I fjol gjordes nära 9400 besiktningar av elanläggningar – förnyade besiktningar bestämdes för objekt med allvarliga säkerhetsbrister

Auktoriserade besiktningsmän och besiktningsorgan utförde sammanlagt 9372 besiktningar av elanläggningar i fjol. Allvarliga brister konstaterades i 124 objekt och för dessa bestämdes förnyad besiktning. Brister fanns speciellt i fråga om elanläggningarnas underhåll och ibruktagningsbesiktningar.

Fler beslut om förnyad besiktning fattades

För närvarande utför 105 auktoriserade besiktningsmän och tre auktoriserade besiktningsorgan lagstadgade besiktningar av elanläggningar. Tukes granskar årligen deras årsberättelser och gör ett sammandrag av dem.

De auktoriserade besiktningsmännen och -organen utförde i fjol sammanlagt 6040 certifieringsbesiktningar och 3208 periodiska besiktningar. Antalet besiktningar som helhet låg på samma nivå som året innan.

För 124 objekt bestämdes en förnyad besiktning. Av dessa gällde 29 certifieringsbesiktning och 95 periodisk besiktning. Året innan var det färre förnyade besiktningar, 112 st. Det bestäms en förnyad besiktning vid en certifierings- eller periodisk besiktning där besiktningsmannen konstaterar allvarliga brister i installationen. 

Av certifieringsbesiktningarna gjordes de flesta på elanläggningar i klass 1b (>35 A) som finns i bland annat mindre industrier och lokaler.  Nära en tredjedel gjordes i bostadshus och drygt 20 procent i anläggningar som kräver driftledare. Av de periodiska besiktningarna gjordes de flesta i anläggningar i klass 1b och knappt 20 procent i objekt med driftledare. 

Vid certifieringsbesiktningar konstaterades inga märkbara brister i 57 % av objekten, vilket är ungefär samma nivå som året innan. Omkring en femtedel av de upptäckta bristerna rörde märkbara brister i anknytning till utförande av ibruktagningsbesiktningen. Allvarliga dokumentationsbrister upptäcktes i ungefär samma omfattning.  Drygt hälften av bristerna gällde alltså betydande fel i installationerna.

På objekten där periodisk besiktning utfördes observerades inga betydande brister i 32 procent av fallen, vilket är en förbättring med 5 procentenheter från året innan. De observerade bristerna fördelades enligt följande:

• nära en fjärdedel gällde betydande brister i dokumentationen av installationer 
• nära en fjärdedel gällde försummelse i anknytning till service och underhåll
• en tredjedel var betydande brister i installationen
• cirka en sjundedel gällde försummelser i samband med ibruktagningsfasen.

 Bild 1. Antal certifieringsbesiktningar 2020

Bild 2. Antal periodiska besiktningar 2020

Förhållandevis fler förnyade besiktningar bestämdes vid de objekt där innehavaren separat har utsett en driftledare som sin företrädare i elsäkerhetsfrågor, än vid de objekt där detta inte behöver göras (klasserna 1a och 1b). 

– Läget skulle säkert förbättras genom ett effektivare service- och underhållsprogram och en noggrannare efterlevnad av det. Även vid certifieringsbesiktningar skulle säkert resultatet ha varit bättre med en mer omsorgsfull och omfattande ibruktagningsbesiktning. Det verkade vara utmaningar med koordinering av den, speciellt om det fanns flera elentreprenörer på installationsplatsen, konstaterar överinspektör Timo Iholin.

– Många brister som upptäcktes i certifieringsbesiktningen skulle ha undvikits genom en noggrannare stegvis ibruktagningsbesiktning. Med en mer systematisk egenkontroll och ett systematiskt underhåll skulle situationen ha varit betydligt bättre vad gäller observationer under de periodiska besiktningarna, säger Iholin. 

– Såväl ledare av elarbeten, driftledare som elanläggningens innehavare bör ägna frågan större uppmärksamhet. Tukes kommer att starkt betona vikten av detta i sin övervakning på fältet och i sina åtgärder. Grundelementen inom elsäkerhet är ju en heltäckande ibruktagningsbesiktning och planenlig service och planenligt underhåll efter det, fortsätter Iholin. 

Orsaker som ledde till förnyad besiktning var bland annat följande allvarliga brister: 

• Allvarliga brister i eller avsaknad av explosionsskyddsdokument för EX-utrymmen, brister i potentialutjämning, användning av utrustning som ej lämpar sig för lokalen, ej fungerande ventilation, brister i jordning eller frånskiljning för zener-begränsare.
• Försummelse av mätningar och även gruppindelningar i medicinska utrymmen samt installationer i utvidgningar av dessa utförda med stöd av föråldrade krav.
• Avsaknad av låsningar och skydd i transformatorstationer samt försummelse av brytarservice.
• Brister i beröringsskydd för centraler och brister i jordfelsskydd i brandfarliga utrymmen. 
• Allmänt allvarliga brister i beröringsskydd och omedelbara faror. 
• Bristfällig överbelastnings- och kortslutningsskydd för kablar (till och med delvis smält isolering på ledare/kablar).
• PEN-anslutning saknas helt i centraler (Stigarledningar/grupper med PEN-ledare används) och en så kallad fyrpolig omkopplare i den kabel med PEN-ledare som utgår från den.
• Många lösa anslutningar i centraler samt brister i anslutning till skyddsjordningar och potentialutjämningar – hela PE-kretsen kan ha varit spänningssatt.
• Ett stort antal mindre brister i installationen och väsentlig försummelse av ibruktagningsbesiktningens eller service- och underhållsprogrammet (=> förnyad besiktning med riskbedömning som grund).

Ytterligare information: Timo Iholin, överinspektör, tfn 029 5052 594
e-postadresserna har formen: [email protected]