylls med blandgaser ska underhållas och upprätthållas på det sätt som den mest krävande gasblandningen som används förutsätter. När man använder gasblandningar som innehåller mer än 40 procent syre ska de tryckbärande anordningarna vara syrerena. Tukes har angett mer om detta på sidan: Blandgasdykning – kraven på flaskorna och fyllningsplatsen.
7.2 Fyllningsplatser för gasflaskor
För att gasflaskorna som används vid dykning ska vara säkra att använda bör de fyllas endast på godkända fyllningsplatser. En flaska får fyllas på en fyllningsplats om flaskan och ventilen är i skick att användas, är försedda med obligatoriska märkningar och har genomgått de periodiska besiktningarna. Kraven på påfyllningsplatserna finns på Tukes webbplats.
Utöver fasts fyllningsplatser kan tjänsteleverantörer även ha mobila fyllningsplatser. Mer information om kraven på mobila fyllningsplatser finns på Tukes webbplats. Ägaren eller innehavaren till anordningen ska vid placeringen av kompressorn beakta platsens säkerhet, utloppsriktningen av trycket, personerna i närheten, kompressorns typ och egenskaper samt vem som ansvarar för anordningens och fyllningens säkerhet. Ett godkänt besiktningsorgan gör en ibruktagningsbesiktning av både fast installerade och flyttbara påfyllningsplatser, samt periodiska besiktningar vart sjätte år.
7.3 Säkerhet i fråga om dykutrustning som hyrs ut
Den som hyr ut utrustning ska försäkra sig om att den dykutrustning som lånas eller hyrs ut är
- förenlig med gällande bestämmelser
- kontrollerad och konstaterad vara i funktionsdugligt skick
- behörigt och regelbundet underhållen enligt tillverkarens anvisningar och underhållsprotokoll har förts över dem
- ren och tvättad, vid behov desinficerad.
Den som hyr ut utrustning ska ge hyrestagaren anvisningar (till exempel tillverkarens bruksanvisningar) om säker användning av den utrustning som hyrs ut.
Hyresvärden ska fastställa vilka kunskaper eller färdigheter en kund som hyr utrustning ska ha: till exempel en dykarklassificering på en viss nivå, eller att kunden är elev i en kurs där hen får undervisning i användningen av utrustningen i fråga. Användningsbegränsningar (till exempel djupgränserna för utrustningen) och särskilda säkerhetsanvisningar ska meddelas kunden innan utrustningen hyrs ut. Till användningsbegränsningarna hör också att till exempel fastställa under vilka förutsättningar utrustningen får ställas vidare till någon annans förfogande.
Mer information om uthyrning av utrustning finns i Tukes anvisning om säkerheten hos uthyrningstjänster av motions- och fritidsutrustningar.
8. Bokföring om olyckor och anmälningar om olyckor
Tjänsteleverantören ska föra bok över tillbud och olyckor som inträffar i verksamheten (5 § i konsumentsäkerhetslagen). Tjänsteleverantören kan sköta olycksbokföringen efter eget gottfinnande. Den insamlade informationen ska användas till att förbättra tjänstens säkerhet (till exempel genom att planera åtgärder för att förebygga tillbud av som upprepade gånger sker på samma ställe eller på samma sätt). För att tjänsteleverantören ska få omfattande information om farliga situationer i tjänsten, ska man gärna be kunderna ge respons på dykningar i efterhand. Mer information och ett exempel på ett Excel-formulär som kan användas för olycksbokföringen finns på Tukes webbplats.
Dyktjänstleverantörer och alla användare av tryckbärande anordningar ska anmäla allvarliga tillbud till Tukes. Anmälan ska göras till exempel när en kund i tjänsten skadas eller om en kund under dykningen drabbas av en sjukdomsattack. Anmälan ska också göras om tillbud hos tryckbärande anordningar samt om situationer där personskador eller betydande egendomsskador orsakas av att tryckbärande anordningar söndras eller trycket i dem plötsligt töms ut (10 § och 84 § i lagen om tryckbärande anordningar och 8 § i konsumentsäkerhetslagen).
Anmälan om olyckor och tillbud kan göras per e-post till Tukes registratorskontor ([email protected]). Dykolyckor borde alltid anmälas även till Finska dykarförbundet.
Mer information
Kontaktuppgifter till Tukes experter enligt tjänstetyp finns på Tukes webbplats.