Olika bekämpningsmetoder ska börja kombineras inom växtskyddet
När principerna för integrerat växtskydd, dvs. växtskydd som kombinerar olika bekämpningsmetoder, träder i kraft 2014 gäller det för odlarna att upphöra med den rutinmässiga användningen av kemiska växtskyddsmedel. Enligt principerna ska bland annat förebyggande, mekaniska, biologiska och kemiska metoder kombineras vid bekämpning av växtskadegörare. Målet är att minska miljö- och hälsoriskerna som är förknippade med användningen av växtskyddsmedel.
Principerna ingår i jord- och skogsbruksministeriets nya förordning om principerna för integrerad bekämpning, som utfärdats med stöd av lagen om växtskyddsmedel.
Inom integrerat växtskydd kan t.ex. förebyggande bekämpningsmetoder användas. Vid åkerbruk är växtföljd ett bra exempel, dvs. att man växlar mellan grödorna på ett fält. Det går också att påverka förekomsten av skadegörare genom valet av bearbetningsmetod.
– Många odlare tillämpar redan integrerat växtskydd, men vid åkerbruk är i synnerhet ensidig spannmålsodling ett problem. Å andra sidan kan många ogräs bekämpas effektivt genom att man emellanåt även odlar spannmål på morots- eller potatisodlingar, säger överinspektör Pauliina Laitinen på Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes).
Efter de förebyggande åtgärderna håller man ett öga på grödan för att upptäcka skadegörare och utför nödvändiga bekämpningsåtgärder som kemisk precisionsbekämpning. Biologiska bekämpningsmedel används i mån av möjlighet, med i synnerhet vid åkerbruk finns det nästan inga biologiska alternativ. Då är det motiverat att använda kemiska växtskyddsmedel.
Om man går in för att använda växtskyddsmedel bör man alltid väga fördelarna mot nackdelarna och effektiviteten. Att behandla frön med växtskyddsmedel, så kallad betning, är ett bra exempel på precisionsbehandling, eftersom betningen gör att man kanske inte behöver sprida växtskyddsmedel på grödan senare.
Inom integrerat växtskydd är kemisk bekämpning ett alternativ bland andra. I mån av möjlighet tillämpas tröskelvärden för bekämpningen, dvs. framforskade gränsvärden för den skadegörarförekomst som ger upphov till ekonomisk skada. För alla skadegörare finns inte ännu sådana gränsvärden. I fortsättningen utarbetas anvisningar för enskilda växtgrupper i samråd mellan konsulenter, forskare och myndigheter. När anvisningarna blir klara får odlarna bl.a. tillgång till tröskelvärden för bekämpning.
Genom att iaktta växtskyddsmedlens effekt och användningen av dem lär sig odlaren vilka metoder som ger det bästa bekämpningsresultatet. När odlaren dessutom växlar mellan olika verksamma ämnen i växtskyddsmedel varje år kan ogräs, växtsjukdomar och skadeinsekter inte utveckla resistens mot växtskyddsmedlen. Att förhindra resistens är väsentligt, eftersom det förlänger den effektiva användningstiden för växtskyddsmedel. Även växterna mår bättre när de inte belastas av kontinuerlig användning av växtskyddsmedel.
Tukes jourar på Kone-Forum-mässan
Tukes deltar i Kone-Forum-mässan i Tammerfors mäss- och idrottscentrum 11–13.10.2012. I Tukes monter AV10 svarar växtskyddsmedelsexperter på frågor om bl.a. integrerat växtskydd, förnyandet av utbildningssystemet inom växtskyddet, växtskyddsmedelsregistret och andra aktuella frågor.
Tukes beslutar om godkännande av preparat som är avsedda som växtskyddsmedel och om villkoren för användning av dem i Finland samt förett register över godkända växtskyddsmedel. Tukes styr även tillsynen över användningen av växtskyddsmedel.
Mer information:
överinspektör Pauliina Laitinen (integrerat växtskydd), tfn 029 5052 171
överinspektör Marianne Pakola (Tukes Kone-Forum-monter), tfn 029 5052 084
