Malmletning minskade, investeringar inom gruvverksamhet ökade

I Finland investerades 90,5 miljoner euro i malmletning, vilket är 4 procent mindre än föregående år. Den sammanlagda arealen av de områden för malmletningstillstånd med rätt till prospektering steg till 3 050 kvadratkilometer. Malmletning koncentreras fortfarande till Lappland, dit 75 procent av malmletningen i Finland riktades. Tillväxten inom malmletningen påskyndas av de metaller som den gröna omställningen kräver och den stigandet av guldpriset som påskyndats av den ekonomiska osäkerheten. Gruvindustrins investeringar ökade med 18 procent från föregående år till 449 miljoner euro och gruvdriftens brytning minskade med 6 procent.

Malmletningens investeringar var mindre än tidigare

I fjol rapporterade 60 bolag om malmletning till Tukes. De investerar sammanlagt 90,5 miljoner euro i malmletning, vilket är 4 procent mindre än föregående år. Minskningen av investeringarna i Finland följde den internationella utvecklingen.  

Investeringarna inom malmletning hänför sig fortfarande främst till prospektering av basmetaller, det vill säga nickel och koppar samt guld från ädelmetaller. De 20 största bolagen stod för cirka 90 procent av malmletningskostnaderna. De höga priserna på guld och koppar aktiverar malmletningen i Finland och efterfrågan på mineraler för batteribranschen upprätthåller letningen av kobolt och litium. Bolagen investerade sammanlagt 4,7 miljoner euro i miljöutredningar och naturkonsekvensbedömningar vid malmletning. 

Sammanlagt gjordes 255 kilometer malmletningsborrningar, vilket var en minskning med 11 procent jämfört med föregående år. Samtidigt steg malmletningsarealen som enligt gruvlagen har rätt till malmletning till ett nytt rekord på 3 050 km². Företagen vill hålla fast vid områden som är geologiskt intressanta för att hitta metaller. 

Till markägarna betalades 8,1 miljoner euro i malmletningsersättning, vilket var 19 procent mer än föregående år. Över fyra miljoner av beloppet betalades till Forststyrelsen. Vid lagändringen 2023 påfördes en hektarbaserad avgift av skattenatur (en euro/ha) för reserveringen avsedd för beredning av malmletningstillstånd. Avgiften har minskat förbehållsområdenas storlek betydligt i enlighet med målen i lagändringen.

Investeringarna i gruvverksamhet ökade 

Sammanlagt 22 bolag rapporterade brytning i 44 gruvor. Bolagen investerade 449 miljoner euro i gruvverksamhet, vilket var en ökning med 18 procent jämför med föregående år. De största investeringarna gjordes i Kevitsa, Terrafame, och Rapasaari (Keliber) gruvor. Stora investeringar gjordes också i Siilinjärvi, Kittilä och Kemi gruvor. 

Malm- och gråbergsbrytningen uppgick till 44,3 miljoner ton, vilket var en minskning med 5 procent jämfört med föregående år.  Den totala brytningen av gruvor var 120,8 miljoner ton, 6 procent mindre än 2023. De tre största gruvorna – Terrafame (44,2 Mt), Kevitsa (32,2 Mt) och Siilinjärvi (28,4 Mt) – stod för 87 procent av den totala brytningen i Finland. 

Säkerheten i gruvbrytningen har stabiliserats till den goda nivån som uppnåddes 2016. Gruvolyckor som lett till en dags frånvaro har hållits på en låg nivå.

Finlands attraktivitet för investeringar i malmletning minskar 

Fraser-institutets enkät om olika staters attraktivitet för malmletnings- och gruvinvesteringar publicerades sommaren 2024. Finlands poäng har minskat betydligt jämfört med nivån för tidigare år. Under de senaste åren har det bland företagen uppstått osäkerhet kring det totala tillståndssystemet för malmletning och gruvdrift i Finland. I fråga om investeringarnas attraktivitet var Finland bara på plats 17. I det samhälleliga verksamhetsmiljöindexet var Finland på plats 8, vilket är den bästa placeringen utav de europeiska länderna. Företagen värdesätter fortfarande kvaliteten på det informationsmaterial som fås från Finlands berggrund.  

Tukes är gruvmyndigheten i Finland. Kungörelsehandlingarna och besluten gällande anhängiga ansökningar finns på webbplatsen.

Status för ansökningar och gällande tillståndsområden med uppgifter finns i karttjänsten.

Mer information: 
Gruvverksamhet: ledande expert Ossi Leinonen, tfn 029 5052 205
Malmletning: ledande expert Ilkka Keskitalo, tfn 029 5052 151
sektionschef Terho Liikamaa, tfn 029 5052 117
e-post: [email protected]